Likabehandlingsplan Kullens rektorsområde 2011/2012

Det finns två lagar som styr en skolas likabehandlingsarbete. Dessa är skollagen kap 14a och Diskrimineringslagen. Riksdagen har fattat beslut om förbud mot diskriminering och kränkande behandling av barn, elever och vuxna. Det innebär ett förbud mot diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning, funktionshinder, ålder och könsöverskridande identitet eller uttryck. Samt att det innebär att man ska förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling.

Varje verksamhet ska ha en likabehandlingsplan och syftet med planen är att främja elevers lika rättigheter när det gäller ovanstående punkter.

Kullenskolans rektorsområde inkluderar både förskolan och skolan därför är förklaringarna kring de olika begreppen lika för bägge verksamheterna.

De två planerna: Årlig plan mot kränkande behandling och Likabehandlingsplan mot diskriminering och trakasserier har vi valt att sammanföra i ett dokument.

Diskriminering

Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.

Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och förhindra trakasserier som har samband med:

• Kön- Trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet.
• Etnisk tillhörighet - Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Skolan har också ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet.
• Religion och annan trosuppfattning – Undervisningen får inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion.
• Funktionshinder – Funktionshinder kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella och påverka livet på olika sätt. Som funktionshinder räknas både sådana som syns, som att man använder rullstol, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, ADHD och dyslexi.
• Sexuell läggning – Skolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund. Det inkluderar arbetet mot homofobi och rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning. Med sexuell läggning menas, homo- bi och heterosexualitet.
• Könsöverskridande identitet eller uttryck – Det omfattar de flesta transpersoner. Begreppet används om människor som på olika sätt bryter mot samhällets normer kring könsidentitet och könsutryck. Mot föreställningar om hur kvinnor och män, pojkar och flickor förväntas vara och se ut.
• Ålder – Elever får inte trakasseras eller diskrimineras på grund av ålder. T ex får man inte reta någon för att han eller hon är yngre än sina klasskamrater.

Direkt diskriminering – en elev missgynnas och det har direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna exempelvis elevens kön.

Indirekt diskriminering – Man kan också diskriminera genom att behandla alla lika.

Kränkande behandling

Kränkande behandling är uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller att rycka någon i håret.

Begreppet kränkande behandling används som ett samlingsbegrepp för olika former av kränkningar inklusive trakasserier som har samband med etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Sexuell läggning, funktionshinder, kön eller av sexuell natur, ålder och könsöverskridande identitet eller uttryck.

• Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde
• Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck
• Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera
• En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande
• Kränkningar utförs av och drabbar såväl barn som vuxna

En viktig utgångspunkt är den individuella upplevelsen och att den som uppger att han eller hon blivit kränkt, alltid måste tas på allvar.

En kränkning är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Kränkningarna kan vara:

• Fysiska (slag, knuffar)
• Verbala (hot, svordomar, öknamn)
• Psykosociala (utfrysning, blickar, alla går när man kommer)
• Texter och bilder (även som lappar, fotografier, sms, mms, msn och meddelanden på olika webbcommunities)

Kränkande behandling kan i sin tur delas in i:

• Trakasserier
• Annan kränkande behandling

Trakasserier

Det är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har koppling till någon av de sju diskrimineringsgrunderna, kön, funktionshinder, sexuell läggning, etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet och ålder.

Annan kränkande behandling

Med det menas ett uppträdande som kränker ett barns värdighet men som saknar koppling till en diskrimineringsgrund, t ex mobbning men även enstaka händelser som inte är mobbning.

Med mobbing menar man att det ska vara en obalans i makt mellan två parter (fysisk eller psykisk). En starkare person eller grupp utsätter en svagare för negativa handlingar. Handlingarna ska också ske över tid med någon form av upprepning (Brå 2009) .

Vision

Vi på Kullenskolan har en trygg lärandemiljö som kännetecknas av respekt, arbetsglädje, kreativitet och samarbete.

Kartläggning

Vi gör en årlig enkät som eleverna utför tillsammans med sina föräldrar hemma.

Utifrån enkäten som genomförts vt-2011 upplever eleverna att det förekommer svordomar och fula ord på skolan. Eleverna upplever att det inte alltid är arbetsro i klassrummet och även i matsalen anser eleverna att man inte alltid kan äta i lugn och ro.

Utifrån en fråga om elevdelaktighet upplever en stor del av eleverna att man inte får vara med och bestämma vad man ska göra på lektionerna.

Kartläggning av elevernas ute och inomhusmiljö görs under hösten i varje klass. Genom frågor och samtal försöker vi identifiera de platser som upplevs som otrygga för eleverna. Här får eleverna möjlighet att även komma med önskemål om förbättringar.

Resultatet av kartläggningen presenteras för eleverna av klassläraren och till föräldrar via skolråd och föräldramöten.

 Loggbok förs periodvis för att få en överblick på rastsituationerna. Trygghetsteamet avstämmer loggboken vid deras träffar.    

Mål för läsåret 2011-12

• Att alla elever använder ett vårdat språk.

• Att eleverna får arbetsro i klassrummet.

• Att eleverna känner lugn och ro i matsalen.

• Att personalen medvetet arbetar med elevdelaktighet.

• Att elevernas önskemål vid kartläggningen av miljön följs upp.

Åtgärder för att nå målen

• I det värdegrundsarbete som alla klasser jobbar med varje vecka sätter vi särskilt fokus på ett vårdat språk. Ansvarig: pedagogerna och rektor.

• Varje pedagog ansvarar för att upprätta struktur och rutiner i klassrummet utifrån skolans gemensamma regler. Detta för att skapa arbetsro.

• I matsalen får förskoleklass, åk1 och åk 2 fasta platser.

• Pedagogerna arbetar medvetet för att ge eleverna större delaktighet i vad man jobbar med och hur man jobbar, utifrån givna ramar.

Pedagogerna ansvarar också för att göra eleverna medvetna om när de är delaktiga i skolarbetet.

Främjande insatser i Öjebyns rektorsområden

Öjebyn 2015

Skolor och förskolor inom Öjebyns rektorsområde har påbörjat ett visionsarbete där vi kommer att arbeta utifrån fyra huvudrubriker. Vi-känsla, meningsfullt lärande, inspirerande lärandemiljö och samarbete och delaktighet. 

En arbetsgrupp representerar hela Öjebyområdet och dess uppdrag är att främja lärarens professionella förhållningssätt i sin yrkesutövning. Fokus är etik, ledarskap och lärande.

Föräldramötesguide

Målet med guiden är att stärka samarbetet mellan pedagoger och föräldrar och även skapa ett utbyte föräldrar emellan. Vid varje föräldramöte finns ett tydligt mål och en utvärdering sker efter varje tillfälle. Vi utför ett föräldramöte per termin, från förskoleklass till åk 9. Vid varje föräldramöte och årskurs finns ett tema som man håller sig till och för varje tema finns ett uppsatt mål.

Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling på Kullenskolan

Elevernas arbetsmiljö

Varje höst görs ett klassamtal med eleverna där vi samtalar om ute och innemiljön utifrån kartor. Där talar vi om var de leker, om de finns ställen som känns otrygga och om det finns tillräckligt med vuxna. Eleverna ger önskemål om förbättring av sin arbetsmiljö och de äldre presenterar sin "drömskola". Målet är att identifiera de platser som upplevs som otrygga för eleverna. Eleverna ges tillfälle att påverka sin arbetsmiljö genom önskemål. Klassläraren utför samtalet med samtalsunderlag gjord av trygghetsteamet före v.43. Trygghetsteamet ansvarar för sammanställning av materialet och redovisning till personalen under v.44. 

Fadderverksamhet

På våren tilldelas de blivande eleverna i förskoleklassen en fadder från blivande åk.1. Eleverna har ett antal träffar där syftet är att de ska lära känna varandra så att övergången till förskoleklass ska kännas trygg och välkomnande. Ansvarig: Lärare i respektive klass

Temadagar

Vi har under läsåret inplanerat temadagar en gång i månaden. Vi blandar alla årskurser från förskoleklass upp till åk 3. Målet är att skapa goda kompis relationer mellan barn i olika åldrar, olika kön och att skapa trivsel i skolan. Ansvarig: Alla pedagoger 

Värdegrundsarbete

På Kullenskolan arbetar alla klasser med värdegrundsfrågor i olika former. Bamse säger.. i förskoleklass, EQ- övningar i åk1-3. Där får eleverna träna sig socialt och emotionellt. Känslohantering, självkännedom, motivation, empati och utveckla färdigheter kring problemlösningsstrategier, samarbete, stå emot grupptryck och hantera konflikter. Ansvarig: Alla pedagoger.

Rastvärdar

På rasterna finnas det vuxna på skolgården enligt upprättat rastvärds schema. Ansvarig: Alla pedagoger.

Loggbok

Vi har en loggbok där rastvärdansvarig noterar händelser och tillbud. Ansvarig: ansvarig personal

Hälsosamtal

I förskoleklassens hälsosamtal med skolsköterskan är trygghet och trivsel en av samtalspunkterna. Ansvarig: Skolsköterskan

Sociala samtal

Trygghet och trivsel tas upp på utvecklingssamtalet samt samtal med eleverna om kompisrelationer, utvärdering av raster och utvärdering för elever som har undervisning på annan skola.(slöjd, bad) görs kontinuerligt. Ansvarig: ansvarig lärare

Uppföljning

Planen gäller från 2011-10-01 till 2012-09-30

Rektor ansvarar för att planen årligen utvärderas och upprättas. Årets plan ska utvärderas senast 2012-06-20

Resultatet av enkäten presenteras för personalen i juni.

Vid arbetsplatsträff samtalar personalen om hur arbetet fortskrider med likabehandlingsplanen.

Detta sker en gång per termin.

Innehållet av den upprättade likabehandlingsplanen presenteras för elever i alla klasser under augusti månad. Varje klasslärare för samtal med sina elever om vad likabehandlingsplanen innebär i praktiken. Vårdnadshavare informeras om planen vid föräldramöten, skolråd och på skolans hemsida. 

Föräldrars delaktighet

Vi anser att föräldrarnas delaktighet är en viktig del i skolans likabehandlingsarbete. Vi uppmuntrar föräldrar att berätta för oss om det t ex får vetskap om att något barn blir utsatt. För att involvera föräldrarna i vårt värdegrundsarbete informerar vi dem via klassens månadsblad. Trygghetsteamet presenterar sig på förskoleklassens föräldramöte på hösten. Där informeras också om skolans likabehandlingsarbete.

Elevers delaktighet

På höstens elevråd pratar man kring årets likabehandlingsplan och eleverna får komma med synpunkter.

En ”elevvariant” av likabehandlingsplanen som klassen ska bli väl förtrogen med kommer att upprättas under hösten 2011. Den ansvarige pedagogen går kontinuerligt igenom likabehandlingsplanen med barnen och förklarar begrepp. Man pratar också om vad lagen säger och hur vi på skolan jobbar med detta. Eleverna utvärderar också målen, åtgärderna i likabehandlingsplanen i slutet av varje termin.

Revidering

Likabehandlingsplanen gäller läsårsvis och skrivs om i maj varje år. Utifrån enkät och kartläggningar som görs under våren ser vi hur vi går vidare med likabehandlingsarbetet. Ansvarig: Trygghetsteamet och rektor

Åtgärder vid akuta situationer                                                

Om en elev utsätts för trakasserier eller annan form av kränkande behandling av en annan elev följs nedanstående plan:

1. Den pedagog som upptäcker kränkningen skall genast ingripa. Meddela elevernas mentorer. 

2. Samtal med den som utsatts för kränkningen och övriga inblandade för att klargöra vad som hänt och om det hänt tidigare. Samtalet dokumenteras. Vårdnadshavaren informeras.

3. Uppföljningssamtal av mentor efter ca 1 vecka för att se om kränkningarna har upphört. Om så är fallet så avslutas ärendet. Samtalet dokumenteras.

4. Vid upprepade och allvarliga kränkningar kontaktas föräldrarna till de inblandade eleverna. Trygghetsteamet kopplas in. Samtalen dokumenteras.

5. Trygghetsteamet arbetar enligt en modell som är inspirerad av Farstamodellen.

Om det kommer fram information att en vuxen har kränkt, trakasserat eller diskriminerat en elev så kontaktas rektor. Det är sedan rektors uppgift att se till att föräldrarna kontaktas och att ärendet åtgärdas, dokumenteras och följs upp.

Kontaktuppgifter

Har du frågor kontakta rektor Inger Eriksson

0911-696610

070-6404158

Trygghetsteamet består av:

Caroline Grahn

Elsebritt Edin

Inger Eriksson

Du kan som förälder och elev alltid vända dig till barn- och elevombudet

och diskrimineringsombudsmannen.

Likabehandlingsplan (PDF, 718 kb, Öppnas i nytt fönster)