Värt att veta om din kommun juni 2010
Värt att veta om din kommun – juni 2010 är en informationsbroschyr som produceras av kommunledningskontoret, Piteå kommun. Den delas ut till alla hushåll i Piteå kommun och finns även inläst på Daisyskiva, tillgänglig i Stadsbiblioteket. Redaktör: Anna-Lena Pogulis
Tillsammans utvecklar vi Piteå!
Omvärlden påverkar oss mer än vi tror och i den omvärldsanalys som Piteå kommun årligen gör ser vi en utveckling som kommer att påverka vår kommun på både kort och lång sikt. De tre viktigaste faktorerna är nog: Arbetsmarknaden – antalet i yrkesverksam ålder minskar för varje år som går, färre ska försörja fler. Världsekonomin – aktörerna inom världsekonomin blir fler vilket gör att ”spelplanen” kommer att förändras. Klimatförändringar – påverkar miljö, hälsa och ekonomi och skapar såväl problem som utvecklingsmöjligheter.
Gemensamt för dessa frågor är att de påverkar och berör hela samhället. I en bred dialog har företag, föreningar, kommun och intresserade pitebor enats om fyra viktiga områden där vi alla kan bidra för att skapa en positiv utveckling i vår kommun.
- Ökad befolkning
- Jobb och tillväxt
- En god miljö för nästa generation
- Ett gott värdskap
Med fokus på dessa områden och på att i alla lägen vara en attraktiv och uthållig kommun så kan vi möta framtiden med tillförsikt. Men det gäller att vi inte bara jobbar på varsitt håll utan att vi ser vinsterna med att samarbeta och ta ett gemensamt ansvar. Flera företag och föreningar har tillsammans med kommunen ställt sig bakom en avsiktsförklaring där vi utifrån ovanstående områden åtar oss att jobba för en attraktiv och uthållig kommun och för att Piteå ska vara platsen dit man kommer när man kommer hem.
Alla behövs i arbetet och Din insats är välkommen och viktig. Du kan skriva under avsiktsförklaringen och även ange på vilket sätt Du vill bidra till utvecklingsarbetet! Mer information finns på www.pitea.se/attraktiv
Ledaren skriven av kommunalråden Helena Stenberg och Peter Roslund
Vi gör det tillsammans är du med?
En blomma gör ingen bukett och en aktör kan inte nå målet. Piteås framtid är allas ansvar och vår förhoppning är att vi är flera som vill vara med och bidra. Privatpersoner, företag och föreningar – alla är välkomna.
Du kan engagera dig på olika sätt:
- Gå in på www.pitea.se/attraktiv och berätta hur du vill bidra.
- Engagera dig i en arbetsgrupp där idéerna ska förverkligas. I dagsläget finns följande arbetsgrupper:
• Informatörer (befolkningsökning m m)
• Personal- och rekryteringsansvariga (jobb och tillväxt)
• Partnerskap (jobb och tillväxt)
• Årets stadskärna (den goda bilden av Piteå)
• Integration (ökad befolkning, värdskap)
• Uthållig kommun (miljö för nästa generation)
- Vill du vara med? Kontakta samordnare David Sundström på david.sundstrom@pitea.se eller ring 0911-69 61 96. Läs mer på www.pitea.se/attraktiv
Attraktiv och uthållig
Under våren har Peter Roslund, Helena Stenberg, Mats Berg, Anna-Lena Pogulis och David Sundström vid kommunledningskontoret på Piteå kommun fört en dialog med företagare, föreningar och andra aktörer i samhället. Det har varit en givande process som visar att det finns en vilja och ett lokalt engagemang för Piteås framtid. Tillsammans har man kommit fram till en gemensam avsiktsförklaring där var och en kan bidra på sitt sätt för att utveckla Piteå till en attraktiv och uthållig kommun.
Här kan du ta del av avsiktsförklaringen och de gemensamma utmaningarna för Piteå:
- Gemensamt ansvar för ökad befolkning
Tillsammans kan pitebor, näringsliv, föreningsliv, aktörer och kommunen utveckla Piteå till en attraktiv och uthållig kommun där människor vill bo, verka och leva.
- Jobb och tillväxt ger framtidstro
I Piteå finns attraktiva arbetsgivare som erbjuder utvecklingsmöjligheter och som präglas av mångfald och nytänkande. Vi har ett konkurrenskraftigt näringsliv som en del av en stark region.
- En god miljö för nästa generation
För att kunna lämna en god miljö till nästa generation arbetar vi för att ersätta fossila bränslen med förnyelsebar energi. Vi gör miljömedvetna val när vi reser och transporterar och konsumerar.
- Ett gott värdskap stärker den goda bilden av Piteå
Positiva upplevelser och erfarenheter gör Piteå till ett självklart val för såväl boende och företagare som för besökare och turister. Vi bidrar gemensamt till ett tryggt, öppet och kreativt samhälle.
För att säkerställa en uthållig tillväxt ska Piteå gemensamt arbeta mot två huvudmål:
- 43 000 invånare 2020
- Halverad ungdomsarbetslöshet 2011
Gemensamma utmaningar:
- Årets stadskärna 2012
- Årets kvalitetskommun
- Årets ungdomskommun
- Årets tillväxt- företagarkommun
Därför vill vi vara med i det här arbetet:
Maria Berg, Svenska kyrkan:
– Jag gillar ansatsen, att vi samverkar. Inom kyrkan kommer vi bland annat att satsa mycket på volontärarbete. Det skapar delaktighet och bidrar till att människor känner att de ingår i ett sammanhang.
Anders Lundkvist, MSSK:
– Föreningslivet är en viktig kanal och ett naturligt nav in i samhället, både för inflyttare och invandrare. Vi kommer att kunna bidra till bättre integration och värdskap till våra nya pitebor.
Gunilla Wallsten, ordförande i Företagarna Piteå:
– Vi vill medverka till ett bra näringslivsklimat i Piteå eftersom företagen är motorn i kommunen. Företag som mår bra genererar både arbetstillfällen och skatteintäkter som skapar förutsättningar för en god livskavlitet för medborgarna.
Gott värdskap en viktig pusselbit när vi ska bli fler
Förra året flyttade 1 312 människor till Piteå medan 320 flyttade härifrån. Inlyttarna kom från andra Norrbottenskommuner, från övriga delar av landet och från andra delar av världen. För en del ett medvetet val och för andra mer av en slump. Målet är att vi ska vara drygt 2 000 fler om tio år. Att människor vill flytta hit och vill stanna kvar är viktigt för Piteås utveckling. För att nå det målet behövs både ökad inflyttning och att det föds fler barn. Under de tre senaste åren har befolkningen minskat och det är en trend som vi tillsammans kan försöka vända. Vi har många fördelar. En fantastisk och lättillgänglig natur och skärgård, stora möjligheter till ett rikt friluftsliv, ett rikt kulturutbud med tanke på kommunens storlek och ett område som det är lätt att både ta sig till och ifrån. Men så är det också på andra håll. Men det är ändå människorna man möter som ofta utgör skillnaden, mellan att stanna eller dra vidare. Och här är var och en av oss viktig. Kanske ännu viktigare än vad vi inser. I mötena, i bemötande och att då och då genom att öppna en dörr till ett sammanhang. Genom historien kan man se att det är platser och kulturer som har högt i tak och som välkomnat de nya och det nya som utvecklats, platser där man sett mångfalden som en tillgång. Vi vet att många pitebor är stolta över att vara just en pitebo och blir också på så sätt en god ambassadör för sin hemkommun. Och med en inflyttning på cirka 1 300 per år har vi chansen att få minst lika många nya ambassadörer varje år. Ambassadörer som med sina nätverk kan inspirera andra att också flytta hit. Men då måste vi alla bidra och få våra nya pitebor att känna att det är hit man kommer när man kommer hem.
Här berättar tre inflyttare – en hemvändare, en invandrare och en Stockholmare, varför de flyttade till Piteå och hur de upplever staden.
Mikael Sundkvist hemvändare som driver företaget Think Creative
– Jag ville vara närmare min familj efter många år utomlands och samtidigt för verkliga min affärsidé att skapa affärsmöjligheter genom att ta vara på olika kulturers styrkor. Piteå är basen även om jag kom mer att resa mycket.
– Är positivt överraskad av en ungdomlig atmosfär, kulturella evenemang, kreativitet från kommunen, Acusticum och Solander Science Park. Hade faktiskt ingen aning att Acusticum var så stort och dynamiskt. Har insett att Piteå är ett otroligt ställe att dr iva företag på!
Dhiba Al-doory, invandrare från Irak, där hon arbetade som lärare
– Det var en tillfällighet att jag hamnade här.
– Piteå är en bra, vacker och trygg stad. Vi har fått bra kontakt med svenskar och det betyder mycket. Här är nära till allt så att man klarar sig utan bil. Jag var orolig för att barnen inte skulle trivas men de trivs, säkert f ör att vi också gör det. Enda nackdelen är att det är svårt att hitta arbete. Men vi har rekommenderat andra att flytta hit, vilket också några har gjort.
Eddie Ljungwe , f d Stockholmare kart- och planingenjör på Piteå kommun
– Hittade det perfekta jobbet här och att min flickvän, som ännu bor i Stockholm, kommer härifrån bidrog.
– Bra med årstider, jag gillar vinter med skidåkning och skoter. Huspriser na är låga med ”stockholmsögon” så man får pengar över till annat. Det är nära till allt och det finns samma utbud som i Stockholm, även om det finns en butik i kedjan i stället f ör tio. Havsutsikt från lägenheten är obetalbar och att bara kunna ta på sig löparskorna och springa rätt ut i naturen. För mig har det varit lätt att komma in då jag redan kände folk här. Annars måste man kanske vara lite framåt eftersom folk oftast går hem till familjen direkt efter jobbet i stället för som i Stockholm, gå ut med arbetskamraterna
Generationsväxlingen – en gemensam nöt att knäcka
Arbetslöshetssiffrorna i Piteå är högre än någonsin och ändå pratas det arbetskraftsbrist. Hur går den ekvationen ihop? Vi ställde frågan till David Sundström, sammhällsstrateg på Piteå kommun.
– Generationsväxlingen har inte nått sitt kulmen än, men den kommer att slå igenom rejält 2013-2016 och då gäller det att vi är väl rustade. För när det väl händer så händer det inte bara i Piteå, säger David Sundström som tror att det kommer att bli konkurrens om arbetskraft i framtiden.
Att Piteå kommer att märka av generationsväxlingen tidigare än storstadsregionerna beror dels på vårt låga flyttnetto och dels på att det föds så få barn.
– Antalet nyfödda har aldrig varit så lågt i Piteå som det var 2009 sedan man började mäta barnafödandet 1968. Samtidigt slår Stockholm rekord i barnafödande.
Var är 30-39-åringarna?
I år är också första året då Piteå har fler 65-åringar än 18-åringar, något som oroar David. Samtidigt som vi tappar befolkning i åldern 30–39 år...
– I och med att vi tappar 30–39åringarna så förlorar vi ju även deras barn, säger David och ser bekymrad ut. Det är ingen bra trend med tanke på arbetsmarknaden, som kommer att minska med 1 200 personer till och med år 2018 eftersom det är betydligt fler som uppnår pensionsålder än som träder in på arbetsmarknaden.
– Den ungdomsarbetslöshet som råder kommer att utgöra en samhällsreserv som vi kommer att behöva. Nu gäller det bara att rusta dem på bästa möjliga sätt fem sex år framåt. Att de får bra vägledning och utbildar sig rätt, att fler vill stanna kvar och att vi kan locka fler att flytta hit, säger David.
Piteå är på rätt väg
Även om befolkningssiffrorna är ett bekymmer så finns det hopp:
– Vi har ett brett näringsliv som kan tilltala en hel familj. Piteå har ett gott rykte och vi har många goda varumärken i bland annat Pite Havsbad, Piteå Summergames, Nolia. Ja, Piteå i stort, säger David.
Och att Piteå är en stor industristad är också en fördel. Inom industrin är man duktig på att effektivisera och det gör att generationsväxlingen kan gå rätt smidigt.
– Vi ska komma ihåg att Piteå ligger i framkant inom många områden. Vi bedriver forskning i världsklass och vi har goda relationer med Luleå Tekniska Universitet.
För att vi ska lyckas med ekvationen där färre människor ska försörja fler måste vi hjälpas åt. Bli bättre på värdskap, lyfta fram Piteås fördelar, locka fler att flytta hit – och se till att rusta våra ungdomar för en framtid i Piteå.
Hur möter ni generationsväxlingen?
Lars-Åke Wink, VD Bröderna Svärdsudd Traktor AB
– Vi har en personalstyrka som har rätt många år kvar att jobba så vi känner ingen oro just nu. Men jag vet att det generellt råder brist inom chaufförsyrket.
Eva Lidén, personalchef Sparbanken Nord
–Vi har många som kommer att gå i pension inom en överskådlig framtid. Och eftersom vi inte siktar på att bli färre så rekryterar vi och fyller på med ny kompetens allt eftersom. Än har det inte varit svårt för oss att hitta folk, men jag vet att det varierari länet.
Jenny Axelsson, t f personalchef Piteå kommun
– Vi står inför en stor utmaning då en tredjedel av kommunens personalstyrka går i pension inom ett antal år. Inom vissa områden, med specialistkompetens, har vi redan vidtagit olika åtgärder för kunskapsöverföring. Vi jobbar också med att marknadsföra kommunen som en attraktiv arbetsgivare med många meningsfulla yrken som bidrar till god livskvalitet för piteborna.
EuropaFörslag i praktiken...
Visste du att 60 % av alla beslut som rör ditt dagliga liv fattas på EU-nivå? Du vill kanske vara med och förändra, förbättra eller till och med avskaffa. Just nu är Piteå del i ett pilotprojekt, tillsammans med fyra andra svenska kommuner och fem europeiska länder, där alla har möjlighet att lämna förslag till EU online på http://www.europaforslag.se (nytt fönster)
Att lämna ett förslag på www.europaforslag.se (nytt fönster) är enkelt. Det finns instruktioner på sidan som är enkla att följa. En redaktör tar emot förslaget och om det är ett förslag som inte är lokalt utan rör Europa översätts det. Det innebär att alla kan läsa förslaget på det egna landets språk. Även om man inte själv skriver ett förslag är varje röst viktig då de förslag som finns behöver stöd för att kunna bidra till en förändring. Det gör man genom att skriva under med sitt namn. Om man får ihop en miljon röster har man rätt att uppmana Kommissionen att arbeta fram ett förslag till lagändring.
På http://www.europaforslag.se (nytt fönster) kan du också se de förslag som nu finns och skriva under och stötta de förslag du tycker är bra.
Just nu finns bland annat förslag om:
- Förslag om att bredda EU-lagstiftningen gällande djurrätt att omfatta djur som dödas under omständigheter såsom tjurfäktningar
- Dag för etniska minoriteter inom EU
- Information på lättläst
- En dag för Europa
- Förbud mot barnaga
- Ta bort bankavgifterna för kortköp
- Samordna alla EU-länders elkontakter
Intressant integration
Ett arbete där ett plus ett blev tre. Så beskriver Kristina Nilsen det arbete som hon lett tillsammans med kollegan Björn Rönnkvist, båda lärare i samhällskunskap och historia. Att låta elever i gymnasieskolan möta invandrarungdomar som kommit hit till Piteå av skilda skäl.
Kristina och Björn hoppades på möten som skulle skapa nyfikenhet och förståelse, och även att de skulle bidra till att vända det var som var okänt och kanske farligt till något bekant och trevligt. Klasser från omvårdnads- och elprogrammet på Strömbackaskolan deltog tillsammans med tretton invandrarungdomar som alla går på Komvux. En öppnad dörr, ett sätt för unga från olika världar att mötas.
Doft av nybakta bullar och kaffe bidrog till en avspänd atmosfär. En vilja från alla håll att träffas gjorde att varje möte blev betydelsefullt. Här fick man vara nyfiken, här fick man komma med sina funderingar och frågor och här fick man vara nyfikenhet på varandra och varandras världar.
– Jag blev positivt överraskad över resultatet av den utvärdering som vi gjorde, säger Kristina. Där framgår det att mötena gjorde gymnasieeleverna mer nyfikna och att de ville veta mer.
Så omvårdnadsklassen bjöd in invandrarungdomarna till klassen för att vara med och diskutera samhällsproblem och elklasserna till brännbollsspel. Sammantaget visar utvärderingen att negativa förutfattade uppfattningar hos de svenska ungdomarna minskade markant eller försvann helt.
Kristina funderar på resultaten från utvärderingen. Kan det verkligen vara så här enkelt, att en så pass liten insats har gett så stor effekt? Det innebär ju att de fördomar man hör i klassrummen inte är särskilt cementerade och att det inte alls är för sent att börja jobbar med värderingar hos ungdomar i gymnasieåldern.
– Det här är viktigt och det ger hopp, säger Kristina som gärna fortsätter det här arbetet på ett eller annat sätt nästa år.
Vilka nya tankar har integrationsprojektet på Strömbacka väckt hos dig?
Jenny karlsson:
–Att det var kul att få deras synpunkter när vi diskuterade samhällsproblem, exempelvis hur svårt de har att förstå att vi stoppar in de gamla på särskilda ställen. De är också förvånade över hur vi planerar allting och det ger en tankeställare när de säger att det kan vara svårt att komma in i våra nätverk.
Johanna Lundgren
– Ja, att det är både roligt och nyttigt att träffas och lära känna dem. Det var som jag trodde – massor med likheter även om vi har olika erfarenheter. Jag tror också att mötas är ett bra sätt för att minska rädslor och fördomar och att vi ser på varje människa som en individ.
Vill du göra ett integrationsprojekt?
•Kristina Nilsen och Björn Rönnkvist ansökte om pengar hos nämnden för arbetsmarknad - och vuxenutbildning, Nav, för att få lite guldkant på projektet.Tillhör du en förening, organisation eller kommunal förvaltning och vill göra ett integrationsprojekt? Om det behövs pengar för att genomföra projektidén kan ni söka pengar hos Piteå kommun. Projektet ska vara avgränsat och inte vara en del i den ordinarie verksamheten. Det är Nav som utser vilka projekt som får pengar. Projektet ska påbörjas under 2010 och kan beviljas endast för ett år.
• Ansökningsblanketten hittar du på www.pitea.se/blanketter/nav
• På www.pitea.se/integration hittar du mer information. Har du frågor är du välkommen att kontakta Inga Johansson, integrationssamordnare på tel 070-277 67 66 alt. 0911- 69 67 66.
Hållbara Furunäset
Det är en härlig skara pitebor som är med och planerar det nya bostadsområdet ute på Furunäset. Unga och gamla, företagare i byggbranschen, folk från tomtkön, fastighetsförvaltare, elever, politiker och tjänstemän...
– Det här är bland det intressantaste vi dragit igång i Piteå någonsin, en helt ny dialogform där piteborna kan vara med och påverka framtidens boendemiljö, konstaterar Björn Berglund, ordförande i miljö- och byggnämnden.
Dialogen är en öppen process och ett helt nytt sätt för medborgarna att vara med och påverka. Konsultbolaget SWECO håller i hela den så kallade ”Dialogprocessen för hållbara Furunäset”. Under våren har Piteå kommun bjudit in ett 30-tal pitebor till ett seminarium och tre olika workshops.
Det har varit personer från kommunens tomtkö, lokala företagare i byggbranschen, fastighetsförvaltare, personer som bor i området, politiker, tjänstemän och elever från Strömbackas byggprogram och personer som bor i närområdet.
– Syftet är att höja kunskapsnivån, inspirera och generera kreativa idéer och få fler att samverka. Kommunen har ju bjudit in till samrådsmöten i andra byggprojekt men det har nog upplevts som en rätt stel process jämfört med det här, säger Björn Berglund.
Engagerade pitebor
Första träffen var kunskapsrelaterad, med syfte att ge gruppen en gemensam grund att utgå ifrån. Sedan har det varit tre olika workshops där deltagarna tänkt högt, diskuterat stort och smått, klistrat lappar, skissat planer och byggt modeller för ett nytt hållbart, trivsamt och tillgängligt bostadsområde på Furunäset.
– Det har varit ett otroligt engagemang bland deltagarna. Konsulterna på Sweco är imponerade över den kreativitet som råder här i Piteå, säger Björn.
Kan bli riktigt bra
Florian Steiner är arkitekt på Piteå kommun och också projektledare för Hållbara Furunäset.
– Vår strävan är att skapa en attraktiv och uthållig boendemiljö nära vattnet. Och det finns otroligt bra grundförutsättningar för det i det här området, säger Florian.
Målet är att det ska vara en bra boendemiljö hela vägen och från kommunens sida hoppas man att familjer som är intresserade av framtidens boendemiljöer väljer att flytta hit.
– Vi kommer att lägga mycket fokus på gemensamma ytor, mötesplatser, lekområden och närodling. Så långt det är möjligt siktar vi på ett bilfritt område. Vill man ha vardagsrummet i garaget tillhör man fel målgrupp. Det är människan som ska trivas här, inte bilen, säger Florian och tillägger:
– Furunäset är ett unikt område och det är bra att vi nyttjar chansen i projektet Trästad 2012. Det finns förutsättningar för att det här ska bli riktigt, riktigt bra.
Fakta om Hållbara Furunäset
- Hållbara Furunäset kommer att bestå av 2–3 flerbostadshus och 10–12 villor. Allt byggt i trä. ’
- Detaljplanarbetet ska genomföras under hösten 2010. Om allt går enligt planerna byggs infrastruktur, vägar och avlopp under 2011 och husen kommer på plats under 2012.
- Hållbara Furunäset finansieras av Trästad 2012, IUC, Luleå Tekniska Universitet, Energimyndigheten, EU och Piteå kommun.
- Läs mer om projektet på www.trastad2012.se (nytt fönster)
Piteå kommuns klimat- och energiplan 2011–2020 Helt klart klimatsmart
Är det möjligt att minska koldioxidutsläppen i Piteå med tio procent på tio år? Visst, om vi hjälps åt och har en gemensam plan. Just nu ligger Piteås Klimat- och energiplan ute på remiss för att alla som vill ska kunna tycka till och lämna in synpunkter.
– För att vi ska lyckas krävs det åtgärder på flera nivåer, att företag, kommun, landsting, organisationer och a l l a pitebor samverkar, säger Åsa Wikman, koordinator för uthållig kommun och den som tagit fram underlaget till Piteås klimat- och energiplan.
Piteå på rätt väg
Sedan 1998 har koldioxidutsläppen i Piteå minskat med drygt fyrtio procent. En stor del av detta beror på att industrier, bostäder och lokaler inte värms upp av olja längre, att det skett energieffektiviseringar främst inom industrisektorn, och att fjärrvärmesystemet, där man tar tillvara spillvärme från massaindustrin, byggts ut.
I Piteå arbetar både företag och kommunkoncernen med energieffektiviseringar på olika sätt. Men det finns en gemensam utmaning som Piteå står inför och det är resor och transporter.
– Hur vi reser, bor, handlar och äter spelar stor roll.Vårt sätt att konsumera står för en stor del av koldioxidutsläppet. Om piteborna konsumerar som medelsvensken blir klimateffekten av mat cirka två och ett halvt ton klodioxid per person och år.
Om alla vindkraftssatsningar som planeras går i lås kommer Piteå att bli en stor nettoexportör av förnyelsebar energi. Utvecklingen av förnyelsebart bränsle för transporter går framåt och Piteå ligger i framkant. I höst kommer den första lastbilen som tankas med bio-DME att rulla mellan Smurfit Kappa och Piteå Hamn
Vad kan Piteå kommunkoncern göra?
– I klimat- och energiplanen föreslås bland annat att Piteå kommun ska införa en gemensam bilpool som gör det möjligt för anställda att cykla eller åka buss till och från jobbet. Man ska inte behöva köra bil till jobbet för att man behöver bilen i tjänsten, säger Åsa. Att nyttja distansöverbryggande teknik
bättre i syfte att minska antalet resor är också ett pågående jobb.
Politikerna kommer att ta beslut om klimat- och energiplanen till hösten. Under sommaren ligger den ute på remiss så att alla pitebor som vill ska ha möjlighet att tycka till och komma med synpynkter.
Kort om klimat- och energiplanen
• Klimat-och energiplanen finns tillgänglig på www.pitea.se/klimatenergiplan, i stadshuset och biblioteken.
• Energieffektivisering, hållbara transporter, förnybar energi och matens betydelse för hälsa och klimat är prioriterade områden.
• Pitebornas synpunkter ska lämnas in till Piteå kommun senast den 15 augusti.
Slå 3 flugor i en smäll!
• Förbättra hälsan
• Bidra till bättre miljö
• Få mer pengar kvar i börsen
Med en tjugominuters cykeltur når du nästan hela stan! Hämta en cykelkarta på turistbyrån eller i stadshuset. Det finns även en bok ”På egna ben i Piteå” med inspiration till vad du kan se och upptäcka längs cykelvägarna. Att promenera är ett underskattat färdval. Prova bussen, ett skönt sätt att ta sig fram, tid för avkoppling. Tidtabell finns på www.citybuss.se (nytt fönster)
FEM FINA TIPS som spar både pengar och miljö de gånger du ändå måste ta bilen:
1. Växla upp tidigt och kör på hög växel Låga motorvarv ger lägre bränsleförbrukning. Kör bara ett par billängder på ettan innan du lägger in tvåan. Håll koll på varvräknaren och försök att hela tiden ligga under 3000 varv. Kör på så hög växel som möjligt och hoppa gärna över några växlar på vägen dit.
2. Motorbromsa Släpp gasen och motorbromsa istället för att koppla ur och fotbromsa. En modern bil stryper bränsletillförseln helt och hållet när man motorbromsar (gäller inte gamla bilar med förgasare)
3. Även AC:n drar bensin Stäng av klimatanläggningen när den inte behövs. Den drar ofta fem till tio procent mer bränsle.
4. Kör lite saktare Sakta ner till 100 km/timmen istället för 110 så spar du minst tio procent bränsle. Från 100 till 90 km/timme sparar du ytterligare tio procent.
5. Rätt tryck i däcken Kontrollera däcktrycket ofta. Ha minst rekommenderat tryck, gärna något högre.
Vi vill önska alla pitebor en glad sommar och bjuda på några sköna sommartips som kan förbättra folkhälsan.
Cykeln. Att cykla ger en fantastisk frihetskänsla och är ett bra redskap för att få motion och frisk luft. Vi har många fina cykelvägar som man k an utforska. Varför inte prova olika vägar i sommar? Tips : Cykla längs Ankarskataleden och t a et t dopp vid Fårön. Varför inte prova på Infjärdenrunt i sommar med en stor picknick korg.
Naturen. Att vandra i naturen ger inte bara motion utan fungerar också som en stund för reflektion och återhämtning. Vi har nära till vacker natur och man kan välja både havsstrand och skogsstigar. Tips: Promenera från Gläntan till Havsbadet längs stranden eller vandra upp till Råberget och se ut över vackra skogar.
Maten. At t ät a ”nyttigt” under sommaren är både lätt och svårt . Nu är grönsakerna som bäst och solvarma jordgubbar är inte helt fel. Grilla är både got t och mysig t och gör man det dessutom med goda vänner så stiger välbefinnandet flera steg. Tips: Kolla efter gårdsbutiker i kommunen. Det känns jättelyxigt att köpadirekt från odlaren.
Vi gör det tillsammans. Är du med?