Gott Slut och Gott Nytt År!
31 december 2011 av: Elisabeth Sinclair
Städar och sorterar i 2011 års arbetsmaterial från möten och skrivelser. Upptäcker att jag daterat en presentation till 2010 istället för 2011. Årtalet var visserligen fel men känslan är sann, som att det senaste året varit två år långt. Det känns så otroligt länge sedan vi i januari 2011 träffade infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd då vi tillsammans med representanter från Boliden och hälsningar från flera andra näringslivsrepresentanter i norr talade om Norrbotniabanans betydelse. Mötet var bra och vi gick stärkta därifrån direkt till andra möten med både media och riksdagsledamöter från norr- och västerbotten.
Regeringens uppdrag till Trafikverket att se över kapaciteten på de svenska järnvägarna kom senare under våren och vi protesterade vilt mot de första utkasten där de framstod som att det inte finns någon kapacitetsbrist på stambanan genom övre Norrland. Våra protester gav resultat och texten ändrades, men fortfarande är kartan oförändrad vilket är illa. Nyss dök kartan upp i en annons i en större tidning och utan Trafikverkets text blir verklighetsbeskrivningen skev. Vi jobbar vidare med att belysa läget för kapaciteten norrut. Närmast i tid ligger Trafikverkets översyn med perspektivet 2050.
Parallellt har vi tillsammans med nätverket för Botniska korridoren arbetat med ett seminarium i Almedalen med rubriken "Resources for Europe". Det blev mycket lyckat med infrastrukturministern Catharina Elmsäter-Svärd, landshövding Chris Heister från Västerbotten, LKABs VD Lars-Eric Aaaro och ordförande för näringslivets transportråd Stig Viklund m.fl. som talare. På seminariet talades om vikten av att den Botniska korridoren kommer med i det Europeiska stomnätet för transporter inte minst med tanke på råvarutillgångarna i norr. Den här kunskapen har vi också delat med oss av till andra projekt, politiker och allmänhet runt Östersjön.
Under en längre tid har regerings uppdrag till Trafikverket, där Norrbotniabanan AB fungerat som en viktig part, om en medfinansieringslösning för sträckan Piteå – Skellefteå pågått. Under vår och sommaren tog arbetet flera steg framåt. Vid Norrbotniabanan ABs styrelsemöte i augusti, där arbetet diskuterades, fanns en enorm styrka och enighet. Mötet kan sammanfattas med budskapet - Fortsätt framåt, alla tillsammans och se helheten.
Ibland jobbar man en längre tid utan att känna att det rör sig framåt. Man vet att det bara är att envist fortsätta. När man till sist ser resultat känner man en enorm kraft. Den kraften kom under hösten. Det första tecknet var att Trafikverket ändrade i texten i kapacitetsutredningen där det nu står att man bör gå vidare bl.a. med en särskild studie över sträckan Umeå- Boden. Något senare fick vi besked om att EU-kommissionen skulle lägga fram ett förslag på stomnätet i oktober. När pressinbjudan kom löd rubriken och ingressen "EU storsatsar på svensk järnväg-Norrbotniabanan, Stockholm – Göteborg – Malmö m.fl. får betydande EU-stöd i det nya transportprogrammet", rös jag av välbehag. När så Norrbotniabanan AB presenterade sin del av regeringsuppdraget i början av december, kändes det som att flera av verktygen nu finns på plats för att sy ihop paketet. Visst är det en lång resa kvar, men utgångsläget är det bästa tänkbara. Bättre guldläge än det här kan man knappast önska sig!
Tack alla som har bidragit till vårt gemensamma arbetet att bygga färdigt den sista länken i den Botniska korridoren!
Gott slut och Gott Nytt År!