”Piteå - en uthållig kommun”
Vi i Piteå är tillsammans med ett 60-tal kommuner med i ett gemensamt arbete för att skapa uthålliga kommuner. Energimyndigheten har med stöd av regeringen initierat detta program som i grova drag handlar om att ge stöttning i arbetet med att nå uthållig tillväxt.
Arbetet skall utgå från våra egna initiativ här i Piteå och bygga på allt det vi redan gör idag i våra verksamheter.
Energimyndigheten kan bl a bistå med förmedling av forskningsresultat, utbildning, samordning och nätverksträffar mellan oss deltagande kommuner, universitet m fl. En viktig poäng är att vi kan få goda tips och idéer från de pilotkommuner som ingick i programmets första fas. I norra Sverige är det Piteå, Lycksele, Storuman, Åre och Örnsköldsvik som ingår. Örnsköldsvik
har också varit pilotkommun. Vi i den nordliga gruppen kommer att ha vår första träff i början av sommaren.
Kommunstyrelsen har beslutat att vi skall vara med i detta arbete vilket innebär att vi tar en långsiktig inriktning till en ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet i vår kommun.
Alla våra verksamheter och bolag skall självfallet med i detta arbete. Utifrån de mål vi har och det vi redan gör så skall vi upprätta handlingsplaner för samhällsplaneringen, byggandet, våra fastigheter, transporter, folkhälsa och mångfald. Inom alla dessa områden måste kunskapsuppbyggnad och lärande ske, inledningsvis behöver vi nog fokusera mycket på det.
”Piteå - en uthållig kommun”
Likaså kommer samverkan att vara en viktig förutsättning för vårt arbete, dels internt inom koncernen men också med organisationer och företag i Piteå. Tanken är ju att vi skall involvera hela Piteå i arbetet. Men först måste vi komma igång i vår egen organisation.
En styrgrupp är nu bildad med såväl politiker som tjänstemän och en koordinator som håller ihop detta arbete kommer att anställas.
Den 26 juni hålls en upptakt för samtliga kommuner då också avsiktsförklaringen skall skrivas på av vårt kommunalråd. Då går startskottet för vårt fleråriga samarbete med Energimyndigheten för att stärka vårt arbete som Uthållig kommun. Direkt efter semesteruppehållet kommer vi med stor kraft att fokusera på dessa frågor på Nolia-mässan då vi den 2 augusti är värd på stora scenen med temat Energiska Piteå.
Men innan vi är där hoppas jag att alla får möjlighet till en avkopplande, skön och energigivande semester.
Jag önskar er en riktigt skön sommar!!
Text: Helene Bäcklund Röckner
Snyggare träd och mer lokalproducerat
– OM ULRIKA FÅR SOM HON VILL
Less på björk, tall och rönn? Håll ut. Nu jobbar nämligen parkchefen Ulrika Bohman (t v) och Mona Lundberg, EU-samordnare, tillsammans med fyra andra länder för att vi ska få se nya träd och buskar i Piteå.
– Vi har ett klimat begränsar oss, men ser vi oss om i världen så finns det faktiskt arter som klarar av att leva här. Det finns potential, säger Ulrika.
Huvudsyftet med projektet där Finland, Norge, Island och Skotland också ingår är att skapa bredare variation och större biologisk
mångfald i våra offentliga miljöer. Och gärna snyggare.
– Drömmen vore ju att ha en plantskola här i norr som producerar för oss och för vårt klimat. Det blir förmodligen lite dyrare än om vi köper billiga plantor från Holland, men om vi istället vet att de överlever så är det ju värt det, säger Ulrika.
Brett erfarenhetsbyte
Alla länder har olika önskemål. Sverige, med Piteå i spetsen, vill hitta fler träd och buskar som trivs på våra breddgrader. Finland,
som kommit betydligt längre när det gäller arter, vill fokusera på hur man får lummiga och trevliga turistanläggningar.
Och på Orkneyöarna, Skotland, där de har startat försäljning av grönsaker i box, behövs kunskap och erfarenhet som bidrar till
större och bättre odlingsmarker medan Norge, som ser nya arbetstillfällen i bärodlingar, vill hitta nya och nyttiga bär. Island
däremot, med sitt speciella klimat, de är nog intresserade av allt, förklarar Ulrika.
Mona är spindeln i nätet
Piteå kommun är leadpartner för förstudien för projektet och all administration och organisation sköts från Kultur- och fritidsförvaltningen.
– Konkurrensen om bidragspengarna är hård, men vi för en bra dialog med programkontoret i Köpenhamn, säger Mona som är samordnare och den som har koll på alla papper och ansökningshandlingar.
Och det är viktigt att ha koll. För alla länder måste nämligen ha klart med sina medfinansiärer innan en gemensam ansökan kan skickas in. Om projektet beviljas till hösten när ansökan skickas in, kör man
igång utbytet nästa vår. Och projekttiden är på tre år.
– Ja, det dröjer länge innan vi får se några nya stora träd längs stadens gator. Men det är otroligt viktigt att vi positionerar
oss. Både för näringen och jordbruket, säger Ulrika.
Favoritväxt?
Vilken är din favoritväxt, som du helst vill se växa upp i Piteå?
– Åh, det finns hur många som helst, säger Ulrika och skrattar. Men måste jag välja så väljer jag strimlönn och magnolia.
Strimlönnen för att den har en bark som inte liknar något vi har här. Grundtonen är ärtgrön och när man ser den vill man bara fram med handen och känna på den. Den är så vacker. Och magnolian. Den skulle vara precis den där färgklicken som vi behöver här i snögloppet tidigt på våren.
Text: Susanne Jacobsson
Boendestödjare - ett varierande jobb
Förra våren startade handikappomsorgen en ny verksamhet som erbjuder boendestöd till personer med lättare utvecklingsstörning.
– Likaväl som det är en rättighet för den här målgruppen att söka gruppbostad så bör vi kunna erbjuda ett väl utbyggt
boendestöd som gör det möjligt att välja boendestöd som insats. De som redan bor i närboende/gruppbostäder och i sitt boende
visat en allt högre funktionsnivå kan nu också välja boendestöd som insats och samtidigt välja var i kommunen de vill bo. Jag tror att de möjligheter som boendestöd kan ge kan innebära att kommunen eventuellt kan planera för färre gruppbostäder
i framtiden, säger boendechef Kjell Sandberg.
Stöttar i vardagen
I dagsläget jobbar Mattias ensam som boendestödjare med att hjälpa åtta ungdomar i deras hem. Han planerar ett grundschema
månadsvis, med fasta besökstider, både dag och kväll samt helger. Han har ägnat mycket tid att lära känna dem.
– Det gäller att bygga upp ett förtroende. Hitta deras speciella behov, ge vägledning och guidning i vardagslivet. Vad som
märks tydligt är att många behöver någon vuxen att se upp till, säger han.
Det gäller alltså att strukturera vardagen och hitta rutiner. Det kan vara allt från kontakter med offentliga myndigheter, arbetsgivare eller skola. Att klara av allt som följer med eget boende. Städ, tvätt, mat och ekonomi, förklarar han
Vad är svårast i jobbet som boendestödjare?
– Om det händer något som gör att jag måste rycka in och hjälpa någon av mina brukare akut blir det omplanering. Eftersom
jag jobbar ensam påverkar det ju allt som redan är inplanerat och det är inte bra eftersom de här ungdomarna behöver fasta rutiner.
Behovet finns
Mattias vet att det finns fler i kommunen med Aspergers syndrom, autism eller utvecklingsstörning som skulle klara av eget boende om de får den här typen av stöd.
– När jag i mitt arbete varit på handikappbowlingen är det föräldrar som kommit fram och frågat. De vet att jag jobbar med boendestöd till utvecklingsstörda och vill veta vilka möjligheter som finns, säger han. Det kan kännas bättre för vissa att prova eget boende först. Förhoppningsvis funkar det. Om det inte gör det blir steget till gruppboende enklare och mer självklart.
Vad är roligast med jobbet?
– Det är variationen, säger Mattias utan att tveka och han ångrar inte att han återvände norrut.
– Får jag bara några kollegor så blir det här toppen, säger han.
Text: Susanne Jacobsson
När krisen kommer
Inför ett 60-tal människor från kommunen, kyrkan, SCA, Smurfit Kappa Kraftliner och landstinget, föreläste läkaren och med.dr.
inom katastrofpsykiatri, Per-Olof Michel, om krisstöd vid allvarliga händelser. För arrangemanget stod POSOM och deltagarna den här eftermiddagen är alla involverade i det krisstöd som finns på olika arbetsplatser i kommunen.
Att hans föreläsning satte igång tankarna hos åhörarna märktes tydligt när det blev en stund för samtal över kaffekopparna.
– Tänk om jag har skadat i stället för hjälpt, säger en av dem som sitter nära mig, utifrån att P-O Michel talat om hur viktigt det är att man ska låta en människa som befinner sig i en kris få vara i fred med sina känslor i början. Att det i ett akutskede handlar om omsorg och inte om psykologi. Att inte som en välvillig medmänniska i sin omsorg ”klösa bort” det skyddande skalet som vi behöver för att hantera den situation som vi hamnat i.
– Det finns en naturlig läkningsprocess som vi inte ska störa, säger P-O Michel som menar att det finns metoder som används
och som kan riva ner nödvändiga försvarsmurar och förvärra krisen. Men visst ska människorna kunna få berätta och berätta om vad de vill.
– Men ställ absolut inga inträngande frågor, säger han. De bestämmer takten och de bestämmer vad de vill prata om.
– Utgångspunkten är, säger han, att huvuddelen av oss har en motståndskraft som gör att vi klarar av att möta en kris. En
motståndskraft som grundar sig på socialt stöd, självtillit och har en grundkänsla av optimism. Den motståndskraften gör att de allra flesta går relativt oskadda ur en kris trots allt.
Professionella resurser
Men visst är det viktigt att det finns medmänniskor och krisgrupper i ett akut skede. Människor som bryr sig om, som ger praktisk hjälp och som kan ge både emotionellt och socialt stöd. Det är också viktigt att det också finns professionella resurser som observerar för att de som behöver hjälp ska kunna få det.
– Men vi har en månad på oss, för under den tiden har de flesta påbörjat den naturliga läkningsprocessen, säger P-O Michel och påpekar att det han säger har starkt stöd inom den forskning som bedrivs inom området.
Sina egna praktiska erfarenheter har han från arbetet med dem som varit drabbade av tsunamin, de som evakuerades från Libanon och svenska soldater i FN- tjänst.
Känslan av hopp
Vad kan då vi som medmänniskor göra när vi möter en människa i kris? undrar jag.
– Ja, säger han, förstärk känslan av säkerhet, av självtillit och samhällets förmåga att klara av situationen, lugna och förstärk känslan av hopp.
Text: Gerd Sävenstedt
Värt att veta om din kommun – en uppskattad information
Det är värt att veta och piteborna vill veta mer. Det är huvudbudskapet från de 138 pitebor som politiker och tjänstemän ringde upp en kväll i april för att höra deras åsikter om ”Värt att veta om din kommun”, den populärbudget som delas till alla hushåll en gång per år.
Uppföljningen gav bra betyg till Värt att veta. Av 138 tillfrågade pitebor visste 88 att de hade fått den och 50 hade läst den.
De som inte kände till att årets nummer kommit ut ansåg att det är viktigt att den inte delas ut i samma bunt som annan reklam.
Värt att veta fick betyget 7,2, på en betygsskala mellan 1-10. Piteborna tycker att den innehåller bra information, är överskådlig,
att det är bra att få veta hur pengarna används och att få se att den kommunala ekonomin är god.
Fler nummer
Piteborna tycker det är viktigt att kommunen går ut med information och vill gärna ha fler nummer av Värt att veta, vilket
kommer att bli verklighet från och med i år.
Kommunen kommer att ge ut två nummer till per år, ett i juni och ett i oktober, med fördjupad information kring de satsningar
som görs i kommunen. Vid uppringningen, och den medborgarundersökning som gjorts tidigare, framkom ett antal
områden som piteborna gärna vill veta mer om. Exempel på dessa områden är bl.a. kollektivtrafik, gator och vägar, näringslivsfrågor,
vilken hjälp man kan få när man blir gammal och vad kommunen gör för att hjälpa utsatta i samhället.
Vid uppföljning visar det sig också att kreativiteten för hur materialet kan användas är stor. Lärare använder Värt att
veta i sin undervisning, och det finns medborgare som startat studiecirklar för att studera materialet djupare.
Många frågor
De hade många frågor och ville veta mer detaljer om bl.a. kommunens investeringar, äldreomsorg, specialundervisning
i skolan, men också hur kommunen arbetar med integration och kring energiforskning och utbildningsbehov utifrån den satsning Piteå kommun gör på energiområdet.
Text: Anna-Lena Pogulis
Målstyrning styr våra verksamheter
Piteå kommun använder sig av målstyrning i sitt styr- och ledningssystem. Och för att kunna formulera mål som styr och som upplevs viktiga för de som arbetar i verksamheterna krävs det att många involveras i kvalitetsarbetet.
I kommunen ska alla mål formuleras ur ett medborgarperspektiv, så att det tydligt framgår vad piteborna kan förvänta sig.
Kommunfullmäktige beslutar om kommunövergripande mål utifrån visionen och de strategiska områdena i verksamhetsplan och budget för varje år. Dessa mål omfattar alla nämnder och styrelser. Uppföljning av målen sker i delårsbokslut och årsredovisning, som i sin tur är ett av underlagen för kommande budget.
Anpassning till arbetet
För att målen ska leda till verksamhetsutveckling krävs det att målen bryts ned för varje nämnd, men också att målen kan
anpassas till arbetet på varje enskild enhet. Barn- och utbildningsnämnden har se dan länge ett lagkrav att upprätta en barnoch utbildningsplan, dessutom har varje enhet lagkrav att upprätta en lokal arbetsplan.
Den senaste barn- och utbildningsplanen är skriven utifrån kommunens vision och strategiska områden, vilket gjort
att målen kunnat begränsas. Målen från kommunfullmäktige finns med i planen vilket gör det lättare att knyta ihop målen.
Ger helhetssyn
Ruth Rahkola, ordförande i barn- och utbildningsnämnden tycker att målstyrning som är sammanhängande från kommunfullmäktige till samtliga styrelser och nämnder, ger den helhetssyn som måste finnas när vi i politiken skall ta beslut som berör medborgarna i Piteå. Målstyrning i kommunfullmäktige och i nämnderna ger både struktur och tydlighet för såväl politiker, anställda och medborgare om hur den politiska ledningen vill utveckla kommunen som helhet. Hon tycker dessutom att arbetet med målstyrning är roligt.
”MJUKA MÅL”
Teknik- och servicenämnden är en nyvald nämnd i Piteå kommun och de har påbörjat arbetet med att formulera mål för sina verksamheter. Mål och uppföljning har funnits sedan tidigare när verksamheterna fanns under kommunstyrelsen, men den nya nämnden vill bredda arbetet så att målen blir betydelsefulla för alla.
Christer Lindström ordförande i Teknik- och servicenämnden funderar kring målstyrning så här:
– De övergripande målen på kommunfullmäktige och nämndsnivå kan lätt uppfattas som ”en massa fluff fluff ” om de inte bryts ner på varje specifik verksamhet. Därför är det mycket viktigt att alla känner att det förstår vad målen innebär, att målen bildar en helhet och konkretiseras på alla nivåer i organisationen. I framtiden ser jag att vi inom vår verksamhet kommer att jobba mer med ”mjuka mål”, för att komplettera de tekniska målen. Mjuka mål som handlar om medborgarnas upplevelser av vår service, i allt från mat till vägar.
Målen ska styra verksamheten och bör vara utmanande och sträva mot något mer än vad som redan uppnås, men samtidigt
inte orimliga. Tydliga och mätbara mål ger oss möjlighet att följa upp och utvärdera, att fira där vi nått långt och nya åtgärder
för det som inte gått lika bra.
Text: Anna-Lena Pogulis
Chicago nästa för reflekterande skolfolk
I början av juni åker Göran Dahlén, Iris Rosengren Larsson och Ulrika Bergmark till Chicago på en internationell skolkonferens där de ska dela med sig av sina erfarenheter från det projekt kring etik och värdegrundsfrågor som de arbetat med under tre år. De ska reflektera över arbetet utifrån sina professionella perspektiv
som rektor, som lärare och som forskare.
När jag kommer på besök leker barnen på skolgården. Det är mycket skratt och en vänlig atmosfär. Jag har just tittat på det
positiva resultat som södra rektorsområdet fått i en stor intervjuundersökning, ett resultat som indikerar att det måste vara mycket som är bra här. Så har det dock inte alltid sett ut.
Vi ville förändra
Efter ett par rapporter för några år sedan insåg de att det fanns flera områden att förbättra. Göran Dahlén, rektor och Ulrika
Bergmark, lärare på skolan som just hade påbörjat sin forskarutbildning, började tillsammans utforma en projektidé.
– Utgångspunkten blev skolans dubbla roller, som fostrare och som ett ställe för lärande. Etik och värdegrundsfrågor sattes
i fokus. Att förstärka det goda som redan fanns och göra det mer synligt blev ett medel. Genom att medvetandegöra betydelsen av ett gott bemötande, ett aktivt lyssnande och genom att ta tillvara på den kraft som finns hos både elever och lärare ville man förstärka en god lärandemiljö, stimulera till ansvarstagande och
öka kvaliteten på lärandet.
Reflektion som verktyg
All pedagogisk personal inom rektorsområdet involverades.
Genom föreläsningar, erfarenhetsutbyte över stadierna, pedagogiska caféer och genom samarbete med både LTU och den
engelske professorn Tony Ghaye från Institute of reflective
learning har etik satts i fokus.
Idag avsätts tid i verksamheten för reflektion kring utveckling.
Då träffas lärarlagen för att tillsammans metodiskt reflektera
över vad som sker både i klassrummet och utanför.
– Jag tycker att jag har blivit en bättre lärare genom att vi
reflekterar över vad vi gör, säger Iris Rosengren Larsson som
visar den loggbok där hon bland annat skrivit ”hur ska man få
elever att berätta om vad de lärt sig och inte vad jag lärt dem?”
Förutom lärarnas egna reflektioner finns Ulrikas reflektioner
utifrån de ”skuggningar” som hon gör i klassrummet för att
följa processen och utvecklingen.
– Det är fantastiskt att få jobba nära en forskare, säger Göran
som menar att när Ulrikas feedback förs in i de pedagogiska
samtalen blir det frön som sås i det pågående utvecklingsarbetet.
En positiv rundgång.
– En kunskap som berikar och gör en bra skola ännu bättre,
säger Göran.
Att föräldrarna idag till stor del är mycket nöjda med arbetet
som sker i Hortlax skola syns också på resultaten i den intervjuundersökning som gjorts med föräldrarna till barnen i flera
av kommunens skolor.
Värdefulla berättelser
Och nu bär det alltså av till Chicago där de ska hålla en workshop
för pedagoger från olika delar av världen om deras reflekterande
arbetssätt som är kopplat till forskning och utvecklingsarbete.
Det är mycket som ska hinnas med innan de åker i början av juni, bland annat ett första utkast på den bok de skriver tillsammans med både vuxna och barn i skolan som vill dela med sig av sina reflektioner om ett reflekterande arbetssätt.
Text: Gerd Sävenstedt
SKOLBAROMETERN – Förbättring på alla områden
Skolbarometern är en utvärdering som vänder sig till föräldrar
genom telefonintervjuer.
Totalt sett har 915 intervjuer genomförts under 2008 som
fördelas på följande:
Förskolan 172, Grundskolan 545, Gymnasieskolan 198.
I undersökningen får föräldrar ta ställning till olika påståenden
och bedöma dem på en 5 gradig skala.
De områden som Barometern avser är Engagemang och
värdegrund, Föräldrainflytande, Trygghet och Trivsel samt
Kunskap och lärande.
Vad kan man då utläsa av siffrorna från intervjuerna? Jo,
att det handlar om en förbättring inom alla fyra områden
under perioden 2006-2008. Så här ser siffrorna ut:
Skolbarometern 2008 2006
Engagemang och värdegrund: 65% 55%
Kunskap och lärande: 66% 60%
Trygghet och trivsel: 71% 63%
Föräldrainflytande: 50% 40%
Rut Rahkola, ordförande i barn- och utbildningsnämnden,
kommenterar utvecklingen område för område:
Engagemang och värdegrund
– Det är roligt att så pass många är nöjda med skolans
värdegrundarbete. Om man lägger till de som ger godkänt
så är det totalt 87% som ger minst godkänt betyg för området.
Kunskap och lärande
– Piteå kommun har fler personal i förskola och gymnasieskola
än riksgenomsnittet. I grundskolan har Piteå för första
gången på 10 år marginellt färre lärare än riksgenomsnittet.
En trolig orsak är att Piteå påbörjat anpassningen
av antalet lärare till de minskande elevkullarna.
Trygghet och trivsel
– Att eleverna trivs och känner sig trygga i skolan är en
viktig förutsättning för lärande.
Föräldrainflytande
– Föräldrarna känner sig välkomna och får god information
om det egna barnets utveckling. Resultatet visar också
att det kollektiva föräldrainflytandet och information om
undervisningens innehåll är utvecklingsområden. Utveckling
av våra hemsidor pågår som ett led i detta arbete.
Välkommen tillbaka, Åsa!
Namn: Åsa Öberg
Ålder: 42 år
Bor: Furunäset
Familj: man och tre barn
Intressen: Påta och njuta i trädgården,
resor och slalom. Att göra saker tillsammans
med familjen.
Tre egenskaper: Engagerad, målinriktad
och en stor portion empati för
mina medmänniskor.
Aktuell: Ny teknik- och gatuchef, som
tillträdde i början av april.
Efter moget övervägande antog Åsa Öberg utmaningen och tackade ja till jobbet som teknik- och gatuchef. Efter drygt en månad i sin nya roll vågar vi vara klyschiga och fråga: ”Hur
känns det?”
– Jättebra. Jag har känt ett enormt stöd och det känns verkligen som det här är något som vi ska göra tillsammans, säger hon.
Som ni förstår av rubriken är Åsa ingen nykomling i organisationen. Innan hon tillträdde i april hade hon nämligen jobbat tolv år åt Piteå kommun.
– Ja, jag började på inköp och där var jag i fem år. Sedan arbetade jag som förvaltningsekonom på teknik- och gatukontoret mellan 2000 och 2007.
Revisionskonsult
Men så 2007 blev hon erbjuden ett jobb på Öhrlings Price WaterhouseCoopers som hon kände att hon ville prova på. Där jobbade hon som revisionskonsult åt offentlig sektor inom kommuner och landsting.
Men när det gått precis ett år så ringde telefonen och en fråga fick henne att tänka både om och tillbaka… Och nu är hon här, i samma korridor som tidigare men i ett annat rum, med ny utsikt och en helt ny roll.
– Att jag känner till organisationen har varit oerhört värdefullt. Det underlättar mycket att man känner till människorna och verksamheten. Det har gått snabbt att komma in i hetluften, säger Åsa och skrattar.
Vad fick dig att tacka ja?
– Lednings- och styrningsfrågor har alltid legat mig varmt om hjärtat. Och under en tid har det nog mognat fram hos mig att
jag gärna ville prova på en ledande befattning.
Sedan det fantastiska stödet som jag har fått internt i kombination med min nyfikenhet på nya utmaningar. Det är klart att jag funderade både en och två gånger, men jag kände att om jag inte skulle ha antagit den här utmaningen nu då skulle jag nog ha ångrat mig resten av livet.
Vilken är största utmaningen?
– Att vi ska kunna bedriva en så bra verksamhet
som möjligt, utifrån de medel och resurser som vi har, säger Åsa.
Informationsbehov
– Eftersom det inte varit någon chef på plats här under ett års tid fanns det ett uppdämt behov av många frågor. Det är många
frågor som jag snabbt ska ta ställning till, både verksamhetsfrågor och personalfrågor.
– Och eftersom vår verksamhet också är publik, nästan alla märker ju av gator och vägar och tycker något, så måste vi försöka
lyfta det här med information. Både internt och externt, säger Åsa.
Och roligast?
– Att alla är så positiva, det känns helt fantastiskt.
Text: Susanne Jacobsson
Erik har fokus på energifrågor
Den 1 april bytte Erik Persson både titel och arbetsrum. Jobbet som näringslivschef får vila medan han satsar all sin energi på just energiområdet.
– Vinden är en skänk från ovan som vi måste ta tillvara på, säger han och syftar på den vind som blåser på den högplatå som finns i Markbygden.
– Målet är att vi ska bli ett centrum för vindbruk i Barentsregionen, säger Erik som också ser stora möjligheter för att tillverkningsindustri kopplad till vindbruk ska kunna etableras i Piteå.
Förutom vindkraften pågår stora satsningar i kommunen på framställning av och forskning kring
miljövänliga bränslen där biprodukter från Smurfit Kappa används.
– Att det här kan bli ett helt nytt affärsområde
visar Volvos intresse för anläggningen, säger Erik Persson och påminner om att Volvo under förra året investerade i Chemrec.
Erik Persson finns också med i ledningsgruppen för Solander Science Park, den sammanslutning mellan kommun, Luleå tekniska universitet och näringslivet som bildats för att ta tillvara på kunskap, främja forskning och utvecklingen inom näringslivet
med fokus på förnyelsebar energi och miljövänliga bränslen.
Framtidsbild
Hur ser det ut i Piteå på energisidan om 6-7 år?
– Då är vi inne i en intensiv byggperiod då det byggs 50- 100 kraftverk per år. Vi har tillverkningsindustrier på Haraholmen och 20-25% av svartluten används till produktion av det miljövänliga bränslet DME. Vi har utvecklat forskningen inom området
och utvecklas nya typer av vindkraftverk i Piteå.
Text: Gerd Sävenstedt
Arkivhörnan
Kalsonger till drottningen...
Piteå stads arbetslöshetskommitté får en förfrågan av Norrbottens
läns arbetslöshetskommission i maj 1915, om de kan tillverka
persedlar till den svenska landsstormen. Uppdragsgivaren
är Drottningens Centralkommitté. I november samma år skrivs en
förfrågan från Piteå om och när arbetet kan sätta igång. Vidare
skriver de att i Piteå finns en hel del behövande fruntimmer som
vill sätta igång och arbeta snarast möjligt. Det dröjer inte många
dagar så kommer en beställning på 1000 par kalsonger som skulle
tillverkas endast av nödlidande och arbetslösa kvinnor. De hade
5 dagar på sig att svara annars gick arbetet till annan ort.
Tillskuret tyg samt tråd skulle levereras från och med den 1 december 1915. Den 7 januari 1916 skulle arbetet starta då fruntimren skulle samlas hos Fru Hanna Ericsson kl. 10 på förmiddagen.
För varje levererad kalsong var betalningen 40 öre. För detta
skulle lön betalas samt frakten till Stockholm. Hälften av leveransen
skulle ske till den 15 januari och resten den 15 februari
1916. Det uppstod dock problem med leveranserna av tyget från
arméförvaltningen så leveranstiden förlängdes. Trots den korta
leveranstiden lyckades kvinnorna med arbetsuppgiften. För den
10 mars 1916 får Piteå stads arbetslöshetskommitté en check från
Drottningens Centralkommitté på 408 kr och 58 öre.
Den flygande IT-teknikern
Mestadels gör han som jobbarkompisarna vid kommunens
IT-avdelning – tar bilen till jobbet.
Men han är inte främmande för andra transportsätt.
– Det har väl hänt att jag tagit mig till jobbet med flygplanet, avslöjar Sören Bergmark som köpte sig en egen kärra i slutet av 1990-talet.
I drygt tio år har Sören varit anställd vid Piteå kommuns IT-avdelning, en stor del av tiden som projektledare för bredbandsutbyggnaden. Dessförinnan hade han skaffat
sig personliga meriter inom datasidan bl a genom en mångårig anställning vid dåvarande KommunData och ett Stockholmsföretag.
– Jag har nog hälsat på i nästa samtliga av landets kommuner, konstaterar Sören och erinrar sig att endast 5-10 kommuner
stod utanför KommunData, vars ägare var Kommunförbundet.
Piteå i framkant
I huvudsak har arbetet vid kommunens IT-avdelning handlat om bredbandsutbyggnaden. I egenskap av projektledare har Sören följt utvecklingen på nära håll och fått se hur kommuninvånare utanför tätorten fått möjlighet till bredband.
– Det har varit ett fantastiskt roligt arbete. Entusiastiska bybor har deltagit i projektet och idag är de nöjda och glada
över vad de fått.
När bredbandsprojektet nu närmar sig slutet och Sören i allt större utsträckning övergår till IT-servicesidan, noterar han att Piteå ligger i den absoluta framkanten när det gäller fiberbaserat bredband.
– Medan vissa av länets kommuner valt ADSL, har Piteå valt fiber och är nog den kommun som satsat mest på den tekniken.
Slitstarka
Bortsett från en kortare period har Sören pendlat varje dag mellan hemmet i Skellefteå och arbetet vid IT-avdelningen. Det har med andra ord blivit åtskilliga timmar bakom ratten. Tröttsamt?
– Nej, resandet går faktiskt bra. Jag åker hemifrån vid sjutiden, sätter på radion och lyssnar på ”ettan” och ekosändningarna.
Likadant blir det på hemvägen och genom radiolyssnandet håller jag mig uppdaterad.
– Fast de vägbyggen som pågått under ett par års tid har förstås inte varit roliga. Men nu är vägen superfin, inflikar Sören
som rattar en Volvon från 1992, en riktigt slitstark rackare som rullat 40 000 mil och inte visar några som helst tendenser att
avsluta ett mångårigt samarbete med sin ”körsven”.
Slitstark är också den flygmaskin som Sören köpte för 150 000 kronor i slutet av 1990-talet – åtminstone om man med slitstark
avser ålder. Maskinen, en fyrsitsig franskbyggd Gardan GY80, lämnade tillverkningslokalen 1966. Flygplansmodellen
tillverkades i enbart 270 exemplar och i Sverige finns idag bara två flygdugliga plan: ett i Skellefteå (Sörens) och ett i Kramfors.
Pojkdröm
Varför då ett flygplansköp?
– Jo, det blev resultatet av en pojkdröm om att skaffa flygcertifikat, svarar Sören och jämför med medelålders ”grabbar” som
idag köper sig en motorcykel. Pojkdrömmen blev verklighet för 14 år sedan. Då var Sören 49 år fyllda.
– Det är många i åldrarna mellan 40-50 år som skaffar sig flygcertifikat. Det är inte alls så krångligt. Alla som är intresserade
kan lära sig flyga, påstår Sören Bergmark som får genomgå en kontroll av flygkunskaperna vartannat år. Dessutom förutsätts
en årlig läkarundersökning.
Propellern stannade
För den oinvigde förefaller det aningen pirrigt att ge sig upp i luften ensam. Förutom att styra ”kärran” ska man kunna orientera sig. På backen finns vägskyltar och bilen kan man ju alltid stanna vid vägkanten om det blir punktering eller bränslet tar slut. Men i luften… Sören ler vid dessa funderingar. Och nog har maskinen satt honom på prov.
Han minns en resa till Stockholm när propellern plötsligt slutade snurra vid inflygningen till Bromma flygplats. Propellern bara stod stilla…
– Då fick jag glidflyga in på landningsbanan...
Efteråt konstaterades att den nyinsatta förgasaren (varit i bruk 128 timmar) hade pajat. Den gamla, som klarat 2 000 flygtimmar,
byttes efter ”goda råd” trots att den fungerade.
Snabblunch i Tallin
Med jämna mellanrum ger sig Sören ut på en flygtur. Ofta inom landets gränser, men inte sällan leder flygturen till landningsställen
utanför Sverige, t ex Bodö, Wasa, Helsingfors och Tallin. Efter landning i den estniska metropolen, vandrade Sören in till stan, åt en lättare lunch för att sedan sätta sig i kärran och ställa in gps-en på Skellefteå. Betydligt kortare är en flygresa till jobbet i Piteå. Och det har hänt att Volvon bytts mot den franska Gardonen som
landats på Långnäs flygfält.
– Fast det tar lika lång tid som med bilen. Visserligen är själva flygtiden kortare (ca25 min) men med resor till och från flygplatserna blir det ingen tidsvinst.
Och det blir knappast billigare heller att flyga. Maskinen drar 40 liter timmen och bränslepriset har skjutit i höjden. Förr kostade flygbränslet 4 kronor litern; idag är det upp i 10 kronor. Det lär dock inte hindra den flygande IT-teknikern att fortsätta
flygandet. Så länge hälsan är god kommer han säkert att ta med frugan på en söndagstur.
– Men hon klagar på servicen ombord… om bristen på kaffe och så´nt, säger Sören Bergmark och skrattar gott.
Text: Bo Staffan Johansson
Klarspråk
På dagens arbetsplatser förväntas alla kunna skriva begripliga och effektiva texter. En två dagars skrivkurs har genomförts där ett 15-tal medarbetare från ett flertal förvaltningar tränade sig i att skriva texter som är begripliga, lättlästa och effektiva.
– Nyttigt och bra för jag blev uppmärksam på hur jag skriver och hur jag kan skriva bättre, säger Maria Jonsson, en av deltagarna som till vardags är utredare på kommunledningskontoret.
Vardagsrum på Nolia
”Det är hit du kommer när du kommer hem”, blir temat för Piteå kommuns deltagande i årets Stora Nolia. Värdskapet kommer
att stå i centrum där kommunens olika nämnder och förvaltningar kommer att stå för värdskapet under var sin dag.
Vänortsdag
16 augusti kommer parkerna längs kanalen att sjuda av liv. Skärgårdsfest, Kandalakshadagar och 30-årsjubileum för att fira
att St.Barth och Grindavik varit våra vänorter under tre årtionden. En satsning som genomförs gemensamt av Pite Presenterar,
Kandalaksha vänner och Piteå kommun. Till den dagen kommer också Vänortsparken att ha fått en ansiktslyftning och under dagen ett St.Barth hus att invigas i parken.
Personalen lärde sig städa och dammade fram en trollkarl
En kväll i mars stannade trettio personer kvar på jobbet för att äta middag, umgås och få städtips. Under kvällen visade det sig dessutom att en av cheferna kan trolla, att Anna-Lena har en underbar stämma och att Tore är en fena på gitarr.
– Ja, jag bjöd hem honom på provspelning innan han fick godkänt, säger Anna-Lena och skrattar.
”Vill du lära dig städa enklare?” stod det på inbjudan som gick ut till alla tjänstemän på Fastighets- och servicekontoret, vaktmästare och städpersonal i Stadshuset. Och den 26 februari samlades man i
matsalen för att äta gemensam middag. Gott och trivsamt innan det blev det dags för konkreta tips och städövningar. Det var
Britta Lundmark, Lisbeth Lindh, Britt Larsson, Margareta Olofsson och Marie Sjöstedt, som gav tips och goda råd för hemmastädning. De visade dammvippans många möjligheter och att torrmoppen och våtmoppen tillsammans slår ut dammsugaren!?
– Ja, det var många som blev förvånade när de fick höra att vi vippar och moppar istället för att dammsuga hemma, säger
Britta.
Fönsterputsarproffs
På plats fanns också kommunens proffs på fönsterputsning, Holger Huaman Paco. Han pratade om vikten av att förse sig med
bra redskap och visade hur man ska hålla skrapan för att undvika ränder och flammiga fönsterrutor.
– Det var kul att just vår kunskap efterfrågades. Efter den här kvällen här har vi på nå´t sätt också blivit mer ”hej och du” med
alla som var med, säger Lisbeth och Britta.
Ttrivselkväll
– Tanken med den här formen av aktivitet är att göra något som främjar och ökar ”viandan”. Att man möts över yrkesgrupperna,
förklarar Gudrun Hansson, personalekonom, som tillsammans med Solgerd Forslund, samordningsansvarig för städ, planerade trivselkvällen. Till sin hjälp hade de många kreativa kollegor, bl a Maria Nordvall, som ombesörjde maten.
– Det här är en försöksåtgärd som HälFagruppen beslutade om i höstas och som bl a innebär att förvaltningschefen bidrar med
100 kronor per kvartal för varje person som är med. Försöksperioden pågår första halvåret -08 och kommer att utvärderas till hösten, förklarar Gudrun.
– Vi har fått positiv respons från flera håll och det här har varit ett gemensamt samtalsämne för många både före och efter själva kvällen.
– Kul också att både karlar och kvinnor kom, och att så många bjöd på sig själva, säger Solgerd.
Bra tips och dolda talanger
Efter kunskapsutbyte och diverse städövningar med både fönsterskrapa och golvmopp var det dags för kaffe och underhållning. Anna-Lena Eriksson som till vardags jobbar på kopieringen ackompanjerades, kvällen till ära, av Tore Häggbom. De bjöd på allt från Elvis till Gunnar Wiklund. Och simsalabim så
visade arbetsledaren Jan Lidström att han kunde trolla med både blommor som servetter. Kvällen avslutades med dragning i ett gratislotteri där alla var vinnare.
Ja, att få tips som underlättar städjobbet därhemma, dra en vinstlott och samtidigt få uppleva nya sidor hos sina arbetskamrater låter väl inte helt fel.
– Det är en miss som jag tror många av oss gör, att vi bara ser varandra i våra yrkesroller och kopplar ihop människan med det jobb han eller hon gör. Då missar man ju så mycket av allt det som
finns där bakom, säger Anna-Lena.
Alice Nordin, som till vardags sköter förvaltningens räkenskaper, tyckte också att det var en kul kväll.
– Det bästa var att man tog tillvara allas kompetenser, och lyfte fram varandra på ett väldigt trevligt sätt.
Text: Susanne Jacobsson
Vad gör ni för kul på jobbet?
Ja, den frågan ställde vi till alla förvaltningar. Svaren blev kanske
inte lika många som vi hade hoppats, men de vi fick var både
trevliga och otroligt varierande – allt från att jaga varandra med
laserpistol och ha knytkalas till att göra trevliga utflykter och
byta böcker med varandra…
Kultur- och fritid har gemensamt fredagsfika som lär vara otroligt
uppskattat, både av personal och besökare. Och den gemensamma
utflykten till Kalahatten för ett par år sedan, med grill, sol och
trevlig stämning har lämnat många ljusa minnen. För att inte tala
om den guidade visningen på Kulturens hus i Luleå och förvaltningsträffen på Bio 3:an som bjöd på både nyttig information och filmvisning.
Födelsedagar, bowling och knytkalas
Och när någon som jobbar på Barn- och utbildning fyller jämnt
brukar de gå ut och äta lunch eller middag tillsammans. Eller så åker de på utflykt med mat och någon form av aktivitet, t ex owling, tipspromenader eller liknande. Och i julas hade de fikaknytkalas. Ett nytt grepp som innebar att alla skänkte 4 kakor,
bullar eller liknande. ”Brödfaten dignade av godsaker, vi bytte
recept med varandra, blev proppmätta och hade livliga diskussioner
kring det vi stoppade i oss.”
Laserpistoler och spelkvällar
Kommunledningen då? Jo, de har stannat kvar efter jobbet och i
samlad trupp gått till lokal för att få jaga varandra med laserpistol.
En stund senare har man på darriga ben försonats, ätit god mat och övergått till roliga sällskapsspel. Och för några år sedan var de i Hemmingsmark på Hifton och hade kreativa matlagningsövningar.
Hemlagad buffé och nu en gemensam bokhylla
Och när sommaren är i antågande brukar personalkontoret ordna
en härlig middagsbuffé efter jobbet. Mycket god och hemlagad
mat och trevliga tävlingar. Sedan en tid tillbaka har de också en
gemensam bokhylla med spännande pocketböcker och filmer.
Det lär vara både enkelt och bra att kunna byta, låna hem, läsa och
sedan ställa tillbaka.
Det här var några av de svar som vi fick in. Men det finns förmodligen fler enkla och roliga saker som du kan dela med dig av, eller hur? Skicka in ett mejl och berätta vad du och dina jobbarkompisar gör för roligt tillsammans.
Mejla text, bild och kontaktuppgifter till:
susanne.jacobsson@klk.pitea.seMax 1500 tecken, så publicerar vi era bidrag i mån av utrymme.
Text: Susanne Jacobsson
Tarja ring(a)r in pensionärer i Piteå
Idag finns ca 1 000 personer i åldrarna 80 år och äldre som inte använder sig av insatser via Piteå kommuns äldreomsorg.
Med pengar från Socialstyrelsen kartläggs nu dessa personers
behov.
– När vi är klara kommer kommunen att ha en bild av den här gruppens livssituation, säger Tarja Nilsson som har ett årslångt uppdrag för besök och sammanställning av materialet.
Det finns alltså en stor grupp människor som i dagsläget inte anser sig behöva nyttja äldreomsorgens resurser i form av t ex hemtjänst och äldreboenden. I Piteå består gruppen av 1 000 personer över 80 år som bor i ordinärt boende. Nu vill kommunen skaffa sig en bättre överblick över de äldres situation genom det pågående projektet.
◗ Målet är att fånga upp människor som redan nu har behov av råd och stöd och äldreomsorgens insatser.
◗ Informera om vad äldreomsorgen har att erbjuda vid behov.
◗ Ger råd och tips om åtgärder för att förebygga olyckor. Lämnar räddningsverkets broschyr som de kan läsa och fundera över
vad de kan göra för att undvika olyckor hos sig.
– Jag gör hembesök hos de äldre som erbjudits och vill ha besök, informerar om vad som finns att erbjuda den dagen man får behov av äldreomsorgens insatser och vart de ska vända sig när det uppstår behov, säger Tarja Nilsson, hemtjänstchef i Norrfjärden, men som nu är tjänstledig för att på heltid ägna sig åt det av socialstyrelsen stödda projektet.
Vitala pensionärer
Hittills har Tarja besökt 270 pensionärer. 35 av dessa är 90 år och äldre. I dagsläget besöker hon pensionärer som är födda 1922 och senare, d v s som är 80-85 år. Nästan undantagslöst är det vitala, klarsynta och samtalsvilliga pensionärer. Bara i undantagsfall har anhöriga varit närvarande som stöd.
– Det handlar faktiskt enbart om fyra besök, konstaterar Tarja och understryker gärna det goda mottagande hon fått, ett mottagande som också kan ses i skenet av de blott åtta pensionärer som av olika orsaker tackat nej till besök.
– Samtidigt får vi lära av pensionärerna hur de hanterar vardagslivet på äldre dagar, säger Tarja Nilsson, som påpekar att
besöken sker under sekretess.
Imponerad
Under besöket fyller Tarja och den eller de hon besöker i ett frågeformulär. I detta finns frågor om aktiviteter, hjälpbehov och
i så fall av vem, motion, hur ofta man får påhälsning, hur de upplever hälsan… Efter besöket får pensionärerna en enkät
som de i lugn och ro kan fylla i som handlar om hur de upplevt besöket, lämna synpunkter om hur de t ex vill att äldreomsorgen
ska fungera den dagen de får behov av omsorg.
Av hittills gjorda besök kan Tarja utläsa många positiva enkätsvar.
– Jag är till exempel imponerad av motionsintresset och den sociala biten. Pensionärerna har ofta regelbundna träffar med barn, barnbarn, syskon, vänner och grannar. Och de försöker verkligen att hålla kroppen i trim genom att promenera, cykla och gå på gym. De är också med i olika aktiviteter utanför hemmet; de deltar bl a i studiecirklar, spelar bridge och badar bastu. Det finns även äldre pensionärer som använder dator; en av dem har exempelvis använt datorn för att skriva sina memoarer.
Ansökningar
Avslutningsvis kan noteras att Tarjas besök så här långt resulterat i 30 ansökningsärenden inom färdtjänst, trygghetslarm och hemtjänst (städning och inköp).
33 förslag belönades
Förslagsverksamhetens bedömningsgrupp beslöt vid sitt senaste
sammanträde att premiera 33 förslag med totalt 72 600 kronor.
Personalen vid Kronbodsvillan för Mathållning.
Gustav Kling för Centralsmörjning av gräsklippare.
Personliga assistentgruppen för Nyckelskåp med kombinationslås.
Boende och korttidschefer för Årscirkel på chefsnivå.
Personalen Axets förskola för Barns schema på dator.
Eva Lindgren för Timer på belysningar.
Personalen Blå Bågen för Informationspärm för personal.
Kvalitetsgruppen Munkberga för Bedömningsunderlag för elever.
Personalen Kronbodsvillan för Bilborstar till rengöring av rullstolar/rullatorer.
Erik Rhen för Kylskåpslås.
Holger Huaman Paco för Rengöring av whiteboardtavlor.
Ewa Degerman och Annicka Stenberg för Introduktion för vikarier inom handikappomsorgen.
Gunilla Granqvist och Carina Åström för Presentationstavla.
Gunilla Granqvist för Pedagogiskt material inom handikappomsorgen.
Åsa Wikman, Ulf Isaksson och Krister Vikström för Dator ute i fält.
Göte Nilsson för Slang för påfyllning av olja.
Gustav Kling, Daniel Lundmark, Göte Nilsson och Micke Lindgren för Roterare till diagonalblad till traktor.
Gustav Kling för Fotsteg på lätt lastbil.
Daniel Lundmark, Gustav Kling, Micke Lindgren och Göte Nilson för Svetsbord för precisionssvetsning.
Daniel Lundmark för Lyftanordning för gräsklippare/traktor och Avskärmning av sandskopa.
Göte Nilsson och Lars Westerlund för Tillverkning av bult till sandspridare.
Mona Marklund för Pet-flaskor som torkställning för strumpor.
Personalen Munkberga för Förbättrad sophantering och Anslagstavla på dörr.
Siv Olsson för Skohylla till klädförvaring.
Personalens Kanalens serviceboende för Färgskala till tvättsortering.
Gitte Franzén för TV-tuners i stället för TV.
Ulla-Britt Johansson, Carina Jonsson och Elisabeth Segersteth för Skydd på aggregat till Alpha.
Personalen Mogården 1A för Bokningssystem av vikarier.
Personalen Öjagruppen för Kontroll av brandlakan.
Berit Larsson för Byte av låscylinder i stället för nycklar.
Personaltjänsten Munksund för Mediciner på faktura inom hemtjänsten.
Hemtjänsten i ny kostym – EN EFTERLÄNGTAD OCH LYCKAD OMORGANISATION
Tolv hemtjänstchefer med tjugo arbetslag som ger god social
service och omvårdnad till 900 personer både dag och natt. Då
gäller det att veta vem som ska göra vad och när. Och Gunilla
Clausén och Lars Ekman som jobbat med den nya organisationen har försökt vara tydliga med både roller och ansvarsfördelning.
– Det känns riktigt bra. Nu har vi hittat en kostym som vi kan växa i, säger Gunilla.
Antalet äldre som behöver hjälp blir allt fler, samtidigt som platserna på äldreboendena minskar. Under de senaste fyra åren
har antalet hjälptimmar inom Piteå kommuns hemtjänst ökat med över fem tusen timmar.
– 5 290 timmar motsvarar 40 årsarbetare. Då förstår du kanske varför vi sett över vår organisation och gjort ett omtag från 1
april, säger Lars Ekman, ansvarig för kommunens hemtjänst.
Efterlängtad förändring
Under tre månader har Gunilla Clausén, utredningssekreterare inom hemtjänsten, jobbat med att ta fram riktlinjerna för den nya organisationen. Eftersom hon har själv jobbat som hemtjänstchef under många år var hon väl medveten om behovet av förändring.
– Det har varit stimulerande att äntligen få ta tag i det här och göra det ordentligt. Att vi fick avsätta tid och resurser till har gett oss möjligheter att göra det både genomtänkt och bra.
– Våra hemtjänstchefer har ansvar för både verksamhet, personal och biståndsbedömningar. Och det är inte rimligt att en person ska handlägga 80 ärenden. Därför har vi förstärkt och styrt om så att vi har personal och resurser där behovet är som störst, säger hon.
Bra betyg av personalen
Och det verkar ha gått riktigt bra. Linn Sjölin som är undersköterska och ingår i ett arbetslag i centrum är supernöjd. Viss förvirring rådde till en början. Nya vårdtagare och nytt geografiskt område, men nu råder inga tvivel.
– Det känns jättekul. Bra information till oss hela tiden. Nya arbetskompisar,många nya friska idéer och en chef som är
hos oss varje morgon. Det gör att allt går mycket smidigare. Tillgängligheten har ökat och frågor som berör vårdtagare
handläggs betydligt snabbare.
Dessutom upplever Linn en större delaktighet och tycker att alla i gruppen blivit mer synliga.
– Var och en sköter sin grovplanering och sedan syr vi ihop det tillsammans. Det är riktigt kul att gå jobbet, men det tyckte
jag ju i och för sig innan också, säger en nöjd Linn.
Märks mest i centrum
Eftersom många av vårdtagarna bor i de centrala stadsdelarna märks organisationsförändringarna främst i arbetslag som jobbar just i de områdena. En ny hemtjänstchef har rekryterats, vissa arbetsgrupper har slagits ihop och delar av personalen har bytt områden. Gunilla Björkman, som är arbetsledare för ett sådant gäng, känner sig också nöjd med de förändringar som skett. Men hon är medveten om att det inte har varit lika lätt för alla och att vissa saker måste få ta tid.
– I vår grupp har vi tre olika arbetskulturer som nu ska jämkas ihop till en. Och då är det viktigt man lyssnar på varandra, tänker
efter och kommer ihåg att vi tillsammans ska skapa vår egen kultur. Text: Susanne Jacobsson
Jämför priser för mobilt Internet på Telepriskollen
Nu är det enklare för konsumenter att jämföra priser och andra villkor för mobilt Internet på Telepriskollen. I en ny version av webbtjänsten som lanseras idag har bland annat uppgifter
om mobilt Internet lyfts fram.
Allt fler operatörer erbjuder abonnemang för mobilt Internet och antalet kunder har skjutit i höjden. Det är viktigt att konsumenter har tillgång till information om olika villkor och vad det innebär att surfa med olika typer av uppkopplingar.
För mobilt Internet kan hastigheten skilja sig beroende på till exempel var användaren befinner sig, hur täckningen ser ut i området och abonnemangsformen. Därför finns, utöver prisuppgifter, även information om förutsättningar som påverkar användandet i prislistan för mobilt Internet.
En annan nyhet i den nya versionen av Telepriskollen är att man kan filtrera sökresultatet för fast telefoni så att endast de erbjudanden visas där Jämför priser för mobilt Internet på Telepriskollen. SOS Alarm kan få uppgifter om varifrån
man ringer ifall man ringer ett nödsamtal till 112. Sedan Post och Telestyrelsens (PTS) allmänna råd om tjänstekvalitet började gälla den 1 oktober 2007 har allt fler operatörer angett uppgifter om tjänstekvalitet för olika erbjudanden. Det kan handla om uppgifter om kundtjänstens öppettider, beräknad reparationstid vid fel eller om det är möjligt att ringa nödsamtal till 112.
Om Telepriskollen:
Telepriskollen tillhandahålls av PTS i samarbete med Konsumentverket och är en oberoende webbtjänst som hjälper
konsumenter att jämföra priser för telefoni och Internet. Operatörerna ansvarar själva för att uppdatera sina prisuppgifter.
Uppgifterna kontrolleras av PTS innan de publiceras. Du hittar
tjänsten på
www.telepriskollen.se eller på Konsumentrådgivningens egen hemsida
www.pitea.se/konsument.
Ungdomar som vill vara egna
Det är viktigt för intresserade ungdomar att få prova på hur det är att driva eget företag. Det är tanken bakom projektet Ungt företagande, en organisation som arbetar för att Sverige ska få fler unga företagare och företagsamma medborgare.
Eleverna jobbar från affärsplan till avveckling av sitt företag och på
vägen möter de många utmaningar
Ung Företagsverksamhet riktar sig mot ungdomar mellan 16 och 22 år. Sedan år 1997 arbetar alla elever som går handelsprogrammet
på Strömbackaskolan med UF och för de övriga linjerna finns möjligheten att välja till kursen.
– Att lära sig företagande genom att starta och driva ett eget företag under ett helt år är lärorikt och mycket uppskattat av eleverna, säger Catrin Johnson, lärare i Ungt Företagande på Strömbackaskolan.
– Som lärare är det roligt att man kan se eleverna utvecklas steg för steg. Någon som varit blyg tidigare lär sig att våga och
ta för sig mer. Vi ser självförtroenden som växer och försöker lyfta fram varje enskild elevs talang inom projekten. Det är dessutom
ett väldigt bra alternativ istället för vanliga lektioner, läxor och prov. Här får eleverna lära sig i praktiken hur företagsverksamheten går till i verkligheten.
17 olika UF-företag
Varje år arrangeras en mässa i varje län, i år var det Piteås tur. Eleverna skapar sin egen monter för att representera och marknadsföra sitt företag. Sedan tävlar de i olika kategorier, t.ex. bästa monter, produkt och logotyp. Ungdomarna som vinner ”bästa företag” i sitt län går vidare till en riksfinal, en tävling som leder till Europafinal. I år ställde Piteå upp med 17 olika företag.
Från affärsidé till färdig produkt
Maria Westerlund, Theresé Bergdahl, Iness Gharzoul, Linda Sandgren och Victoria Öhman är fem ambitiösa tjejer som under
året har startat upp och lagt ned sitt UFföretag Stylizh.
– Det tog ett tag innan vi kom på vad vi ville göra och utforma en affärsidé, men till slut kom vi överens om att vi skulle sälja exklusiva hudvårdsprodukter som inte finns att köpa i Sverige. Vi bestämde oss att importera produkterna från det amerikanska märket Victorias secret och sälja till både privatpersoner och företag. Just nu håller vi på att avveckla företaget, men vi har haft ett roligt år.
Lärorikt, roligt och spännande
När skolan är slut måste eleverna lägga ned sitt UF-företag. Men år 2006 genomfördes en undersökning som visar att 23 procent av dem som gått Ung Företagsamhet, tio år senare har företagarerfarenhet.
– UF är verkligen lärorikt, roligt och spännande på samma gång, säger tjejerna bakom Stylizh UF.
– Under året har vi lärt oss att starta ett företag samt hantera motgångar i arbetslivet på ett bra sätt. Vi har gått igenom alla
faser, från idé till verklighet och pappersjobb till hantering av varor. Vi har lärt oss hur ett företag fungerar och några av oss
kommer med största sannolikhet starta eget i framtiden.
Text: Anna Lundgren
Foto: Joanna Gabrielsson
Elever på Medieprogrammet åk 2 Strömbacka.