Likabehandlingsplan

2011-03-07

Strömnäs skola, Piteå kommun

Skollagen  och diskrimineringslagen är två lagar, som ligger till grund till för vår handlingsplan och har ett gemensamt syfte: Att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

I Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet står det: Ingen skall i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk till hörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.

I Strömnäs rektorsområde ska alla känna sig trygga, jämställt behandlade och inte bli kränkta.

Diskriminering: Negativ och kränkande behandlig av individer och grupper. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering är när en elev missgynnas och det har direkt koppling till exempelvis kön. Indirekt diskriminering är då man diskriminerar genom att behandla alla lika.

Kränkande behandling: Detta begrepp används som ett samlingsbegrepp för olika former av kränkningar inklusive trakasserier som har samband med etisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Sexuell läggning, funktionshinder, kön eller av sexuell natur, ålder och könsöverskridande identitet eller uttryck.

• Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde.
• Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck.
• Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera.
• En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande.
• Kränkningar utförs av och drabbar såväl barn som vuxna.

E n viktig utgångspunkt är den individuella upplevelsen och att den uppger att han eller hon blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. En kränkning är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Kränkningar kan vara:

• Fysiska (t.ex. slag, knuffar)
• Verbala (t.ex. hot, svordomar, öknamn)
• Psykosociala (t.ex. utfrysning, viskningar, blickar, alla går när man kommer)
• Mediala, med text och bild (även lappar, fotografier, filmer, sms, mms, MSN och meddelande på olika webbcommunities samt t.ex. ”faceraping” på Facebook).

Kränkande behandling kan i sin tur delas in i:

Trakasserier: Något som kränker ett barns/elevs värdighet och som har koppling till någon av de skyddade diskrimineringsgrunderna, kön, funktionshinder, sexuelläggning, etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning.

Rasism: Att vissa folkgrupper är mindre värda och därför legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera.

HBT: Homosexualitet, bisexualitet, transexualitet.

Jämställdhet: Alla individers lika värde

Annan kränkande behandlig: Ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som saknar koppling till en diskrimineringsgrund, t.ex. mobbing men även enstaka händelser som inte är mobbing.

Mobbing: Upprepad negativ handling mot någon eller några, över tid.

Hedersrelaterat våld: Våld som även drabbar individer som lever i Sverige, som fötts, vuxit upp eller flyttat in och som måste garnteras samma rättigheter som andra. 

Syftet med det förebyggande och förhindrande arbetet är att förstärka respekten för allas lika värde och omfattar alla sex diskrimineringsgrunderna. (kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder) Arbetet ska vara systematiskt, baseras på kunskap och på de faktorer som skapar en trygg och jämlik miljö. Elever och föräldrar skall ges möjlighet att återkommande reflektera över normer, värderingar och relationer. En ökad medvetenhet hos personalen skapas genom fortbildning, reflektion och gemensam analys. Syftet med det förebyggande arbetet är att kartlägga aktuella situationer och vilka insatser som krävs.  Det är viktigt att strukturer och arbetssätt gynnar demokratiska och jämlika relationer. Eleverna ska vara med i kartläggningar för att kunna beskriva hur de upplever tryggheten på skolan.

• Förutom trygghetsteamet finns på skolan ett team för elevhälsa. Båda teamen har regelbundna träffar
• Varje år ska pedagoger och elever få kunskap om diskrimineringsgrunder och kränkande behandling.
• Vi kartlägger vår egen verksamhet I det kontinuerliga arbetsmiljöarbetet
• Trygghetsteamet träffats kontinuerligt 6 ggr/läsår för att samtala om relationer, riskgrupper och förebyggande arbete på skolan
• Vi genomför årligen en trygghetsenkät och utifrån den sätts det in olika åtgärder
• Elevrådet har varit delaktigt i framtagandet av likabehandlingsplanen och alla elever på vår skola har varit med och tagit fram våra ordningsregler. Lärarna diskuterar åtgärder utifrån elevernas bedömningar i klass- och elevråd.
• Rektor, personal och elever pratar tillsammans om förhållningssätt och bemötande, individuellt och/eller i olika gruppkonstellationer
• Alla arbetslag skall under året på en personalkonferens diskutera ev. riskfaktorer och situationer
• Vi har rastpedagoger, som eleverna kan vända sig till under rasterna.

Enligt diskrimineringslagen och skollagen är vi skyldiga att utreda om någon i vår verksamhet anser sig blivit utsatt för trakasserier eller kränkningar. Verksamheten måste agera så snart någon ur personalen får signaler om att ett barn eller en elev känner sig kränkt. Vi på Strömnäs  skola tar avstånd från all form av kränkande behandling. En kränkande behandling är när någon eller några behandlar en annan person illa och skadar personens värdighet.

• Pedagogerna på skolan lyfter sociala mönster och aktuellt socialt klimat till trygghetsteamet
• ”Alla elever är allas ansvar”. Lyhörda vuxna vistas i närheten av eleverna, ser vad som händer, bemöter och diskuterar det omgående.
• Vi vuxna är goda förebilder som tar oss tid att lyssna på eleverna. Det är viktigt att eleverna känner förtroende för och kan anförtro sig åt vuxna på skolan, även anonymt
• Rektor och personal har ett särskilt ansvar för att elever inte blir kränkta av personal i verksamheten
• Elever och föräldrarna ska veta hur de ska rapportera om de får kännedom om kränkningar, trakasserier eller kränkande behandling. Likabehandlingsplanen revideras i maj årligen och förankras med eleverna via elevråd/klassråd och med föräldrarna via skolrådet.
• Eleverna kan ge synpunkter på riskfulla situationer och platser i verksamheten på klassråd och elevråd. Trygghetsteamet gör en åtgärdsplan för direkta eller förebyggande åtgärder.

Det åligger alla som är i skolan att vid varje misstanke/tillbud/händelse av kränkande behandling vidta åtgärder. På Strömnäs skola är gången följande:

1. Vid vanligt ”bråk” mellan elever får de inblandade berätta sin version av det inträffade utan att bli avbrutna. Den vuxne lyssnar och försöker få eleverna att komma fram till en lösning.
2. När en eller flera elever/barn har utsatt någon annan för kränkande behandling vid upprepade tillfällen blir åtgärden följande

• En vuxen talar enskilt med elev och markerar att detta inte accepteras.
• Upprepas detta kontaktas alla i trygghetsteamet och vårdnadshavarna.
• Om kränkningarna fortsätter kallas vårdnadshavare och eleven till rektorn för ett samtal. Allt dokumenteras.
• Fortsätter kränkningarna trots påtalan, dokumenteras och anmäls varje kränkning till arbetsmiljökonsulenten i Piteå kommun och vårdnadshavare meddelas.
• Fortsätter kränkningarna kan en elev som vid upprepade tillfällen kränker andra, med stöd i 45kap. 12 § i skollagen [2011:800],komma att flyttas till en annan skola.

Den psykosociala miljön ska uppmärksammas kontinuerligt genom att ansvarig personal återkommande för kompissamtal, barnintervjuer, observationer, utvecklingssamtal där trygghet och trivsel tas upp.

Den individuella upplevelsen för eleven måste alltid tas på allvar.

Kartläggning sker genom samtal med barnen där har det framgått att det finns elever som upplever att de i vissa situationer känner sig otrygga i t.ex. matsal och i rastsituationer.

Enligt diskrimineringslagen och skollagen är vi skyldiga att utreda om någon i vår verksamhet anser sig blivit utsatt för trakasserier eller kränkningar. Verksamheten måste agera så snart någon ur personalen får signaler om att ett barn eller en elev känner sig kränkt.

• Alla tillbud/ händelser skall dokumenteras och rapporteras till rektor.  Vi genomför klasskonferenser 1gg/termin
• Vid misstanke/tillbud/ händelse sammankallas trygghetsteamet
• Teamet definierar typ av händelse och åtgärder
• Teamet fattar beslut om vem och vilka som skall kontaktas
• Vid mobbning sammankallas trygghetsteamet
• Allt arbete skall dokumenteras enl. Barn- och utbildningsnämnden handlingsplan. (särskild blankett)
• Berörd personal och föräldrar informeras
• Stöd för elever och föräldrar kan fås av rektor tel. 69 66 50, 69 66 53 eller av någon i trygghetsteamet
• Rektor kan i sin tur söka stöd hos arbetsmiljökonsulent vid personalkontoret eller arbetsmiljöverket
• Om händelsen är av allvarlig karaktär, fysisk eller psykisk, skall rektor utan dröjsmål underrätta arbetsmiljöinspektionen, och vid extrema händelser även polis
• Eleverna identifierar via klass- och elevråd olika risksituationer och platser där någon kan riskera att bli dåligt behandlad. Dessa tas sedan upp i skolans Trygghetsteam för åtgärder och dessa återkopplas därefter till elev- och klassråd.

De åtgärder vi vidtagit på såväl kort som lång sikt måste leda till att trakasserierna eller kränkningarna upphör.

• Eleverna ska bli mer delaktiga i utformandet av sin fysiska och psykiska arbetsmiljö.
• Barnen ska bli tryggare med varandra.
• Barnen ska träna sig i att ta ansvar över sig själva och sitt handlande. Personalen ska känna till lagstiftningen och hur de ska agera.

För åtgärder gäller att de ska ske snabbt men även leda till långsiktiga lösningar. De skall följas upp och utvärderas och eleverna ska i dialog med rektor enskilt eller via klassråd och elevråd kunna kartlägga sin fysiska och psykiska arbetsmiljö. Övervägande om struktur, grupp och verksamhetsförändringar bör beaktas när åtgärderna ska bestämmas och de bör riktas till alla berörda. Dokumentation är av största vikt ur rättsäkerhetssynpunkt och åtgärderna får inte strida mot bestämmelserna om disciplinära åtgärder.

• Bestämda platser i matsalen för de lägre åldrarna för att skapa trygghet och undvika utfrysning. Ansvarig: lärare och fritidspedagoger.
• Samtal i klasserna och fritidsavdelningarna kring matsalssituationen. Ansvarig: lärare och fritidspedagoger.
• All personal ska reagera på kränkande språkbruk och uppmuntra och peka på goda exempel.
• Främja arbetet mellan klasserna så att man får en god relation och stämning genom att ordna gemensamma dagar t. ex. lilla vasaloppet, skoljoggen, brännbollsturnering och ”Vi på Strömnäs” Ansvarig: lärare och fritidspedagoger.
• Gemensamma trivselregler. Ansvarig: Lärare och fritidspedagoger

Vid frågor eller funderingar kontakta rektor eller trygghetsteamet:

Rektor för f-klass, åk. 1, 2, 3 Carina Stridsman-Fjellström tel.696650

Rektor  för åk, 4 och 5 Monica Öhman tel:696653

Trygghetsteamet på Strömnäs skola består av:

Ylva Larsson, lärare tel.696642

Åsa Skarin, fritidspedagog tel.697641

Ann-Sofie Lundqvist, fritidspedagog tel. 697646

Monica Fjällström, lärare tel. 696642