MATS BERG KOMMUNCHEFEN
Glädje, spänning, tillförsikt, pirr i maggropen – det finns många olika känslor och tankar inför uppdraget som kommunchef i Piteå. Den starkaste känslan är utan tvekan tillförsikt inför möjligheten att tillsammans med kompetenta medarbetare vara med och driva utvecklingen av kommunens organisation så att det gynnar och utvecklar Piteå. Förutsättningarna bedömer jag som mycket goda, kommunen är välskött med stark ekonomi och hög kvalité på verksamheten. Befolkningsutvecklingen har varit positiv och näringslivet är väl fungerande.
Något som jag tror är bland de viktigaste framgångsfaktorerna är Piteandan. Som icke infödd kan jag utifrån betrakta fenomenet. För mig handlar Piteandan dels om att efter tuff argumentation och tuffa diskussioner till slut enas och sedan dra åt samma håll, dels om att när det verkligen bränner till och blir besvärligt, sluta leden och lösa problemen gemensamt. Mycket fascinerande.
Efter detta dödsföraktande försök att analysera det allra heligaste i Piteå, kan det vara på plats med en kort presentation.
46 år, gift med Ann och tillsammans har vi tre barn; Johan 18 år samt Emma och Lisa båda 15 år. Har arbetat i nästan nio år som kommunens ekonomichef, med ansvar även för inköps- och IT-frågor. Utanför arbetet är idrott en stor del av mitt liv. Styrketränar, springer, spelar innebandy och golf, åker utför och är dessutom ungdomstränare i fotboll. Tycker också om att se på liveidrott, helst fotboll och ishockey.
Som person är jag analytisk, tycker om att driva utvecklingsfrågor och är, på gott och ont, väldigt tävlingsinriktad. Ordning och reda i strukturer och processer är viktigt, även om de som sett mitt skrivbord kan höja ett förvånat ögonbryn. Något förenklat kan min syn på ledarskap sammanfattas i Piteå kommuns ledarskapspolicy: ”Våga, låga, förmåga”, tre ord, som på ett kärnfullt sätt beskriver viktiga ledaregenskaper. Utan ”glimten i ögat” och distans till både sig själv och uppgiften tror jag tyvärr inte att ovanstående ledstjärnor räcker.
Någon pretentiös programförklaring kommer jag inte att ge, däremot har jag ett mantra som är utgångspunkten i mitt arbete och som många av er kommer att få höra, om och om igen. Piteå kommun ska vara en ”Attraktiv och Uthållig kommun”. Här ryms allt från utveckling av ortens näringsliv, befolkningsutveckling, trygghet, omsorg och utbildning, till hur vi ska göra Piteå till en ekologiskt uthållig kommun. I allt som vi gör ska vi ha för ögonen att Piteå ska vara attraktivt och uthålligt. Av naturliga skäl innebär det olika saker för våra olika verksamheter, men uppgiften är att bryta ner det utifrån sin egen verksamhets förutsättningar. Klarar vi detta är det min fasta övertygelse att Piteå kommer att bli en av de kommuner som bäst kan möta den oerhört tuffa utmaning som vi i västvärlden står inför, när allt färre i arbetsför ålder ska försörja de stora åldersgrupper som gått i pension.
Från utredning till forskning
På hemmaplan är det lite blandade reaktioner på den satsning kommunen gör inom skolans värld, men i omvärlden får den stor uppmärksamhet. Maria Müller, skolchef, har blivit en efterfrågad föreläsare där man vill veta vad, hur och varför.
Maria berättar om uppmärksamheten: – Det är flera saker. Dels att vi som medelstor kommun satsar på forskning. Dessutom att våra doktorander amtidigt som de studerar finns i kommunens verksamhet och att vi har stora möjligheter att få behålla dem efter examen då de har en tillsvidare anställning. Det är några av de saker som uppmärksammats.
Utvecklingsenhet
2007 anställdes den första kommundoktoranden i Piteå med fokus på lärande och IT. Halva tiden ägnas åt forskningsstudier och andra halvan åt utvecklingsarbete. Sedan i augusti i år finns på samma villkor ytterligare en doktorand men med inriktning mot hållbar utveckling. På den rätt nystartade utvecklingsenheten arbetar förutom de två doktoranderna ytterligare tre personer. Till det kan vi lägga ett flertal lärare på skolorna som arbetar med utveckling på en del av sin tjänst.
Vill starta nätverk
Det finns en ambition att via utvecklingsenheten skapa ett nätverk för alla som i sin tjänst har ett särskilt uppdrag att jobba med utveckling. – Utveckling sker ju i samverkan mellan teori och praktik, säger Maria. Hon betonar att samtidigt som det är viktigt att man på skolorna inte upplever att nätverket själ tid så måste det finnas en plattform för dem som håller på med utvecklingsarbete.
Utreda och utveckla
Också uppdraget att utreda frågor finns kvar. Utredningar som kan bygga på motioner, medborgarförslag eller på direkta uppdrag från barn- och utbildningsnämnden. – Det viktigaste är sedan att den kunskap de ger kommer tillbaka till verksamheten och att man tar tag i det som behöver utvecklas. Ofta får skolan förslag på vad de kan göra och ibland kan det bli en hel tipskatalog. Men sedan är det verksamheten som måste driva förändringsarbetet.
Flera vinster
Att utredning, forskning och utveckling hör ihop är tydligt och viktigt i en tid då kraven på skolan ökar. Nya skolreformer ska genomföras och eleverna ska bli beredda att möta morgondagens samhälle. – Då är det viktigt att vi kan ta hand om uppdraget på ett strukturerat sätt, säger Maria som tror att insikten om att forskning är viktig, kommer både att höja lärarnas status och förbättra självkänslan.
Karriäröppnare
Maria är övertygad om att kommunens satsning på forskning kommer att ge resultat. Hon tror att det kommer att öka möjligheter för lärare att göra karriär. Hon tror också att forskningsresultat kommer att finnas med i högre grad som underlag i samtal vid arbetsplatsträffar och konferenser. Dessutom hoppas hon att elevernas syn på kunskap förändras och att eleverna lär sig att kritiskt granska.
Beröring på jobbet kan ge bättre hälsa
Svårt att sova, högt blodtryck eller stressad?– Jag är helt fascinerad över vad man kan åstadkomma genom medveten beröring, säger Annacarin Persson som under åtta månader studerat hur kollegor med stressrelaterade hälsoproblem påverkas av taktil stimulering.
Annacarin Persson är utbildad taktilterapeut och jobbar som undersköterska på Edlagården i Öjebyn, en dagverksamhet för dementa. Hennes intresse och nyfikenhet för beröringens effekter förstärktes för tre år sedan när hon genom jobbet fick möjlighet att utbilda sig till beröringspedagog.
– Beröring gör att kroppens eget ”lugnoch-ro-hormon”, oxytocin, ökar samtidigt som stresshormonet kortisol minskar. Demenssjukdomar leder ofta till oro och rastlöshet som dämpas när vi ger våra gäster taktil stimulering på händer, fötter och ibland också ansikte och huvud, förklarar hon.
Ville lära sig mer
När Annacarin såg de positiva effekterna ville hon lära sig mer och utbildade sig under 2008 till taktilterapeut. Ju mer Annacarin lärde sig om taktil stimulering, som innebär lätta strykningar av huden och riktar sig till hjärnan och nervsystemet, desto fler användningsområden kunde hon se. – Tänk att få testa på personalen! Taktil stimulering borde fungera i förebyggande syfte och motverka långtidssjukskrivningar…Många av oss som jobbat länge inom vården börjar vara slitna och känna av smärta, högt blodtryck och sömnstörningar – som ofta är stressrelaterat.
Glada miner
Från tanke till handling. Annacarin bollade sina idéer med Lena Esbjörnsson, verksamhetsutvecklare inom äldreomsorgen, och fick hjälp att söka stipendium hos FoU i Norrbotten, Forskning och utveckling inom Socialtjänsten. Gissa om det blev glada miner när hon beviljades 125 000 kronor för att, under oktober 2008–februari 2009, på heltid studera hur tio personer inom Munkberga arbetsområde som lider av högt blodtryck, smärta, oro eller sömnsvårigheter påverkas av taktil stimulering.
Förlängning
Med stöd av dagboksanteckningar från deltagarna, samtal och mätning av puls och blodtryck, både före och efter varje behandling kunde Annacarin efter en tid se positiva resultat hos deltagarna. Så pass bra att projektet förlängdes i tre månader och utökades med fem personer.– Det var jättebra med förlängning eftersom täta behandlingar ger mer långvarig effekt. Det är med taktil stimulering som med övriga behandlingar, man måste ge det tid. De positiva effekterna blir tydliga efter tre–fyra behandlingar.
Vilka effekter har du sett? – Bättre sömn, mindre smärta och huvudvärk och därmed mindre värktabletter. Minskad oro, mage- och tarmfunktion har blivit bättre, myrkryp i ben har upphört och eksem försvann helt under behandlingsperioden… ja, listan kan göras lång.
”Trodde jag hade dött”
Gulli Nilsson, som varit sjukskriven i sju månader för nervsmärtor orsakade av förträngningar på ryggmärgen, ingick i behandlingsgruppen och är nu tillbaka på sitt jobb på Munkberga. – Efter första behandlingen sov jag fjorton timmar i sträck, min man trodde att jag hade dött, säger hon och skrattar. Gulli berättar att hon fortfarande har ont och att hon tar smärtstillande medicin var tolfte timma – men hon tror inte att hon kunnat återvända till sitt jobb så pass tidigt utan Annacarins behandlingar – Behandlingarna blev en slags livlina för mig. Täta behandlingar i början som successivt trappades ner fungerade otroligt bra, säger Gulli.
Roligast
Annacarin är nöjd och glad över att ha genomfört sin studie och över forskningsrapporten.
– Men roligast har ändå varit att få ge behandlingar och att så många har mått gott av det. – Jag hoppas att taktil stimulerig ska kunna användas som behandlingsmetod både för personal och för våra gamla i det dagliga arbetet, avslutar Annacarin. Det är flera undersköterskor på olika arbetsplatser som är utbildade beröringspedagoger.
Annacarins rapport Taktil stimulering – en behandlingsmetod för personal med stressrelaterade hälsoproblem (FoU Rapport 55:2009) hittar du på
www.founorrbotten.se)
Det lönar sig att vara delaktig
Många av de satsningar och prioriterade områden som Piteå kommun har med i 2010 års budget har påverkats av olika former av medborgardialog: Unga i Piteå, medborgarenkäter, Piteåpanelen, medborgarförslag, Synpunkten, insändare, möten eller olika samråd.
– Det är roligt med den respons och det engagemang vi möter hos piteborna, och roligt att vi faktiskt kan visa att det lönar sig att vara med och påverka, säger kommunstrateg Anna-Lena Pogulis. Men vad tror du det beror på att piteborna gav så lågt betyg när det gäller möjlighet till påverkan (43 av max 100 poäng) i den medborgarundersökning som kommunen genomförde tillsammans med SCB i våras? – Medborgardialogens olika former är utarbetade under de senaste två åren, och det troliga är att inte alla medborgare känner till möjligheten att delta i Synpunkten, Unga i Piteå, i PiteåPanelen, olika möten eller vikten av att besvara enkäter eller att det medborgarna tycker till om faktiskt utgör beslutsunderlag till budget och verksamhetsplanering, säger Anna-Lena.
Information
Vilka insatser krävs för att piteborna verkligen ska känna att de kan vara med och påverka? – Vi behöver fortsätta att informera om alla möjligheter som finns att påverka och att det faktiskt ger utslag i budgeten. Att nå ut med information till alla medborgare tar tid , men medborgardialogen är viktig så vi kommer att fortsätta utveckla den. Genom FN:s kvalitetspris har vi också fått ett kvitto på att vi är på rätt väg, avslutar Anna-Lena.
Piteå deltar i kartläggning av ungas livsvägar
Hur påverkar statliga och kommunala reformer medborgarnas livsvillkor? En intressant fråga som blir extra viktig när det gäller de unga i samhället och deras kliv in i vuxenlivet. Kommut-projektet kom igång på ett planeringsstadium under hösten 2007 och harsom mål att utveckla ett kommunalt utvärderingskoncept där ungas etablering med arbete och en egen försörjning beskrivs genom uppväxtförhållanden, utbildning, hälsa och familjesituation.
I dagsläget deltar Göteborg, Norrtälje, Vallentuna och Piteå kommun i det intressanta projektet. – Idén till projektet kom ursprungligen från Eva Jordahl, gymnasiechef vid Strömbackaskolan, och sedan har vi fått i uppdrag att förverkliga detta, förklarar Niclas Ekberg, verksamhetsutvecklare vid Barn och Utbildning Piteå kommun.
Databas
För att lyckas med detta krävdes att en databas upprättades där adekvat data om unga i de fyra aktuella kommunerna samlades. I Piteå gick Barn och utbildning, NAV och näringslivskontoret ihop för att finansiera den databas som Statistiska Centralbyrån (SCB) fick i uppdrag att sammanställa under hösten och våren 2008/2009. – I databasen finns registerdata av ungdomar födda i årgångarna 1980, 1983 och 1990, berättar Niclas och fortsätter: – Dessa ungdomar ska vara folkbokförda i kommunen vid 16 års ålder och samtliga uppgifter kommer från SCB:s offentliga register. Mot bakgrund av kommunernas noggrannhet med personlig integritet och sekretess tillåter databasen enbart kontroller av ungdomar i sin egen kommun. Vill kommunerna samköra och jämföra data måste detta ske genom den tillsatta koordinatorn med bakgrund inom forskning.
Uttag och uppföljning
Den information som lagras i databasen visar på ungdomarnas fortsatta utbildning, sysselsättning, hälsa, boende och familjebildning samt uppgifter om inkomster, såväl från självförsörjning som sociala bidrag. Uttag av registerdata sker vid 20 års ålder och vidare vid 23 och 26 år. Uppföljning av skolgången sker efter avslutad grundskola, årligen genom gymnasieskolan samt vid avslutad gymnasieskola. – Vi har släppt en delrapport av projektet vilken finns tillgänglig för intresserade medborgare, berättar Niclas. I delrapporten kan man t.ex. läsa att Piteå ligger väldigt bra till när det gäller antalet gymnasieelever som tar examen från sina utbildningar med fullständiga betyg. Fram till idag har projektet rullat på utan större motgångar och förhoppningen hos samtliga inblandade är att det satsas på en förlängning av Kommut. För den som vill veta mer om projektet finns information att hämta på
www.pitea.seHär står en trio som trivs med sina arbetsuppgifter
Visst händer det att folk ”öser ur sig” när de kontaktar oss, men man lär sig att inte ta kritiken personligt. Det menar Marianne Öhman som tillsammans med Ewa Nyström och Solveig Johansson kan betraktas som något av ”spindlar i nätet” vid Miljö- och byggkontoret. De bemannar expeditionen och har bl a en viktig roll, inte minst när det gäller att vårda kundrelationerna.
Marianne är en riktig veteran på kommunens lönelista. Den första anställningsdagen daterar sig till den 5 juli 1967. Hon började på det så kallade förmedlingsorganet (sysslade med lån) för att året därpå ta steget över till Plan- och mätningsavdelningen.
– På den tiden var det enkelt att få jobb, minns Marianne och konstaterar att situationen är minst sagt annorlunda för dagens unga flickor och pojkar. I samband med sammanslagningen av Byggservicekontoret och Miljökontoret, som formellt startade den 1 januari 1997, blev Marianne ett av expeditionens ansikten. Och hon har förblivit sin arbetsplats trogen. – Jag har trivts med jobbet och det är väl förklaringen till att jag är kvar. – Det är samma här, inflikar Ewa Nyström. Jag trivs jättebra, inte minst för att jobbet är så omväxlande. Den tredje expeditionslänken, Solveig Johansson, bryter inte heller mönstret. Även hon pekar på variationen, på mångsidigheten i arbetsuppgifterna.
Berikande kontakter
Vad gör man då vid Miljö- och byggkontorets expedition? Frågan bollas över till Marianne, Ewa och Solveig. Jo, här svarar man för service i miljö- och byggärenden, administrerar kartor och fastighetsdata, adress- och byggnadsregister m m. Tjejerna sköter också postrutinerna: öppnar inkommande post, registrerar och fördelar postskörden bland kontorets anställda. Ewa ska dessutom fungera som IT-stöd i organisationen.
– Jag är en länk mellan kontoret och kommunens IT-avdelning, förklarar Ewa som i slutet av 90-talet fick en drygt två månader lång IT-utbildning. – Den utbildningen har jag faktiskt nytta av än idag, tillägger hon. Till vardagen hör att svara på åtskilliga telefonsamtal och att sköta kommunikationen med personer som kommer till Miljö- och byggkontoret för ett personligt besök. – Just mötena med människorna är ju det roligaste i det här jobbet, tycker Marianne Öhman och får förbehållsamt medhåll av sina arbetskamrater.
– Bemötandet är naturligtvis mycket viktigt, understryker Solveig samtidigt som Ewa noterar att flödet av förfrågningar via e-post blir att starkare. – Och då är det förstås ytterst angeläget att vi svarar så snabbt vi kan och inte låter förfrågningarna ligga och skvalpa omkring i e-postlådan utan att bli besvarade.
Skojigt med teknik
Alla tre talar unisont om den snabba tekniska utvecklingen, som för deras vidkommande lett till en allt högre datoriseringsgrad. I dag hanteras det mesta via datorn och den manuella hanteringen skuffas alltmer åt sidan. Verksamhetssystemen fylls på successivt med fakta av allehanda slag vilket underlättar åtkomsten vid informationssökning. Hur upplever man då teknikens utbredning? – …som rolig, tycker Solveig Johansson. Tekniken underlättar mitt jobb och i GIS:en (Geografiskt informationssystem), exempelvis, hittar man idag hur mycket information som helst. Marianne vill gärna betona vikten av noggrannhet i arbetet. De uppgifter som kunden får ska vara riktiga och inte ha felaktigheter.
– Vi håller hårt på vår yrkesstolthet och eftersträvar hela tiden en administrativ kvalitetssäkring.
Fyrkantsnätverk
Yrkesstoltheten delar man med yrkeskollegor i andra kommuner. Sedan några år tillbaka träffas man t ex i ett nätverk, bestående av Fyrkantskommunerna Piteå, Älvsbyn, Boden och Luleå. Bakom tillkomsten av detta nätverk låg Ulf Hedman, förvaltningschef vid Miljö- och bygg i Piteå.
– Mycket givande, är omdömet om nätverksträffarna från Marianne, Ewa och Solveig som svarade för den senaste träffen i maj.
Då fick Fyrkantens nätverkare lyssna till Åsa Wikman som berättade om Piteå som hållbar kommun, till Linnea Skog, kommunens kulturmiljöutvecklare och även delta i en stadsvandring med museichefen Jonas Lundmark. Innan dagen var till ända hann deltagarna även med att i informella former prata om sitt arbete. Erfarenhetsutbytet är för övrigt ett stående och nyttigt inslag vid de återkommande nätverksträffarna.
Namn och nytt
TEKNIK- OCH GATUKONTORET bildar Trafik- och projektenhet...
Teknik- och gatukontoret har genomfört en mindre omorganisation och bildat en ny Trafik- och projektenhet där elva anställda ingår. Enheten kommer att arbeta bland annat med trafikfrågor, kollektivtrafik, tillståndsärenden samt projektering av gator och vägar. En ny enhetschef, Eva Wikström samt en trafikingenjör, Kjell Norberg har rekryterats. Båda kommer närmast från Vägverket och är ett välkommet resurs- och kompetenstillskott till Teknik- och gatukontoret. Enheten är lokaliserad delvis i Stadshuset och på Teknisk Service i Öjebyn.
...och erbjuder dygnet-runt-service
Från den 12 juni går det att nå Teknik- och gatukontoret dygnet runt. I samarbete med YouCall har Teknik- och gatukontoret utökat Kundcenters telefonservice att omfatta dygnets alla timmar. Kundcenter nås via telefonnummer 0911-69 62 00 både på kontorstid (07.00–17.00) och i akuta ärenden under kvällar och helger.
I MINA TANKAR
I serien ”I mina tankar” får kommunens anställda möjlighet att reflektera kring olika företeelser och upplevelser. Här ges utrymme att utveckla tankar till ord. I detta inlägg skriver Robert Nyström, webbutvecklare, om att sätta makten i egna händer i stället för att låta slumpen fira triumfer.
Har du tänkt på att välden rör på sig? Att ingenting står stilla och oförändrat, även om vi kan tro det? Vi lever i en kontinuerlig förändring. Varje dagär lite annorlunda jämfört med föregående. De flesta av oss står utan att påverka i detta myller av nya dagliga händelser. Utan mål växer vi lite vind för våg. Förändras varje dag i en riktning vi inte egentligen styr över. För förändras gör vi.
Levande tiger
Att stå still är också att förändras. Vi kallar det ”att bli gammal”. Tänk att istället varje dag göra små, små förbättringar i ditt liv och sätta makten i dina egna händer istället för slumpens. Japanerna kallar det för ”Kaizen”, kontinuerlig förbättring. För mig privat har det exempelvis resulterat i en sida text varje dag som slutade i två böcker: ”Jorden Zoo” och ”Fördelen med att inte vara en älg”. Det var några sparade kronor varje dag, som slutade i att jag klappade en levande tiger i Thailand. Saker jag velat göra för att växa, utvecklas och utmana mig själv.
Små, små steg...
Som Piteå kommuns ena webmaster och webbutvecklare är Kaizen något jag även försöker tänka på under mitt arbete. Vi försöker hela tiden tänka på var webbplatsen pitea.se ska ta vägen härnäst. Hur vi kan få den att växa och utvecklas. Små, små steg av kontinuerlig förbättring. Tillgänglighet, användarvänlighet, nytt och fräscht. Vi har en väldigt lång lista med saker vi kan göra flera år framöver, för att utveckla webben. Kaizen yttrades först i Japan på Toyotas fabriksgolv, men nu även bakom väggarna på Piteå kommun.
Anhörigstöd i fokus
Mer information om vilka möjligheter som erbjuds. Den önskan löper likt en röd tråd i de enkätsvar som band annat ska bidra till att utveckla anhörigstödet inom Piteå kommuns handikappomsorg.
Med pengar från länsstyrelsen (500 000 kr gemensamt för äldreomsorgen och handikappomsorgen) påbörjades under mars månad en inventering av anhörigstödet. För handikappomsorgen har inventeringen av anhörigstödet avsett närstående (stödmottagare) upp till 65 år. Det innebär med andra ord insatser som kan omfatta allt från barn och ungdomar till vuxna. – Det övergripande målet är att anhöriga får stöd och uppskattning för de insatser som de gör för en närstående, förklarar Alice Öhlund, projektledare och konstaterar i samma veva att för hela landet beräknas 650 000 personer ha ett stödbehov; i Norrbotten är siffran ca 20 600.
Vill bli sedd
Det halvårslånga projektet har inrymt hembesök, personliga möten vid handikappomsorgen och även att inhämta kunskap via telefon samt träffar med Röda Korset, kyrkan, HSO och Landstinget. Och en enkät som skickats ut till ett urval att handikappomsorgens anhörigvårdare, utgör en viktig del vid den pågående sammanställningen. Ett tydligt mönster har avtecknat sig under projektet. Det är att många är nöjda med kommunens insatser, d v s det arbete som utförs. Samtidigt efterfrågar man mer information, t ex information om tillgång på hjälp och kontakt med myndigheter och andra aktörer. I dagarna värderar och sammanställer projektledaren Alice Öhlund de synpunkterom finns i enkätsvaren. – Enkäten visar att man som anhörig vill bli sedd för det arbete man utför. Den situation man hamnat i är inte något man själv valt, säger Alice Öhlund och noterar att hon mötts av stor tacksamhet vid de uppföljningskontakter hon hittills haft tid att genomföra. – Men ett halvår är egentligen en något för kort tid för att skaffa en fullständig bild av de insatser som behövs för att utveckla anhörigstödet. Fast nu handlar det förstås inte om någon vetenskaplig undersökning, menar Alice som dock tycker sig ha fått fram värdefulla synpunkter under projektets gång.
Broschyr på gång
Enligt Alice har flera kommuner, bl a norrbottniska, kommit långt när det gäller anhörigstödet. I vissa kommuner finns en samordnande funktion, en anhörigsamordnare med god överblick. Vad händer nu närmast i Piteå? – Jo, förutom arbetet med en projektsammanställning ska vi att ta fram en broschyr som berättar vad kommunen och frivilligorganisationerna tillsammans kan erbjuda när det gäller anhörigstödet. Broschyren ska vara enkel och tydlig. Det är viktigt, understryker Alice Öhlund avslutningsvis.
Nytt och gammalt på Repris
Nu har textilavdelningen lämnat sina gamla lokaler och flyttat in tillsammans med Repris övriga verksamheter i Öjebyn.
Sara Häggbom är arbetsinstruktör på Repris och tycker att flytten innebär nya möjligheter, genom närheten till övriga verksamheter som finns under samma tak. Just nu är de på textilavdelningen fullt sysselsatta med ett beställningsarbete för Svenska kyrkan som beställt en mängd utklädningskläder för barn. Att saker återanvänds på ett konstruktivt sätt märks både i textilverkstan och i snickeriet där gamla möbler blivit till både kubbspel och vagga. Dessutom finns sedan många år butiken som idag omsätter ca 1,2 miljoner per år. Till Repris kommer människor som aldrig varit inne på arbetsmarknaden eller varit därifrån under en lång tid. Genom samarbete med samordningsförbundet Activus, arbetsförmedlingen, kriminalvården och handikappomsorgen kommer människor för att få en grund att stå på innan man går vidare. En del stannar några veckor och andra i flera år. – Det är bra för här finns det nått att göra för alla, säger Gunilla Granqvist från handikappomsorgen som önskar att det skulle finnas fler handledare för deltagarna. Nu finns verksamheten i uppfräschade lokaler som under våren renoverats för dryga två miljoner. Det innebär bland annat ett stort nytt kök som rymmer ett 50-tal personer, nya omklädningsrum och konferensrum med modern teknisk utrustning. Det har även byggts ett nytt snickeri, en ny textilverkstad och ny tvättstuga. Arbetsmiljön har fått ett lyft. – Det gör att arbetet kan bedrivas mer rationellt än tidigare, säger Ruben Matsson, en nöjd verksamhetsledare.
Tips på lönande vardagsbesparingar
Piteå kommun har i grunden en god ekonomi men drabbas liksom andra av den lågkonjunktursom råder, framför allt genom att lågkonjunkturen leder till minskade skatteintäkter. Det prognostiserade resultatet för 2009 är 8,8 miljoner kronor i överskott, vilket är 24,8 miljoner kr mindre än budgeterat.
Inför 2010 har alla nämnder och styrelser fått dels besparingskrav och dels ett uppdrag om vardagsbesparingar. Varför behöver då kommunen ett överskott? – Överskottet är de pengar som används till att betala de anställdas pensioner och till investeringar kommande år, säger Mats Berg, kommunchef.
Alla kan bidra
Om vi alla hjälps åt att hålla nere kommunens utgifter genom återhållsamhet och vardagsbesparingar så kommer vi att klara av den ekonomiska situationen bättre, och ha ett bättre utgångsläge när konjunkturen vänder. Ingen kan göra allt men alla kan bidra med något. Tillsammans kan vi värna om kommunens verksamheter och dess kvalitet genom att vara återhållsamma med kommunens utgifter.
Några räkneexempel
• Om alla 3 700 anställda genom återhållsamhet och vardagsbesparingar avstod från utgifter motsvarande 1 000 kronor var så motsvarar det minskade utgifter på ca 3,7 miljoner kronor.
• Om alla 3 700 anställda tog en extra semesterdag (utan vikarie) skulle kommunens skuld till de anställda minska med ca 5,2
miljoner kronor och resultatet förbättras med samma belopp.
Besparingstips
Carina Ingesson vid kommunens ekonomikontor vill delge de besparingstips som hänger i ekonomikontorets personalrum, där alla anställda fyller på när idéer dyker upp.
- Handla alltid via kommunens avtal när sådant finns.
- Skicka brev via e-post och med B-porto.
- Anmäl dig till digitalt lönebesked.
- Använd leasingbil vid tjänsteresor.
- Försök nyttja telefon och webbmöten
- istället för att resa till olika möten.
- Hänvisa telefonen – varje gång telefonist
- svarar kostar det 11 kronor.
- Skriv ut mindre – ta dubbelsidigt när du skriver ut.
- Gör din vattenavläsning via Internet.
- Beställ e-faktura på dina kommunala fakturor.
Elva kronor
– det är priset för samtal som besvaras av växeln
Kommunen har ingått ett nytt avtal med Youcall som innebär att varje samtal som besvaras av växeltelefonist kostar 11 kr, oavsett om det är interna eller externa samtal.
I det tidigare avtalet gick hälften av kostnaderna för kommunens telefonväxel till teknik och förbrukningskostnader mot operatören TeliaSonera. Den andra hälften gick till kostnader som är kopplade till bemanningen av telefonväxeln, förklarar Sune Lindström, IT-chef och även ansvarig för kommunens telefoni.
– Det nya med det här avtalet är väl egentligen att vi övergått från fasta till rörliga kostnader, att vi nu kan vara med och påverka våra telefonikostnader.
Vardagsbesparing
Att medborgare väljer att ringa till kommunens växel kan vara svårt att påverka. Däremot tror Sune att kan vi förändra och förbättra vårt eget telefonibeteende genom att hänvisa telefonen när vi inte är tillgängliga, nyttja telefonistödet på Insidan för att söka interna anknytningar och att vi i första hand använder Internettjänster som Hitta.se eller Eniro.se i när vi söker ett externt telefonnummer.
– Den här typen av vardagsbesparing kan alla vara med och bidra till samtidigt som vi kan ge våra medborgare snabbare och bättre service, säger Sune.
Lägre kostnader
Mobilcentrex är en tjänst som innebär att man inte har någon traditionell telefon utan att man istället har sin anknytning i mobiltelefonen och att taxan till och från denna anknytning är gratis vid interna samtal. – För den som ofta är på språng och ofta söks via telefon medför ju denna möjlighet att man kan bidra att hålla ner kostnaderna för andra och med andra ord för kommunen totalt sett. Lägg till detta att man dessutom får möjlighet att hänvisa sin anknytning via sin mobiltelefon. Mycket praktiskt för vissa målgrupper, säger Sune.
Heta tips
Vill du veta mer om kommunens telefoni och vilka alternativ som finns, kontakta telefonistödet på din förvaltning. IT-avdelningen kommer även att informera chefer och arbetsledare, men några
heta tips levererar Sune på stående fot: – Hänvisa telefonen när du inte är på plats, vänta inte mer än tre fyra signaler när din kollega inte svarar och nyttja telefonistödet på Insidan bättre.
ARKIV hörnan
C E N T R A L A R K I V E T
Första båten till Piteå hamn 1897, ångaren ”Njord” När första båten för året kom, blev det folkfest. Affärsmännen fick påfyllning i sina lager och åtta månaders isolering var över. 1897 hade varit en s.k. ”snövinter” och den första båten kom till Munksund den 20 maj och ungefär en vecka senare brukade den första båten kunna gå in till staden. Sista båten för året gick från staden den 11 november 1897.
Jämställdhet en viktig del i ett hållbart samhälle
Vi är inte längre det mest jämställda landet i världen. Under 2008 blev vi omsprungna av både Norge och Finland. Under hösten har ett utvecklingsarbete dragits igång i kommunen som syftar till att vi ska erbjuda kvinnor och män, flickor och pojkar, en likvärdig service som bygger på behov och inte på kön.
– Det är lätt att hamna i den privata sfären och i tyckande när jämställdhet börjar diskuteras, säger Lena Sturk på personalavdelningen, projektledare för utvecklingsarbetet. Hon påpekar att jämställdhet är ett stort forskningsområde och det arbete som ska göras i Piteå ska utgå från de fakta som finns. – Det här handlar om en verksamhetsutveckling som gör oss mer professionella, säger Lena som betonar hur viktigt det är att vi får syn på vårt eget beteende för att nå målet med att ge en service som bygger på behov och inte på kön.
Utbildning
I år och under nästa år kommer politiker, högre tjänstemän, nyckelpersoner och arbetsledare att utbildas i ämnet. – Det är viktigt, säger Lena att de som fattar besluten har en kunskap i genusfrågor för hur ska de annars kunna förstå nyttan med jämställdhetsintegrering och verka för att integrera ett jämställdhetsperspektiv i de egna verksamheterna.
Pilotverksamheter
Parallellt med utbildningsinsatserna så kommer det att pågå 17 pilotverksamheter i fyra olika förvaltningar. De ska testa metoder som uppmuntrar arbetsgivare att bryta könsbarriärerna i arbetslivet, kartlägga, analysera och vidta åtgärder för att uppnå en verksamhet som i samma utsträckning tar hänsyn till kvinnor och mäns behov samt utveckla en individbaserad statistik som är uppdelad på kön.
Pengar från SKL
Piteå kommun har fått 1,6 miljoner av SKL, Sveriges kommuner och Landsting för att genomföra arbetet under det här och nästa år.
– Jämställdhetsarbete är långsiktigt, och de här extra pengarna gör att vi kan sätta extra fokus på frågorna som är viktiga i utvecklingen mot ett hållbart samhälle.
Delta i Nordens största fikapaus!
Från och med den 25 augusti kan du anmäla dig till Nordic Fairtrade Challenge - Nordens största fikapaus. I fikautmaningen tävlar Sverige, Norge, Danmark och Finland om vilket land som kan samla flest personer som vill fika Rättvisemärkt under en dag. Nordic Fairtrade Challenge går av stapeln tisdagen den 20 oktober mellan kl 8–20. Alla som deltar har också chans att vinna fina priser. Den som arrangerar fikapausen med flest deltagare i Sverige vinner en resa för att göra ett studiebesök hos Fairtrade-producenter. Så se till att anmäla dig redan nu! på
www.rattvisemarkt.se.
Tallinnresenärer är vi allihopa…
Ett kul avbrott i vardagsbestyren. Och dessutom stärkande för gemenskapen. Det tycker åtta undersköterskor vid Munkberga äldreboende, som tog flyget för vidare destination Tallinn, och några dagars välförtjänt avkoppling.
Laila Sohlman är något av ”resekoordinator” för tjejgänget som alla tillhör avdelning ”Brogården” vid äldreboendet. Hon berättar att Tallinnresan inte är den första; det har faktiskt blivit några resor tidigare, bl a till Stockholm och till Göteborg.
– Vår första resa gick till Stockholm och ett av inslagen då var Melodifestivalen i Globen. Oftast har resandet skett inom landets gränser.
Spa-besök
Men den här gången dök det upp ett förslag om en resa till Tallinn med besök på SPA. Och så blev det. Efter en titt i pengaskåpet konstaterade Laila att utlandsresan var möjlig. – Varje månad sparar vi 200 kronor per tjej som vi lägger i det gemensamma skåpet. Det är vad en undersköterskelön klarar av, skrattar Laila och understryker att gruppen ofta strävar efter ett billigt boende. Men i år slog man till rejält. – Det blev fyrstjärnigt hotell centralt i Tallinn. Ett perfekt boende. Väl på plats i den estländska huvudstaden stod olika aktiviteter på programmet. Dit hörde exempelvis besök på Kaleb Spa och några njutningsfulla timmar med bad, massage, manikyr o s v. Restaurangbesök i Medeltidsinspirerad miljö hanns också med under de tre dagarna. Och så lite shopping, förstås.
Pengaskåpet fylls på
Nu blickar tjejerna framåt och hundralappar stoppas åter i pengaskåpet. Om ett par år kan det bli dags igen för en nya resa. – Det brukar bli en resa vartannat år ungefär, säger Laila Sohlman och förklarar samtidigt att resorna möjliggörs genom att man tar ut en semesterdag samt att erfarna och välvilliga vikarier ställer upp.
– Jag har hittat en tjej...
Det utropar Albin som går i 4:an på Bergsviksskolan när han tittar ner i sin vanna, en större plastlåda, där han och kompisen Erik tömt en massa smådjur som de fångat med håven. Den här dagen är de tillsammans med sin klass och Stefan och Stefan från kommunens naturskola. De jobbar med ”småkryp på land”, men småkrypen verkar eleverna framför allt fånga i vattnet.
– Vi vill att eleverna ska se på vår underbara natur med nya ögon och att de, när de själva ska välja utbildning, kanske söker sig till en utbildning med naturvetenskaplig inriktning, säger Stefan Bergmark. Han och kollegan Stefan Eriksson arbetar båda 50% var med naturskolan.
Stort intresse
Att intresset är på topp hos eleverna ute vid Pottan går inte att ta miste på. En tjej ligger nästan nere i vattnet när hon med ett hjälpmedel studerar livet under vattenytan. Både tjejer och killar håvar flitigt för att få upp så många kryp som möjligt. Och där finns Stefan och Stefan som hjälper barnen att se och studera och svara på alla vetgiriga frågor. Stefan Bergmark, som också jobbar som NO- och mattelärare på Porsnässkolan, insåg att de nyfikna naturintresserade små barnen under resan mot högstadiet ibland förvandlas till tonåringar som tycker att det mesta som hade med naturkunskap var urtrist. Därför satsar de på mellanstadiet som erbjuds fem olika teman. Klassens ordinarie lärare som finns med tycker att det här är bra.
– Man får vara snabbt ute om man vill boka in Naturskolan, säger hon och är glad att de fått chansen att få den här dagen, då vatten är ett tema som Bergsviksskolan jobbar med i år.
Fullbokat schema
En dag med Naturskolan innebär en heldag där man jobbar både ute och inne. Som idag, då de tar med en del av småkrypen till skolan för att eleverna ska få titta väldigt nära på dagens fångst med hjälp av en stereolupp.
– Då lärarna under en sådan här dag får se hur man kan arbete med naturvetenskap nära sin egen skola blir det samtidigt en fortbildning, säger Stefan som tycker att arbetet med lärare och elever på mellanstadiet blivit en nytändning även för egen del.
Just nu är Naturskolans schema fullbokat fram till och med oktober, men i mitten av oktober så kan mellanstadieklasser boka in Stefan och Stefan för november och december. Mer information finns på deras hemsida
http://www.edu.pitea.se/porsnas/naturskolan/Idésmedjan
14 förslag delar på 42 000 kronor
Vid sitt senaste sammanträde beslöt förslagsverksamhetens bedömningsgrupp att ge tummen upp för 14 förslag. Idékläckarna delar på 42 300 kronor. I samband med sammanträdet avtackades YvonneSandlund för många års uppskattat arbete inom förslagsverksamheten.
Per-Ove Alm belönades för styrskenor till ventilationsaggregat. Martina Lundström för materialdepå inom förskolan. Nattpersonalen på Munkberga för underställsoveraller inom äldreomsorgen, mörkläggningsgardiner, morgonrockar som arbetsverktyg inom äldreomsorgen och ledlampor inom vården. Personalen ”Öja” Öjagården för rymningsrapport inom äldreomsorgen. Michael Lundgren för ett förslag om ställför däcktvätt. Liselott Danielsson och Annelie Fahlman för medicinkort med foto. Trädgårdsgruppen vid Munkberga för ett förslag om trädgårdskarta. Veronica Öhlund och Ingela Berg-Jonsson för förbättring vid utkörning av mat inom hemtjänsten. Märta Ekman för ett förslag om personaltavla. Undersköterskegruppen EF vid Berggården för en schemahylla och ett sidindelningsschema.
Michaels däckställ förenklar tvättjobb
Alla som någon gång provat på att byta däck på bilen vet hur smutsigt och tungt detta jobb kan vara. Michael Lundgren, som till vardags jobbar som mekaniker vid Teknik- och Gatukontoret, byter tillsammans med sina kollegor ca.120 däck inför varje säsong och var i behov av en lösning som skulle förenkla deras arbete. Lösningen, som premierades av kommunens förslagsverksamhet, blev ett egentillverkat däckställ som underlättar tvätt, avfettning samt montering av däck till personbilar och pickuper.
När undertecknad besöker verkstaden i Öjebyn är arbetslaget precis klart med reparationerna av en lastbil och utanför står fler fordon i kö för att genomgå kontroller. – Totalt har vi ansvar för ett 30-tal fordon och den mest hektiska tiden på året är under vårvintermånaderna när parkförvaltningens maskiner ska servas för sommaren och plogmaskiner samt tillbehör ska repareras, berättar Michael.
Det enkla är det svåra
Vad var då bakgrunden till att Michael beslöt sig för att skicka in en ansökan till förslagsverksamheten?
– I grund och botten handlade det om att vi ville ha en renare arbetsplats, säger mekanikern och fortsätter:
– När vi tidigare bytte däck på kommunens fordon samlades smuts och salt på verkstadsgolvet. Missade vi därtill att tvätta bort all smuts från däcken innan de transporterades till förvaringscontainern så blev även den nersolkad.
Lösningen fann Michael i sin konstruktion av ett ställ för däcktvätt. En till synes enkel konstruktion med fyra hakar fastsatta på stålramar och som med ett förskjutet viktcentrum gör att däcken hänger stadigt när det är dags för tvätt.
– Det är ofta det enkla som är svårt att komma på, inflikar Michael. Idag kan mekanikerna vid Teknik- och Gatukontoret byta däck på samtliga fordon inom loppet av två dagar vilket frigör tid för andra viktiga sysslor i verkstaden.
Varierande arbetsuppgifter
När Michael och hans kollegor inte servar eller reparerar fordon är de sysselsatta med andra arbetsuppgifter. – Under vintern har vi plogjour och resterande del av året finns vi tillgängliga som chaufförer för att hjälpa till där det behövs, förklarar Michael. Det är lätt att förstå varför Michael och hans arbetskamrater trivs så bra på sin arbetsplats. Uppgifterna är väldigt varierande och de är ett sammansvetsat gäng som trivs bra med varandra. – Vem hade kunnat tro att jag skulle hamna här efter att ha läst naturvetenskaplig linje på gymnasiet, avslutar Michael med ett skratt.
Ungdomlig olympiad
Italien visade sig från sin allra soligaste och varma sida när det var dags för Olimpiadi del Tricolore. Denna inofficiella olympiad hålls vart 4:e år och är reserverad för idrottande ungdomar i åldrarna 12 till 17 år. Piteå representerades i år av totalt sju unge samt Piteå Golfklubb. Deltagarna lyckades bra i sina respektive grenar.
Totalt samlades 4 000 deltagare från 17 olika länder i Reggio Emilia för att kämpa om åtråvärda medaljer och byta erfarenheter med varandra. Sverige representerades av deltagarna från Piteå, vilket innebar att dessa fick den stora äran att bära den svenska flaggan under spelens invigning.
– Vi kom i kontakt med Reggio Emilia genom nätverket SERN (Sweden Emilia Romagna Network) och har tidigare haft utbyte med området som skickat fotbollslag under Piteå Summer Games, förklarar Fredrik Norberg vid kommunens kultur- och fritidsförvaltning.
Vänskaplig stämning
Under tävlingsveckan inkvarterades de tävlande i värdfamiljer vilket gjorde allting lite extra spännande.
– Den allmänna informationen om arrangemanget var ganska knapphändig, men vi blev väl mottagna och hade roligt tillsammans med alla andra deltagare, berättar Fredrik som följde med som representant från kommunen och tog chansen att lobba för Piteå och stadens arrangemang under tiden i Italien. Fredrik blev dessutom inbjuden till ett seminarium om Fair Play där det, vid seminariets start, visade sig att han var huvudtalare. Återigen hade informationen varit bristfällig.
– Stämningen under Olimpiadi del Tricolore var väldigt vänskaplig; det tog sig uttryck i att de flesta deltagarna fick medaljer och fokus försköts från själva tävllngsmomentet till att träffa andra ungdomar, tillägger Fredrik.
Värdemätare
Deltagarna från Piteå är duktiga i sina respektive grenar och fick verkligen bekänna färg under tävlingarna i Reggio Emilia. Karatetjejerna ställdes mot landslagsmeriterade tjejer från Italien och lämnade
mattan med fanan i topp. Golftävlingen genomfördes under den brännande heta solen och förkortades med hänsyn till deltagarnas hälsa. Man kan m.a.o. lugnt påstå att idrottsutövarna fick rejäla värdemätare även om stämningen, som nämnts tidigare, var väldigt vänskaplig och ärlig.
Fortsatt samarbete
Samarbetet med Reggio Emilia fortsätter och förhoppningsvis kommer fler lag från området Emilia-Romagna att besöka Piteå Summer Games samtidigt som fler idrottsungdomar från Piteå åker i motsatt riktning.
Utbyten berikar.
Gudrun gillar gröna satsningar
Telefonen ringer, och ringer, och ringer… – Jo, det var en snabb rekryteringsprocess och jag måste avsluta en massa saker på mitt gamla jobb, ursäktar Gudrun Åström, Piteås nya stadsarkitekt, de ständiga avbrotten under intervjun.
Hennes dialekt röjer ursprunget. – Jo, jag är född och uppvuxen i Kalix, förklarar Gudrun som efter studier till landskapsarkitekt så småningom hamnade i Luleå och en tjänst hos dåvarande NAB. Då skrevs 1980-talet. – Det blev sådär en 10 år med planeringsjobb. Därefter har jag bl a jobbat med gestaltning åt Sweco. Under sin tid inom konsultverksamheten fanns Gudrun med vid planering och utformning av flera projekt i Piteå. Till dessa hör exempelvis utemiljön på Strömbacka, äldreboenden, innergårdar, rastplatsen vid den ofta prisbelönta rastplatsen i Harrbäcken och även rastplatsen i Jävre. Nu får Gudrun byta sida – från konsult till beställare. – Att få se jobbet från en annan sida blir förstås en ny och spännande erfarenhet, säger den nya stadsarkitekten som stod på tröskeln till att starta eget när Piteå kommun hörde av sig. Den drömmen får vänta, åtminstone ett år. Ett år…? – Det har bl a att göra med resandet mellan hemmet i Luleå och arbetet i Piteå. Det blir ett par timmars resande dagligen med buss och promenad från busstation, och med tanke på ryggproblem efter en trafikolycka vill jag ha en utvärdering efter ett år, berättar Gudrun vars tjänst uppgår till 90 procent av en heltid.
Bilden av Piteå?
– En pigg och välskött kommun, blir svaret från Gudrun som förutom kravet på utvärdering efter ett år framförde önskemålet, eller snarare kravet, att som en introduktion till jobbet kunna resa runt i ett par veckor för att skaffa sig en överblick av kommunen. Norrbotniabanan och vindkraften är ett par projekt som kräver arbetstid. Ridhuset på Berget, förtätning av bostadsområden och centrumkärnans utveckling finns också på den aktuella agendan.
Dessutom lär Gudrun med viss kärlek ta sig an gröna frågor. Trädplanen behöver nya etapper.
– Det har förstås med min bakgrund som landskapsarkitekt att göra. Ett enskilt träd .. eller en allé: detaljerna är viktiga, och vi ska komma ihåg att det tar ca 20 år innan vi upplever miljövärdet av en trädsatsning.
TVÅ FLYTTADE IHOP OCH BLEV Studiecentrum
I juni flyttade Piteå Studiecentrum och Komvux ihop under namnet Studiecentrum.
Förvaltningen för arbetsmarknad och vuxenutbildning har på Lidgatan utökat sina lokalytor och vuxenutbildningsavdelningens resurser är i och med det mer samlade. I huset finns också EU-projektet Kompare samt Ung resurs och Activus resurs, som organisatoriskt tillhör Repris.
Tentamenslokal, videokonferens och datasal för uthyrning finns på källarplan, egenregins vuxenutbildning på mark- och övre plan medan distansservice och projekt finns på våningen ovanför Arbetsförmedlingen. Distansstuderande pitebor har även i fortsättningen möjlighet att låna teknik och grupprum, få teknikstöd och skriva tentamen på Studiecentrum.
Lokal för uthyrning, med eller utan datorer, rymmer upp till 16 personer och videokonferensen rymmer även den 16 personer. Studiecentrum bedriver inte längre personalutbildningar för andra förvaltningar.
Har du frågor kontaktar du Erik Sundström 7148 eller Pernilla Isaksson 6545 Mer information finns också på Insidan/ Personalrum/Utbildning/Utbildningslokaler.
Helene summerar sin tid som kommunchef
Tankfull och förväntansfull, tankfull över det som varit och förväntansfull inför det som ska komma. När vi träffas är det tre dagar sedan hon städade rent sitt skrivbord och flyttade ut. Med sig tar hon några lådor och mängder av erfarenheter från uppdraget som kommunchef, dessutom som kommunens första kvinnliga.
Fem år räcker för hennes del och hon påminner mig om att livet består av annat än arbete.
– Jag vill hinna vara mer med mina tonårssöner, säger Helene som insett att livspusslet är svårt att få ihop i längden för en ensamståendemamma, om man jobbar 50 timmar i veckan.
– Ja, hela det sociala livet blir lidande, säger hon och ser nu fram emot att kunna göra saker som hon saknat, men knappt orkat längta efter, som yoga, att kunna motionera regelbundet, att orka bjuda hem vänner och kanske rent av börja se om sin trädgård.
Varm i hjärtat
Helene ångrar inte för en sekund att hon tog på sig kommunchefsjobbet, då för fem år sedan.
– Det har varit oerhört rika år, säger Helene som har ett genuint och brinnande intresse för samhällsfrågor i allmänhet och näringslivs- och utvecklingsfrågor i synnerhet. Visst har det funnits och finns fortfarande en mängd utmaningar i uppdraget som kommunchef i Piteå. När jag frågar henne vad som värmer mest tvekar hon inte särskilt länge innan hon svarar: – Förändringen av attityder och atmosfären som skett i förvaltningschefsgruppen, säger hon och poängterar att det idag finns en team- och vi-känsla i gruppen som hon inte kände i början. – Vi är fler kvinnor i gruppen i dag, det bidrar, säger hon.
– Men det var svårt i början att få en legitimitet i en grupp där kommunchefen inte är formell chef, utan samordnare utifrån kommunstyrelsens roll att styra och leda.
Politik och verksamhet
Men då det gäller att få ihop politik och tjänstemannaorganisationen som ett ledningsteam anser hon att det finns en del kvar att göra. – Det är viktigt att de politiska beslut som tas är ordentligt förankrade också hos förvaltningscheferna, så att de kan bli engagerade bärare av de kommunövergripande uppdragen. – Politik och tjänstemannaorganisationen måste vara ett sammansvetsat team, säger hon och tycker att det är viktigt att kommunikationen mellan de båda grupperna utvecklas och förbättras.
Ny utmaning
Men nu blir det tillväxt- och utvecklingsfrågor som hon får koncentrera sig på och det ser hon fram emot. Att få jobba med ett samlat grepp över tillväxtfrågor där hon ser ett gott samverkansklimat med näringslivet som en grund för fortsatt utveckling.
– Det finns många fördelar här: vi jobbar snabbt ihop, det finns en vilja att vara med och bidra, det finns en stark känsla och många gånger är det enkla vägar att gå och det är högt i tak.
Konsumentrutan
Råd vid telefonförsäljning
Olika tjänster och produkter säljs idag ofta genom telefonförsäljning. Här finns några goda råd för vad du som konsument bör tänka på när du köper tjänster/produkter via telefon. Be att säljaren klart och tydligt informerar om syftet med samtalet. Be om säljarens namn och att få telefonnummer och adress till säljaren (kundtjänst) om du har följdfrågor eller vill ångra ditt köp.
Tacka tydligt nej om du inte vill ingå något avtal.
Om du ingår avtal per telefon, be om exakt information om vad avtalet innebär för dig. Be att få avtalet och allmänna villkor hemskickat skriftligen till dig. Be också om att få information om ångerrätten.
När du tackat ja i en ljudfil räknas det som en underskrift och är ett giltigt avtal. Vad innebär ångerrätten? Som konsument har du rätt att ångra ditt köp inom 14 dagar om du köper varor och tjänster via Internet, telefonförsäljning eller vid hemförsäljning. Fristen börjar löpa den dag då du som konsument fått skriftlig information om ångerrätten i en handling eller annan varaktig och läsbar form, t.ex. genom bekräftelsebrev eller e-post från företaget. Du kan ångra dig muntligen eller skriftligen. Tänk dock på att det är du som måste bevisa att du har ångrat dig i tid. Skriv därför gärna till företaget och meddela att du ångar dig, datera brevet och spara en kopia av det du skrivit. Om företaget inte informerar dig som konsument om ångerrätten har du ångerrätt i ett år efter det att avtalet ingicks. Tänk på att du som räknas som näringsidkare inte har någon ångerrätt eftersom du inte omfattas av konsumentlagarna.
Vill du undvika telefonförsäljare
Skaffa NIX till din telefon. Genom spärregistret NIX-Telefon kan du som konsument göra känt att du inte önskar få marknads-, försäljnings- eller insamlingssamtal per telefon. Spärra genom att ringa automatisk telefonsvarare. Ring från den telefon vars nummer skall spärras till telefonsvararsystemet på nummer 020-27 70 00. Det är gratis att ringa till det numret. Där svarar en automatisk telefonsvarare. Genom att med knapparna svara på de frågor som ställs kan en spärr begäras. Denna spärr måste bekräftas innan den träder i kraft.
Spärra genom en skriftlig beställning
Abonnenten kan också beställa en spärr skriftligen genom ange det telefonnummer som skall spärras samt underteckna brevet och skicka det till: NIX-Telefon, Box 600, 833 24 Strömsund.
PÅ GÅNG…
Gemensam ärendehandbok
Maria Jonsson, utredare på kommunledningskontoret, och Annette Christoffersson, utvecklingsledare på barn och utbildning, är i full färd med att färdigställa en gemensam ärendehandbok för Piteå kommun.
I första hand är tanken att den ska vara tillgänglig och användas digitalt, men den kommer även att finnas i tryckt version.
– Syftet med ärendehandboken är att vi ska få en gemensam bild över hur vi registrerar, handlägger och bereder kommunala ärenden. Möjlighet att ta del av beslut och handlingar på kommunens webb gör att det ställs allt högre krav på tydlighet. Därför är det också viktigt att vi uttrycker oss så att läsaren förstår innehållet, säger Maria Jonsson.
Vilka regler gäller?
Regler om offentlighet, sekretess och utlämnande av handlingar ger ofta upphov till frågor. Här kan en gemensam ärendehandbok underlätta och ge översiktlig information till handläggare och också mer allmänt, om vilka regler som gäller inom respektive område.
Enhetligt
Något som Maria och Anette också rekommenderar är att kommunens officiella dokument ska ha ett enhetligt utseende.
– Det underlättar för allmänheten att ta del av kommunal information om det syns att handlingen kommer från kommunen. Om allt går som planerat kommer ärendehandboken att vara klar innan årsskiftet.
IT + webb = sant
På Snickargatan 18 går det undan. Piteå Studiecentrumhar flyttat ut. IT och webb har blivit sambos. En ny serverhall är på plats och säkerhetsnivån är på topp.
Det hela började med att polisen, som ska byta lokaler nu till årsskiftet, ville bilda ett ”blåljushus” i Piteå. Kommunledningenställde sig positiv till förslaget under förutsättning att Piteå Näringsfastigheter, PnF, kunde hitta nya lokaler för både IT och Studiecentrums verksamheter. – I maj blev det klart att det skulle hit och sedan har det rullat på bra. Studiecentrum flyttade ut i juni och då började PNF bygga och anpassa lokalerna för vår verksamhet. Redan i juli flyttade vi in delar av vår verksamhet eftersom polisen, som ska in i våra gamla lokaler vid Räddningstjänsten, också har en hel del att bygga om, säger Sune Lindström, IT-chef.
Många fördelar
Men det är inte bara en fysisk sammanslagning mellan IT och webb. Sedan den 1 juni i år tillhör de nämligen också samma enhet, ekonomiavdelningen. Tidigare var webben, tillsammans med information, organiserad under kommunledningskontorets stab och kanslienhet.
– Det känns bra att webbkillarna, Lars-Olof och Robert, blir en del av vår verksamhet. Teknik och utveckling kommer närmare varandra, vi får en bredd och kan möta verksamheternas behov på ett bättre sätt, säger Sune Lindström.
Lars-Olof Persson, kommunens webbstrateg, är också positivt inställd till organisationsförändringen.
– Det kommer att bli jättebra. För oss innebär det många fördelar. Det kommer att underlätta arbetet med drift, underhåll och utveckling. Något som både Sune och Lars-Olof framhåller är vikten av att behålla kontakten med verksamheterna.
– Vi fortsätter arbeta så verksamhetsnära som möjligt för att vara tillgängliga för användarna, säger Lars-Olof.
Naturlig flytt
Med på flyttkalaset är även Cmit, en pedagogisk och teknisk resursorganisation för för- och grundskolan i kommunen. De har tidigare hyrt kontor på Acusticum, men väljer nu att flytta in på Snickargatan 18.
– Vi har jobbat oerhört mycket tillsammans med skolorna och utvecklat deras plattform de senaste åren, så det känns helt naturligt att de hyr in sig här, säger Sune.
Alla på plats
I skrivande stund är flyttstädning och besiktning genomförd. Och allt byggandsmaterial som man kunnat återanvända, som fönster, dörrar, bord och stolar, har hängt med till Snickargatan. Många kontor är redan bemannade medan andra väntar på sina hyresgäster. Men husets gemensamma kärna, köket, står helt klart. Modernt och fräscht i svart och vitt.
– Det är avdelningens esteter, Hasse och Ulf, som varit i farten, säger Sune och skrattar.
I början av oktober ska all personal och all teknik vara på plats.
– Ja, då är ni välkomna hit. Vi pratar gärna IT, telefoni och webbutveckling över en kopp kaffe, säger Sune.
På väg till jobbet
Resor och transporter är ett ämne med många olika infallsvinklar. En höstmorgon valde vår reporter Susanne Jacobsson att bromsa in på några arbetsplatser för att ställa följande frågor:
1. Namn, bostadsort och yrke?
2. Hur långt har du till jobbet?
3. Hur färdas du och varför?
Maria Lindfors, Hortlax
Lärare i Hemmingsmark.
– En mil
– Jag kör bil. Det finns inga bussar som stämmer med arbetstiderna.
Annika Eriksson, Furulund
Kokerska i Hortlaxskolan
– Tre kilometer.
– Cykel, året runt. På ett par minuter är jag på jobbet. Det känns både enklare och snabbare än att köra bil och jag tycker det är skönt oavsett väder och vind.
Gustav Viklund, Blåsmark
Busschaufför, kör för Skelleftebuss men utgår från Piteå.
– 16 kilometer.
– Bil på vintern och motorcykel
på sommaren. Jag har en delad tjänst vilket gör att jag åker till och från jobbet två gånger per dag.
Ove Yngstad, Norrfjärden
Vaktmästare på Strömbacka
– 1,6 mil.
– Jag kör bil. Bussarna stämmer inte med mina arbetstider. Men sommartid kanske jag borde börja
cykla…
Leif Svärdsudd, Munksund
Brandman, Räddningstjänsten
– Fyra och en halv kilometer.
– Cyklar på sommaren, vintertid samåker jag med frugan som jobbar i Stadshuset.
Kristina Forss, Hortlax
Förskollärare på Violens förskola i Storfors
– Tre kilometer.
– Eftersom jag har tre barn som ska slussas vidare på morgonen blir det bilen. Jag får väl börja
cykla när barnen klarar sig själva.
Åsa Landström, Brändön
Dramalärare på Strömbacka
– Åtta mil, enkel väg.
– Bil är enda alternativet för mig, men fixa ett snabbtåg så åker jag gärna.
Per Nordström, centrala Piteå
Vaktmästare, Strömbacka
– Jag går eller cyklar.
Är du en långpendlare eller bor du ett stenkast från jobbet? Är ni ett gäng som samåker? Tips, idéer och tankar…Hör av er till Pitekvarten så får vi en ny infallsvinkel på ämnet resor och transporter.
Resor och transporter – en spännande utmaning
I början av september fick kommunen en sammanställning över Piteås totala energiförbrukning.
– Det är glädjande att oljan för uppvärmning av bostäder och lokaler till stordel har ersatts av fjärrvärme och biobränsle, säger Åsa Wikman (bilden), koordinator för uthållig kommun.
Det som återstår är i princip bara fossila bränslen till transporter och resor – och det blir en utmaning.
– En spännande utmaning. Dels för att det just i Piteå utvecklas framtidens bränsle DME för tunga fordon, dels för utbyggandet av vindkraftsparken som kan tänkas generera vind till tanken, säger Åsa.
Dessa processer har kommunen som organisation liten rådighet över, men för att minska kommunens egna resor och transporter är ett förslag till rese- och transportpolicy framtagen. Den är ute på remiss och kommer att tas upp i kommunfullmäktige för beslut under året.
– Ett av huvudmålen är att koldioxidutsläppen från tjänsteresor ska minska med minst 30 procent till 2011, säger Maria Jonsson, utredare på kommunledningskontoret. Det ska vi uppnå genom att köra miljöklassade bilar och använda oss av distansöverbryggande teknik istället för att alltid resa med bil eller flyg.
Vill du veta mer om rese- om transportpolicyn eller vara med i framtagandet av kommunens energi- och klimatplan, kontakta Åsa Wikman, 0911-69 60 08.
Från kåkstad till stilig skola
En skolgård fylld med containrar, traktorer och borrmaskiner är knappast en vanlig syn på en högstadieskola, men på de uppgrävda asfaltytorna på Pitholmskolan är detta ett faktum.
För 35 miljoner kronor rustas nu skolan upp och rum för rum har sökts igenom efter skavanker som kan repareras, allt för en nyare och fräschare byggnad.
Skolan som är byggd på 60-talet har aldrig tidigare fått vara med om en sådan stor renovering. Trots meterlånga sladdar som hänger ned från de öppna hålen i taken och verktygen som ligger framme, har det inte påverkat undervisningen för eleverna eller personalen, menar en av Pitholmsskolans rektorer Rita Eriksson. – Självklart kan det vara en jobbig arbetsmiljö för elever och personal, men det är ju en kort övergångstid, säger rektorn.
Skolan en byggarbetsplats
Det är aldrig riktigt tyst på den kombinerade skolan och byggarbetsplatsen. Ljudet från borrmaskinerna överröstar de rivstartande mopederna samtidigt som hammare och andra verktyg slår mot väggarna. På en meterhög upphöjning av grus står grågröna baracker med röda dörrar. – Undervisningen fortgår som vanligt med den enda skillnaden att den sker i ”Kåkstaden”, berättar rektor Rita som menar att eleverna har fått exakt samma tillgång till undervisning som de normalt skulle få i vanliga klassrum. I ”Kåkstaden” står cyklar slarvigt parkerade från elever som har fått jäkta till lektionen och här och var går lärare och elever omkring – likt en vanlig skola. Trots den störande omgivningen tycks de drabbade ha en positiv syn på det hela.
Mest fördelar
Bella Johansen, 15 år, går i årskurs 9, berättar att det är få negativa saker som hon märker av. Vissa i hennes klass tvingas dela skåp eftersom barackerna inte är utrustade med tillräckligt många och temperaturerna i barackerna är varierande under de olika årstiderna. – Men det blir ju fräscht och fint, säger Bella Johansen. Jag måste dock hålla med om att det verkligen har skett en förbättring från min högstadietid på Pitholmsskolan. Men då man ser de nyare, fräschare och ljusare klassrummen och korridorerna gör det inte så mycket, trots byggarbetarnas snickarbyxor som lyser i skenet från bygglamporna och gruset under deras arbetsskor – det blir bättre.