Värt att veta, Nov 2009

Här lönar det sig att vara delaktig

Lågkonjunktur och finanskris har naturligtvis påverkat Piteå kommun och vi befinner oss i ett läge där vi planerar besparingar inför nästa år. Med en stabil ekonomi i grunden så behöver vi inte göra lika omfattande besparingsåtgärder som kommuner runt omkring oss och vi har också utrymme för att göra satsningar. Det gäller att både gasa och bromsa för att trygga servicen till våra medborgare och utveckla för framtiden.

De satsningar och prioriterade områden som Piteå kommun har med i 2010 års budget har påverkats av olika former av medborgardialog: Unga i Piteå, medborgarenkät, PiteåPanelen, medborgarförslag, Synpunkten, insändare, möten och olika samråd.

Vi är oerhört glada över den respons och det engagemang vi möter hos piteborna. De synpunkter och förslag vi får in använder vi aktivt i vårt planeringsarbete och som ett underlag för våra beslut. Det ska kännas viktigt och värdefullt att engagera sig och då måste vi som politiker kunna visa på att engagemanget ger resultat.

I verksamhetsplan och budget för 2010 så har vi utifrån medborgardialogen bland annat beslutat att:

• feriearbeten, skolmåltider och kost för äldre inte ska behöva spara
• fortsätta satsningen på lokaltrafik vid evenemang och skollov
• ha som mål att handla mer lokalproducerat och Rättvisemärkt
• renovera och bygga om Norrfjärdens sporthall.

Vi kommer att fortsätta att utveckla våra metoder för medborgardialog så att ännu fler ska kunna tycka till och vara med i utvecklingen av vår kommun. Känslan är att vi är på väg och när vi i juni fick ta emot FN:s kvalitetspris just för vårt arbete med öppenhet och medborgardialog så kändes det som en bekräftelse på att vi styr åt rätt håll!

// Peter Roslund ordf. kommunstyrelsen (s) Helena Stenberg vice ordf. kommunstyrelsen (s)

Kommunchefen är förälskad

– Man pendlar inte 20 mil om dagen i nästan nio års tid om man inte blivit förälskad, säger Mats Berg, ny på posten som kommunchef, när han får frågor som antyder att han som boden­sare skulle vara mindre angelägen om Piteås framtid.

– Problemet är bara att jag är ännu mer föräls­kad i mina barn. De går i skola än och det ska de få fortsätta göra i sin hemstad, men om fyra år är frågan om flytt till Piteå mycket aktuell.

Att Mats känner ett engagemang för Piteå går inte att ta miste på och inte heller att han drivs av en vilja av att vara spjutspets i utvecklingen. Både av Piteå kommun som organisation och för den fortsatta utvecklingen av Piteå.

– Det finns goda förutsättningar, säger han och pekar på att Piteå är en omvittnad välskött kommun med stor kompetens, samtidigt som det finns många i samhället som arbetar för att Piteå ska vara en attraktiv och uthållig kommun.

Piteandan en tillgång

– Piteå måste sticka ut på ett positivt sätt för att vi ska hävda oss i en hårdnande konkurrens, säger Mats och pekar på hur viktigt det är att Piteå ska vara både en attraktiv bostads- och etableringsort, likväl som Piteå kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare.

– En ung generation som ska försörja en stor äldregeneration kommer inte att krusa arbetsgivaren. Är det inte bra då sticker man, tror Mats, som känner rysningar i ryggmärgen när han pratar om arbetsplatser där man slickar uppåt och sparkar neråt.

Och för att lyckas med att skapa attraktivitet, tillväxt, ungas ingång i samhället ser han samverkan mellan kommun och näringsliv som en grundbult och piteandan som en kraftfaktor.

– Vi är beroende av varandra och tillsammans blir vi en kraft som kommer att nå våra mål.

Hjärtat ska vara med

Även om Mats varit Piteå kommuns ekonomichef un­der många år så ser han sig inte som en siffernisse utan är intresserad av vad man får ut av pengarna.

– Det är styrning och ledningsfrågor samt utveck­lingsarbete som främst intresserar mig, säger Mats som tycker att det är oerhört viktigt att alla människor ska kunna vara med och påverka.

– Friheten är mycket större än man tror, säger han och påpekar hur viktigt det är med delaktighet och engagemang för utveckling och förändring.

Siktar på att bli pitebo

När Mats om tio år tittar tillbaka på vad som hänt under sin tid som kommunchef i Piteå så kommer det att finnas mycket att glädjas åt. Invigningen av Norrbotniabanan, många livskraftiga företag kopplade mot ett uthålligt tänkande och Acusticums fortsatta utveckling.

Och på det personliga planet; han och frun har tagit cyklarna till ett café vid kanalen, de filosoferar över den attraktiva kommunen som både har ett fotbollslag i den högsta divisionen och kommit en bra bit på väg i att nyttja vattnets potential, och de känner sig nöjda över att pendlingen mellan Boden och Piteå är över sen länge.

Två pitebor – stolta ambassadörer för sin nya hemstad.

Med vind i segeln för Piteå

Under det senaste halvåret har olika under­sökningar visat att Piteå är en attraktiv kommun att leva och bo i. Värdemätarna som visar på våra goda resultat är både internationella, nationella, regionala och lokala och det ger kommunen vind i seglen.

– I juni fick vi ta emot FN:s kvalitetspris för vårt arbete med insyn, ansvar och lyhördhet. Som en del i motiveringen lyfts kommunens medborgardialog och information om vad piteborna får för skattepengarna. Samtidigt som det ger politikerna ett bättre beslutsunderlag, säger kom­munalrådet Helena Stenberg.

På det regionala planet har Piteå lyfts fram av Skattebetalarnas förening som ett föredöme i Norrbotten. Dels för att den kommunala verksamheten fungerar ovanligt effektivt samtidigt som kostnaderna inte har fått skena iväg under de goda åren.

– Naturligtvis påverkar det ekonomiska läget även oss men vi är övertygade om att vi kommer att klara de utmaningar vi möter, då vi i grunden har en god ekonomi, säger kommunalrådet Peter Roslund.

Dessutom visar två olika undersökningar att det är billigt att bo i Piteå och att piteborna har Sveriges tredje största köpkraft. Flera undersökningar visar att Piteå kommuns verksamheter håller hög kvalitet.

Nyligen publicerade Lärarförbundet en lista med Sveriges tio bästa skolkommuner. Här finns Piteå med. Hortlax skola lyfts fram som föredöme när det gäller att arbeta med värdegrundsfrågor. Om ett par veckor avgörs vem som ska få pris för Sveriges bästa utvecklingsprojekt inom offentlig sektor, det så kallade Götapriset. Ett av de fyra finallagen kommer från Piteå och arbetar inom äldrevården.

Peter och Helena tycker att pitebornas egna åsikter är den bästa värdemätaren. I den medborgarenkät, som kommunen genomfört tillsammans med SCB, visar det sig att piteborna är mer nöjda än genomsnittet av de tillfrågade i de 96 kommunerna. Så nöjda att när det gäller att rekommendera andra att flytta hit så får Piteå betyget 81 av 100. Det är ett resultat som sticker ut.

– Det här innebär inte att vi kan slå oss till ro, det finns många saker att arbeta med, arbetslösheten är hög främst bland de unga och folkhälsan kan förbättras. Men alla goda resultat visar att vi är på rätt väg och att vi tillsammans kan utveckla Piteå till att närma sig visionen Piteå – det är hit man kommer när man kommer hem.

Äldreomsorg nominerat till Götapriset

”Den tredje åldern”, ett projekt på Öjagården som stimulerar till att fortsätta med goda fritidsvanor även efter att man flyttat in på äldreboendet, är ett av Sveriges bästa utvecklingsprojekt inom offentlig sektor. Därför är det en av fyra kandidater för årets Götapris 2009. Vinnaren utses i november av Kvalitetsmässan. ”Den tredje åldern” har lett till att personal och boende tillsammans cyklat Infjärden runt, att man använder varmvattenbassängen i simhallen och att man med digitalkamera dokumenterar trevliga aktiviteter som man gör tillsammans. Var och en av de äldre får också ett eget album för att visa anhöriga och som stöd för minnet. Kvalitetsmässans webbplats (nytt fönster)

Piteå vinnare av FN:s kvalitetspris

I juni fanns representanter från Piteå kommun på plats i New York för att ta emot första pris för sitt arbete med öppenhet, ansvar och lyhördhet .

En del i det arbetet är medborgardialogen som utvecklats i Piteå. En Piteåpanel har inrättats, medborgarförslag behandlas på varje fullmäktige och allmänheten kan ge både ris och ros via Synpunkten.

Dessutom har barn och unga engagerats genom Unga i Piteå. Allt för att politikerna ska få bättre beslutsunderlag inför budgetarbetet. Medborgarna har också fått en ökad insyn genom dokument och resultat på webben, att fullmäktiges beslut och diskussioner presen­teras i Nytt från fullmäktige och så den här tidningen Värt att veta om din kommun som delas ut till alla hushåll. Läs mer på www.pitea.se

Det är billigt att bo i Piteå

Nils Holgersson är en undersökning som görs gemensamt av flera olika bostadsföretag och här hamnar Piteå på sjätte plats i landet. När man räknar ihop kostnaderna för sophämtning, vatten och avlopp, el och uppvärmning blir Piteås årskostnad 233 kronor per kvadratmeter, jämfört med ett snittpris i landet på 300 kronor. Läs mer på  http://www.nilsholgersson.nu (nytt fönster)

Swedbanks boindex för andra kvartalet 2009 visar att i Piteå finns den tredje största köpkraften i landet. Med ett boindex på 100 använder hushållen 15 % av förvärvsinkoms­ten före skatt till kostnader för sina bolån. Ju högre siffra desto bättre. Boindex totalt i riket är 142 och i Piteå 274,8. Den årliga medianinkomsten i Piteå är idag nära 542.000 kronor. Piteås boindex i kombination med låga priser för driftskostnader innebär att många hushåll i Piteå får pengar över till annat. Läs mer på http://www.swedbank.se/boindex (nytt fönster) 

En av landets tio bästa skolkommuner

Genom att publicera de bästa skolkommunerna vill Lärarförbundet visa på de kommuner som arbetar framgångsrikt med utbildningsfrågor och skolutveckling. Piteå finns på tio-i­topplistan.
Här bedöms dels skolans arbetsförutsättningar som resurser till undervisning, lärarlöner, utbildade lärare, lärartäthet och friska lärare och dels resultat som betyg, godkända elever och andel behörighet till hög­skola och hur stor del som fortsätter med högre studier. Läs mer på lärarfurbundets sida (nytt fönster)

Hög kvalitet inom handikappomsorgen

Piteå är den kommun som sammanlagt har högsta kvaliteten och bedriver den effektivaste handikappomsorgen bland de åtta norrlandskommuner som deltagit i ett jämförelsenätverk.
Rapporten visar att handikappomsorgen i Piteå håller hög kvalitet till låga kostnader, är effektiv och att både brukare och anhöriga överlag är nöjda. Läs mer på www.jamforelse.se (nytt fönster)

ENERGITJÄNSTER ett projekt som spar miljontals kronor

Piteå kommun ska minska energi­förbrukningen i sina lokaler med 20 procent, eller åtta miljoner kronor årligen. I dag förbrukar Piteå kommun energi för runt 40 miljoner kronor per år. Det mesta utgörs av el-och fjärrvärmekostnader. Målet är att före utgången av 2012 ha minskat energiförbrukningen i kommunens fastighetsbestånd med en femtedel. Det skulle ge en besparing på åtta miljoner kronor årligen.

Satsningen är en del av Piteås am­bition att bli en uthållig kommun, ekologiskt, ekonomiskt och socialt.

Läs mer på www.energinytt.se (nytt fönster)

Framtidens äldreboende ”Bo bra hela livet”

Vissa känner oro för hur livet skall bli när man blir äldre och inte orkar lika mycket som förr. Kommer det att finnas en bostad som passar?

– Vi planerar för att alla ska kunna bo bra hela livet, säger socialnämndens ordförande Agnetha Eriksson. 

För de som inte orkar bo kvar hemma eller känner sig ensamma i den nuvarande bostaden ska det finnas andra lösningar. Och här kommer trygghetsboenden och seniorboenden att finnas som alternativ.

– Lättskötta lägenheter som erbjuder närhet till service och gemenskap. Vi vill kunna erbjuda ett bra boende hela livet, säger Agnetha Eriksson.

Framtidens äldreboende i Piteå

Behovet av bostäder anpassade för äldre kommer att öka i framtiden. Därför gäller det att kommunen redan nu utvecklar boendestöd och boendeformer som erbjuder tillgänglighet, trygghet och möjlighet till samvaro. I september tog kommunfullmäktige i Piteå beslut om en inriktning om framtida boendeformer för äldre.

Vård och omsorgsboenden 

Inriktningen, som Piteås politiker vill jobba efter, innebär ett nytt centralt vård- och omsorgsboende. Men även Berggården, Hortlaxgården, Mogården, Munkberga, Norrgården, Roknäsgården, Rosågränd, Öjagården och Österbo blir kvar som vård- och omsorgsboenden.

– Vi ska ha så pass många vård- och omsorgsplatser att de som behöver får plats, säger Agnetha Eriksson.

Trygghetsboenden

• Hamnplan (gamla Västerbo) förändras från seniorboende till trygghetsboende.
• Källbogården förändras från vård- och omsorgsboende till trygghetsboende.

Förutom att skapa seniorboenden i ytterområdena behåller PiteBo ett seniorboende i centrala stan – på Hamnplan 8 med 36 lägenheter. Totalt  kommer det att finnas 106 lägenheter för seniorboende i Piteå kommun.

Landsbygd i utveckling

Glada miner över miljonsatsningar i Norrfjärdenområdet

Skolan och sporthallen renoveras för sammanlagt 44 miljoner. Samtidigt som en lokal arbetsgrupp smider planer för ett trevligare byacentrum.

– Först ingenting, ingenting och nu allt. Snacka om ketchupeffekt, säger Sara Rönnbäck, rektor på Porsnässkolan.

Ja, det är positiva tongångar i Norrfjärdens rektorsområden. Porsnässkolan renoveras för 35 miljoner, sporthallen för nio och dessutom byggs ett nytt skolkök.

Sjulsmark rektorsområde har fått nya lokaler för två avdelningar i förskolan, i Nybyn har en ny avdelning öppnats, Helgenäs har utökats med en avdelning och Vårdgränd med två avdelningar. Allt inom loppet av några år.

Renoveringarna påbörjades förra hösten och om allt går enligt planerna är skolan helt färdig januari 2010 och innan nästa höst ska det vara snyggt även utomhus. I sporthallen som fått en rejäl ansiktslyftning är det full fart mellan basketkorgarna medan hantverkarna spacklar och målar i den spegelfyllda danslokalen och i gymmet. Den nya sporthallen kommer att kunna erbjuda ett betydigt bredare utbud än den gamla. Och eleverna stortrivs.

– Golvet är kanonskönt jämfört med det gamla, säger en tjej.

– Omklädningsrummen är superfräscha. Du skulle ha sett de gamla, de var riktigt äckliga, säger en kille.

Rätt att satsa på barn

Under byggtiden har all idrott skett utomhus, oavsett väder. Skolluncherna har serverats på Folkets Hus och arbetsmiljön i skolbarackerna har inte varit den bästa.

– Elever och personal har varit toppen. De har anpassat sig otroligt bra hela tiden, säger Sara Rönnbäck, rektor, som tycker det är positivt att kommunen satsar på barn och unga.

– De vill ju också ha det snyggt och fräscht omkring sig, och deras arbetsmiljö är minst lika viktig som vuxnas.

Porsnästorget i centrum

Norrfjärden tillhör också ett av kommunens ytterområden som får en miljon kronor till centrumutveckling.

En lokal arbetsgrupp har slagit sina kloka huvuden ihop, diskuterat, gjort enkäter till barn och vuxna för att få en bredd i det lokala engagemanget.

– Det är en positiv anda. Folk är engagerade och man jobbar tillsammans för att skapa ett trevligare byacentrum, säger Lars-Olof Petterson, landsbygdsrådets ordförande.

– Piteå ska vara en attraktiv plats att leva och bo på, såväl i stadsbygd som i landsbygd, säger Lars-Olof Pettersson.

Än syns inget konkret på Porsnästorget men den lokala arbetsgruppen har sammanställt en lista som bland annat innehåller följande förslag:

• Skateboardramp mellan banken och Folkets Hus.
• Fler bänkar och bord utanför Folkets Hus, även framför banken och mellan Ica och Konsum.
• Förbättrad belysning.
• Ny plattsättning istället för grus.

Vintervägar och snöplogning

Snön kommer snart och med den också snöröjningen. Trenden med milda vintrar kombinerat med köldperioder har under de senaste åren lett till besvärlig och dyr vinterväghållning. Det är speciellt halkbekämpningen som blivit dyrare.

För Teknik- och gatukontorets personal börjar vintern redan i oktober, då aktiveras vinterberedskap som dygnet runt övervakar väder och vägar för att snabbt kunna ta beslut om att sätta in sandning och snöröjning.

Under vinterperioden finns tillgång till ständigt uppda­terade väderprognoser och alltid personal i beredskap att kallas ut vid behov.

Mer än bara plogning

Vinterväghållning är mycket mer än bara snöplogning. I augusti påbörjas förberedelserna för vintern. Plogkäppar sätts ut, plogutrustning ses över och sand levereras till hämtplatserna.

Kommunens snöröjning är indelat i ett antal områden och sköts av 25 olika entreprenörer. Snöröjning sker i direkt anslutning till snöfall medan isrivning utförs på genomfartsvägar när gatorna blivit ojämna och spåriga av snö och is. Infarter öppnas endast vid isrivning.

När snödjupet är 3–5 cm plogas större vägar, bussgator, matargator och ett antal genomgående långa gång- och cykelvägar.

När snödjupet är 7–12 cm körs ”hela plogsvängen”. Det innebär att man plogar alla gator, gång- och cykelvägar och busshållsplatser. Dessa kriterier gäller för plogning av kommunala vägar, inte Vägverkets och privata vägar.

Visste du att:

• I Piteå kostar vinterväghållningen 383 kronor per invånare 
• när det snöar så plogar kommunen huvudcykel­lederna först.

Som fastighetsägare kan du tänka på att:

• Lägg inte ut snö från tomter, portar eller tak på gatan eller på plogvall.
• Märk upp (med pinnar, käppar) låga staket, häckar, buskar eller annat i närheten av tomtgränsen som maskinförarna inte kan se när snödjupet ökar.
• Placera sopkärl 1,5 m innanför gatans asfaltkant påsjälva tömningsdagen. Övriga dagar gäller innanför tomtgräns.
• Placera postlåda 1,5 m från asfaltkanten på lös ställ­ning (inte fastfrusen) eller innanför tomtgränsen.
• Vid frågor kontakta KUNDCENTER på tel 0911–69 62 00

E-post: teknikochgatu@pitea.se

Snöröjning

Vill du vara med och påverka? Välkommen till PiteåPanelen

Hemma vid köksbordet tycker de flesta av oss till om det mesta, här formas kloka idéer och förslag som Piteås politiker också är intresserade av – allt för att få ett bättre underlag inför planering och beslut.

Anmäl dig till PiteåPanelen

Mer om PiteåPanelen och anmälan hittar du på www.pitea.se/piteapanelen eller kontakta Anna-Lena Pogulis, kommunstrateg, på tel 0911-69 62 57

Värt att veta om din kommun november 2009 har producerats av: Piteå kommun, kommunledningskontoret