Lokal arbetsplan

Lokala arbetsplanen med metoder

Normer och värden

• Alla elever på skolan ska känna till varandras namn innan höstterminen är slut. I början av terminen arbetar vi aktivt med namnövningar.
• Under höstterminen utarbetas trivselregler för varje grupp samt skolans trivselregler.  Vi aktualiserar reglerna under läsåret.
• Varje grupp ska ha klassråd varje vecka och fritids ska ha fritidsmöte en gång i månaden för att öka elevinflytandet och lära sig acceptera majoritetsbeslut.
• Under läsåret ska vi förebygga och motverka alla former av kränkande behandling.
• Vi ska arbeta med att sänka ljudnivån i matsal och omklädningsrum.
• Vi mäter och dokumenterar trivseln bland eleverna varje termin.

Metod
Åldersblandade tvärgrupper och namnövningar för att lära känna varandra. Gemensamma måltider (förskoleklassen äter i klassrummet pga utrymmesskäl) och raster. Vi kontrollerar att alla kan namnen på sina skolkamrater innan jullovet.
Trivselregler diskuteras och dokumenteras i varje grupp. Reglerna ska vara förankrade och väl synliga.
Klassrådet är till för att eleverna ska få framföra sina önskemål och synpunkter. I många frågor tillämpas majoritetsbeslut.
Vi har kamratstödjare på skolan.
Klasstempen görs varje termin. (Vi anser att den bör omformuleras) Individuella intervjuer med eleverna görs 1 gång/år.
Personalen har ett nära samarbete för att upptäcka och förebygga kränkningar. Varje grupp arbetar med värdegrunden i form av värderingsövningar, samarbetsövningar, livskunskap, diskussioner samt även enskilt, dagliga samtal.

 Utveckling kunskap och lärande

• Eleverna ska klara nationella proven i år 3 och 6 under vårterminen.
• Alla elever ska under året ha arbetat med Barnkonventionen för att känna till barns rättigheter.
• Under året ska vi ge eleverna goda språkfärdigheter.
• Eleverna ska utifrån ålder känna till de grundläggande demokratiska principerna och kunna vara med, och förstå demokratiska beslut.
• Eleverna ska utveckla sin förmåga att lyssna på varandra.
• Målet är att vi under läsåret ska ha friluftsdagar och utedagar i vår närmiljö ex. skolskogen, för att utveckla omsorg om naturen samt känna igen och namnge växter och djur i vår närmiljö.

Metod
Under läsåret repeteras baskunskaperna i matematik, svenska samt engelska i alla årskurser.

Vi har gemensamma temadagar där vi arbetar med Barnkonventionen. Vi har värderingsövningar, läser artiklar, gör rollspel, ritar, skriver och samtalar.

Vi ger dem goda språkfärdigheter genom att träna på att läsa, skriva, tala, lyssna och uttrycka egna tankar. På fritids har vi högläsning flera gånger i veckan där vi för diskussioner om det vi läst.

Fritids har utflykter till skogen nästan varje vecka då eleverna lär sig om allemansrätten och att vara rädd om vår miljö. De får även en vilseutbildning, praktiskt och teoretiskt där de lär sig hur man gör om man gått vilse.
Skolan har några friluftsdagar ute bl.a. lingonplockardagen, gå till skolskogen m.m.
Eleverna gör också egna fältstudier och observationer i närmiljön.

I det dagliga arbetet med eleverna har vi klassråd en gång i veckan samt elevråd och fritidsmöte en gång i månaden där demokratiska beslut fattas.

 Ansvar och inflytande

• Skolan ska stimulera elevernas nyfikenhet, kreativitet samt en vilja att pröva egna idéer, ta ansvar och lösa problem. Detta ska bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap.
• Eleverna ska lära sig ta ansvar för sina läxor samt ta ansvar för sitt eget arbete under lektionerna under läsåret.
• Fritids har ”veckans kompis” som ska ta ett visst ansvar för mellanmålet och en aktivitet under veckan.

Metod
Eleverna får komma med förslag och idéer rörande skolverksamheten. Dessa förslag diskuteras och beslutas om på klassråd och elevråd.
Vi har speciella läxdagar och läxorna följs upp och bokförs. Lärarna påminner om vikten av att använda varje lektion på rätt sätt och ibland får eleverna en tidsplan då arbetet ska vara utfört.
Fritids väljer i turordning ut en elev som blir veckans kompis vilket innebär att eleven ansvarar för att ställa fram mellanmålet, plocka bort och torkar borden. De väljer och bestämmer en aktivitet under veckan som de presenterar och förklarar för de övriga.

Samverkan förskola, skola och hem

• I oktober har vi ett föräldramöte för information och diskussion tillsammans med föräldrarna. Förväntansdokumentet  presenteras.
• IUP-samtal görs varje termin.
• Vi ska ha julfest och skolavslutning då vi har möjlighet att träffa föräldrar och elever i en mer lustfylld tillvaro.
• Förskoleklassen inskolas under vårterminen
• Vi ska ha överskolningssamtal i maj för att informera mottagande pedagoger.
• Under läsåret ska vi arbeta tillsammans hela skolan och fritids har gemensamma aktiviteter för hela gruppen för att skapa trivsel och trygghet.

Metod
Vi skickar en inbjudan till föräldramötet. Vid behov har vi extra föräldramöten och uppföljningssamtal. Vi uppmuntrar föräldrarna att ta del av veckomeddelanden och övrig information via hemsidan.

Inför IUP-samtalet skickas inbjudan och IUP- pärmen som innehåller dokumentation, skriftliga omdömen samt klasstempen.

Julfest och skolavslutning sker i samarbete med föräldrar och elever.

Vi delger föräldrarna varje vecka genom att skriva veckorapporter som även läggs ut på skolans hemsida. Fritids delger berörda föräldrar med ett månadsblad av vad som händer kommande månad, detta läggs även ut på skolans hemsida.

Pedagogerna i förskoleklassen besöker förskolan i januari. Därefter följer besök för blivande sexåringar i skolan vid 4-5 tillfällen.

Föräldrarna erbjuds överskolningssamtal från förskola - förskoleklass.

Pedagogen från åk 6 åker till högstadiet och träffar elevernas blivande mentorer i ett överskolningssamtal.

Samarbete från förskoleklass – åk 6 har vi kontinuerligt genom frilufts- och temadagar. Fritids har utflykter, rörelselekar och skapande verksamhet för hela gruppen.

Förskola, skolan och omvärlden

• Alla elever i år 3-6 erbjuds en prao-dag per läsår.
• Under läsåret bjuder vi in föräldrar att berätta om sina yrken för att få inblick i yrkeslivet.
• Vi brevväxlar med våra vänner i Norge.
• Under läsåret går vi på adventsgudstjänst och påskgudstjänst för att ta del av kristna traditioner.
• Inblick i etiska frågor genom att församlingsassistenten förmedlar dessa genom sina besök under läsåret i år F-3.
• Fritids ska delta i fritidsolympiaden där de flesta fritidshem i Piteå deltar och även övriga utflykter på loven bl.a tillsammans med Sjulsmarks fritidshem .
• Vår skolresa i år ska innehålla studiebesök i närområdet.

Metod
Eleverna ansvarar själv för att ordna praoplats. Detta sker under en bestämd dag/vecka.
Vid föräldramötet bjuder vi in föräldrar till skolan att berätta om sitt yrke. Vi lämnar en ut en enkät på föräldramötet för att få en bättre översyn. Vi frågar också efter tips på studiebesök i närområdet.
Vi skriver och läser brev till/från våra norska brevvänner.
Kyrkan bjuder in oss till gudstjänster vid våra kristna högtider.
Församlingsassistenten i svenska kyrkan erbjuder sig att komma och samtala och diskutera utifrån värdegrundsberättelser.

Fritids planerar och genomför utflykter enskilt och tillsammans med andra fritidshem som t.ex. olympiader, bad, lekland, restaurangbesök m.m.

Bedömning och betyg

• Att alla elever ska klara de nationella proven i år 3 och 6 under vårterminen.
• Att alla elever utifrån ålder och mognad ska kunna reflektera över egna arbetsinsatser och resultat vid olika tillfällen under läsåret.

Metod
Vi gör kontinuerliga uppföljningar för elever i behov av särskilt stöd och gör omprioriteringar allt efter behov.

Vi repeterar och befäster viktig kunskap samtidigt som vi lär oss nya saker.
Pedagogerna påminner eleverna om vikten av att alltid göra sitt bästa i skolan samt att de ska göra sina läxor ordentligt. Det är för att eleverna ska träna sig i att ta ansvar för sina studier.

Vid föräldramöten och samtal med föräldrar framför vi vikten av att ta del och engagera sig i sitt barns skolarbete.

De äldre eleverna får reflektera över sina arbetsinsatser och resultat i samband med att de skriver sin veckorapport. Även de yngre reflekterar över vad de har lärt sig när de skriver sitt veckobrev.