Här porträtteras fem samiska slöjdare som är verksamma i Norrbotten: Lena Viltok, Katarina Spik Skum, Erika Nordvall Falck, Julia Rensberg och Helena Lagerqvist Kuoljok. Duodji utgör ett levande samiskt kulturarv som förmedlar kunskap, tradition och identitet genom materialval, formspråk och ha ...Lägg i kalender2025-10-242026-10-24Europe/StockholmFoto-utställning med samiskt temaHär porträtteras fem samiska slöjdare som är verksamma i Norrbotten: Lena Viltok, Katarina Spik Skum, Erika Nordvall Falck, Julia Rensberg och Helena Lagerqvist Kuoljok. Duodji utgör ett levande samiskt kulturarv som förmedlar kunskap, tradition och identitet genom materialval, formspråk och hantverkstekniker. Duodje är det lulesamiska ordet för slöjd. Bilderna är tagna av fotografen Simon Eliasson i samband med projekten Hej slöjdare och Formstark Norrbotten. Utställningen är producerad av Slöjd- och Formkonsulenterna vid Region Norrbotten i projektet Slöjd och formcenter.  www.slojdformcenter.se   Dánna vuoseduvvi vihtta sáme duodjára gudi årru ja barggi Norrbottenin: Lena Viltok, Katarina Spik Skum, Erika Nordvall Falck, Julia Rensberg ja Helena Lagerqvist Kuoljok. Duodje l viesso sáme kultuvrraárbbe mij ábnnasij, hámij ja duodjevuogij baktu giehttu máhto, árbbedábe ja identitiehta birra. Gåvå li gåvvidum prosjevtaj Hej slöjdare ja Formstark Norrbotten aktijvuodan gåvvijiddjes Simon Eliasson. Vuosádus la dagádum Duodje- ja Hábmekonsulentajs Region Norrbottenin prosjevtan Slöjd- och formcenter.  Piteå StadsbiliotekContactbibblo@pitea.se

Museets externa utställning som du hittar i skyltfönstret på Storgatan 52, Gågatan Gågatan i Piteå tävlar med Kullagatan i Helsingborg om att vara den första gågatan i Sverige. Vem var först? Svaret beror på hur "först" definieras: Om man räknar den första provisoriska avstängning som gjordes d ...Lägg i kalender2025-10-132026-12-31Europe/StockholmGågatans historiaMuseets externa utställning som du hittar i skyltfönstret på Storgatan 52, Gågatan Gågatan i Piteå tävlar med Kullagatan i Helsingborg om att vara den första gågatan i Sverige. Vem var först? Svaret beror på hur "först" definieras: Om man räknar den första provisoriska avstängning som gjordes den 11 augusti 1961, så var Piteå först! Om man däremot räknar med den permanenta avstängning som gjordes av Kullagatan den 1 oktober 1961 så var Helsingborg först! Bilen i centrum Storgatan i Piteå 1958. Längs stadens största affärsgata kör bilarna i en strid ström och trafiken börjar bli ett problem. Stadens gatunät är från 1600-talet och inte anpassat för motortrafik. Fotgängare får förtur Gågatan i Piteå föds den 11 augusti 1961, när biltrafiken för första gången stängs av. Endast gångtrafikanter har nu tillträde och gatan blir stadens vardagsrum, möblerat med trivsamma bänkar och trädgårdsmöbler. Allt för turismen Initiativtagaren Axel Bengtsson var en nytänkare när det gällde att marknadsföra Piteå som turiststad. Det var han som drev frågan politiskt och på så sätt bidrog till det beslut som togs i drätselkammaren den 3 juli 1961: att Storgatan skulle stängas av. Permanent bilfritt Biltrafiken har varit stängd permanent från och med sommaren 1964. Då blev motortrafiken förbjuden den 15 maj, i tid för Lions loppmarknad. Sedan förlängdes avstängningen successivt. I oktober sade drätselkammaren att förbudet mot bilar skulle gälla över nyår. I februari 1965 beslutades definitivt att Storgatan i fortsättningen skulle hållas fri från biltrafik. Gågatan i Piteå föds den 11 augusti 1961, när biltrafiken för första gången stängs av. Endast gångtrafikanter har nu tillträde och gatan blir stadens vardagsrum, möblerat med trivsamma bänkar och trädgårdsmöbler.SkyltfönstretContactinfo@piteamuseum.nu

Hjalmarsdotter en pionjär inom Svensk Modekonst Hjördis Hjalmarsdotter Hjorth, känd som Hjalmarsdotter, var en pionjär inom svensk modekonst och en passionerad textilkonstnärinna. Hon var en kreativ visionär som vävde samman svensk tradition och nordisk hemslöjd med modern estetik. Hennes arbete str ...Lägg i kalender2025-10-132026-12-31Europe/StockholmHjördis HjalmarsdotterHjalmarsdotter en pionjär inom Svensk Modekonst Hjördis Hjalmarsdotter Hjorth, känd som Hjalmarsdotter, var en pionjär inom svensk modekonst och en passionerad textilkonstnärinna. Hon var en kreativ visionär som vävde samman svensk tradition och nordisk hemslöjd med modern estetik. Hennes arbete sträckte sig från eleganta kläder och accessoarer till unika hattar, träskor, väskor och smycken. Alla skapade med samma passion och noggrannhet. Hennes designuniversum var fyllt av lekfulla mönster, starka färger, och ett formspråk som trotsade konventionerna och banade väg för en skandinavisk modernism. Sveriges Dior Hennes arbete väckte stor uppmärksamhet i både Sverige och internationellt. Under modeveckan i Paris 1964 fick hon smeknamnet Sveriges Dior. Hjalmarsdotter var en föregångare som ville göra mode tillgängligt för alla, samtidigt som hon betonade hållbarhet och återanvändning – värden som är mer aktuella idag än någonsin. Utställningen  I utställningen visas 18 unika plagg, som har donerats till Piteå museum av den före detta pitebon Astra Englund. Den omfattande kollektionen består till stor del av plagg designade av Hjördis, men också med verk sydda av Astra med inspiration av Hjalmarsdotters design. Välkommen till ett stycke svensk modehistoria – upptäck hur tradition och nytänkande kan förenas för att skapa kreativa verk som håller i tid och rum.Piteå MuseumContactinfo@piteamuseum.nu

Vandringsutställning sedan 2016 – visas i nuläget på Båtmuseet i Piteå. Trelleborg, Trojeborg, Jungfrudans, Jättehägn: namnen må variera men de beskriver alla den klassiska labyrinten. Inte en kaotisk, komplex och förvirrande labyrint utan en sirlig, magisk och mystisk sådan. Många av labyrinte ...Lägg i kalender2025-10-132026-12-31Europe/StockholmLabyrinter i norrVandringsutställning sedan 2016 – visas i nuläget på Båtmuseet i Piteå. Trelleborg, Trojeborg, Jungfrudans, Jättehägn: namnen må variera men de beskriver alla den klassiska labyrinten. Inte en kaotisk, komplex och förvirrande labyrint utan en sirlig, magisk och mystisk sådan. Många av labyrinterna i det bottniska natur- och kulturlandskapet är till synes anlagda i medvetet "sköna lägen", det vill säga i sluttningar mot öster och havet. I många fall är labyrintens ingång vänd mot soluppgången. Vem byggde labyrinterna i Piteå skärgård? Vad användes de till? Hur gamla är de? Det är några av frågorna som besvaras i utställningen Labyrinter i norr.Piteå BåtmuseumContactinfo@piteamuseum.nu

Museets allra minsta utställning är en samling av alla små blommor som hittills gjorts. Utställningen kom till museet på  1980-talets slut och har under årens lopp fyllts ut med den årligt återkommande blomman. Eftersom den ständigt utökas så har vi fått byta ut majblommorna skåp två gånger och allr ...Lägg i kalender2025-10-132026-12-31Europe/StockholmMajblommanMuseets allra minsta utställning är en samling av alla små blommor som hittills gjorts. Utställningen kom till museet på  1980-talets slut och har under årens lopp fyllts ut med den årligt återkommande blomman. Eftersom den ständigt utökas så har vi fått byta ut majblommorna skåp två gånger och allra senaste uppdateringen gjordes 2024 för att rymma fler varianter av de fina blommorna, kransar och pins. Det har tillverkats bilblommor och klister dekaler gör man idag. Majblomman är en ideell organisation som utifrån FN:s barnkonvention arbetar mot barnfattigdom och utsatthet i Sverige. Organisationen delar ut bidrag till behövande barn, ordnar skolaktiviteter samt stöttar forskning inom bland annat sjuk- och hälsovård. Majblommans historia sträcker sig över mer än ett sekel av socialt engagemang. Den såldes första gången 1907 när Beda Hallberg (1869-1945) ville samla in pengar till behandlingen av folksjukdomen tuberkulos. Blomman har kommit att bli en symbol för solidaritet och inkludering. Varje vår säljer skolbarn majblomman med syftet att hjälpa andra barn och under 2023 sattes ett nytt rekord när 71,6 miljoner kronor samlades in. Förhoppningsvis fortsätter denna tradition att växa i framtiden. I museets årsbok från 1994, kan man läsa Elsa Erikssons artikel om kvinnoföreningar i Norrbotten och om Piteå stads Majblommekommitté, som startades 1908 på initiativ av doktorinnan Olga Westman. Piteå stads fösta kommitté bestod av  10 st kvinnor  och redan under första året sålde man 3000 majblommor och kunde ge 2oo kr för fyra stycken barn, från familjer med tuberkulos, som fick två månaders semestervistelse i Höglandsnäs. Kommitten har bidragit under årens lopp och verkat för barn i Piteå kommun. Läs mer i årsboken 1994.  Piteå MuseumContactinfo@piteamuseum.nu

OBS! Vandringsutställning – visas sedan 2023 i Solandergården. I oktober 1768 nådde skeppet Endeavour och dess brittiska vetenskapsexpedition under befäl av den kände kaptenen James Cook Nya Zeelands kust. I april året därpå landsteg besättningen i Australien. Med på resan fanns den brittiske b ...Lägg i kalender2025-10-132026-12-31Europe/StockholmParadise Lost - Solander's legacyOBS! Vandringsutställning – visas sedan 2023 i Solandergården. I oktober 1768 nådde skeppet Endeavour och dess brittiska vetenskapsexpedition under befäl av den kände kaptenen James Cook Nya Zeelands kust. I april året därpå landsteg besättningen i Australien. Med på resan fanns den brittiske botanikern Joseph Banks och den från Piteå bördige botanikern Daniel Solander. När Australien och Nya Zeeland under 2018 respektive 2019 skulle högtidlighålla 250-årsminnet av denna händelse kom fokus i många avseenden att ligga på den vetenskapliga delen av expeditionen. Utställningen Paradise Lost initierades av ägarna till Solander Gallery i Wellington, Nya Zeeland och Sveriges ambassadör i Australien och Nya Zeeland 2014–2019, Pär Ahlberger: En kall och blåsig vinterdag 2017 kom en man in i galleriet, sträckte fram sin hand och presenterade sig som Pär Ahlberger, Sveriges ambassadör i Australien och Nya Zeeland. - Så berätta varför ni heter Solander Gallery. Den två timmars konversationen [som följde] kom att bli upptakten till detta projekt, Paradise Lost, Daniel Solander's Legacy. (Vincent Drane, Paulette Robinson, Paradise Lost, Daniel Solander's Legacy. Översättning från engelska, Morgan Stenberg) Samarbetet mellan ambassaden och galleriet inleddes med att inbjuda tio konstnärer: Sharnae Beardsley, Dagmar Dyck, Tabatha Forbes, John McLean, Alexis Neal, Jo Ogier, Jenna Packer, John Pusateri, Lynn Taylor och Michel Tuffery. Dessa fick bekanta sig med Daniel Solander genom litteratur, brev och delar ur hans forskningsmaterial. Därefter tog de sig an uppgiften att tolka Solander och hans del i expeditionen till Oceanien. Under 2019 ställdes deras verk ut vid galleriet i Nya Zeeland. Efter att Pär Ahlberger besökt Öjebyn och Solanderföreningen samma år föddes tanken att ställa ut alstren i Piteå.SolandergårdenContactinfo@piteamuseum.nu

Välkommen Piteå samlingar! Här finns nostalgi och Piteåhistoria samlade i historiska lokaler vid tidigare Furunäset hospital & asyl. Furunäset är idag ett modernt område med historiska byggnader som rymmer många verksamheter.  Här kan du hitta mängder av bilder och tidningsurklipp, nostalgiska ...Lägg i kalender2024-11-132025-12-31Europe/StockholmPiteå samlingarVälkommen Piteå samlingar! Här finns nostalgi och Piteåhistoria samlade i historiska lokaler vid tidigare Furunäset hospital & asyl. Furunäset är idag ett modernt område med historiska byggnader som rymmer många verksamheter.  Här kan du hitta mängder av bilder och tidningsurklipp, nostalgiska prylar och en stor samling kuriosa. Leif Lidman som samlat ihop allt finns ofta på plats och kan berätta mer. Samlingarna är en högst levande utställning då växer ständigt och Speciella evenemang hittar du i evenemangskalendern. Vill du besöka samlingarna hör du av dig till Leif via mejl eller telefon så går det ofta lösa. Varmt välkommen till samlingarna!   FurunäsetContactl.t.lidman@telia.com

JAG MINNS BLOMMORNA Å VÄGEN Å SKOGEN Å LIDEN. Jag drömmer om huset, huset, huset. I drömmarna finns minnen å till minnena drömmer jag igen. Om blommorna å skogen å vägen. Om vårens översvämningar å lekstugans tak. Jag vet vilka diken som fick tussilago först å exakt vilken väg genom skogen man ...Lägg i kalender2025-11-152025-12-30Europe/StockholmUtställning - Jag minns blommorna å vägen å skogen å lidenJAG MINNS BLOMMORNA Å VÄGEN Å SKOGEN Å LIDEN. Jag drömmer om huset, huset, huset. I drömmarna finns minnen å till minnena drömmer jag igen. Om blommorna å skogen å vägen. Om vårens översvämningar å lekstugans tak. Jag vet vilka diken som fick tussilago först å exakt vilken väg genom skogen man ska gå för att hitta stenen. Jag minns genvägarna å vars man gick vilse. Jag minns bäcken med klart vatten. Jag minns Karlavagnen. Alltid precis ovanför huset. Jag minns inga moln eller dåligt väder. Bara regnet men inte som ett problem. Jag minns ett moln föresten, det som låg mitt på åkern nedanför trädtopparna i flera veckor. ————————————————————————————————————————— Moa Märta Markgren (f.1991) är född och uppvuxen i Skellefteå. 1994 - 2005 bodde hon längs väg 95 i Åliden, den lilla byn som denna utställning tar sin form ifrån genom minnen, drömmar och historier. Moa Märta är en textildriven konstnär som rör sig i gränslandet mellan illustration, objekt och rumslighet. Hennes konstnärliga praktik utgår från ett kontinuerligt utforskande av relationen mellan form och funktion, behov och begär, där varje verk präglas av en omsorg om det hållbara och det långsamma, om det som får finnas kvar över tid. I sitt arbete verkar hon i mellanrummen: mellan bild och objekt, mellan dröm och vardag, mellan form och funktion. Hon undersöker hur det illustrativa kan ta plats i det tredimensionella, hur teckningar kan anta form som objekt och hur objekt kan tala till betraktaren. Genom subtila skiftningar, placeringar och möten mellan material skapar hon scener som bjuder in till eftertanke. Ibland lekfulla, ibland lågmälda, men alltid med ett allvar förankrat i vardagens närvaro.Kaleido, KonsthallenContactjens.pettersson@pitea.se

I den här utställningen får barn i åldern 0-2 år möjlighet att möta sitt kulturhistoriska arv utifrån sin egen nivå och erfarenhet. De olika delarna i utställningen har inspirerats av kulturer i Norrbotten genom föremål, gestaltningar och associativa element som bygger på mönster, färger och fo ...Lägg i kalender2025-10-102026-10-10Europe/StockholmUtställning - Kan själv!I den här utställningen får barn i åldern 0-2 år möjlighet att möta sitt kulturhistoriska arv utifrån sin egen nivå och erfarenhet. De olika delarna i utställningen har inspirerats av kulturer i Norrbotten genom föremål, gestaltningar och associativa element som bygger på mönster, färger och former ur Norrbottens museums samlingar. Utställningen handlar om kulturhistoriska möten. Dåtid möter nutid. Element från tornedalsk, samisk, romsk och svensk kultur möter varandra på ett lekfullt sätt. Åldersgruppen är eftersatt vad gäller kulturutbud med argumenten att de är för små, inte har behov av eller inte är mottagliga för kultur. Men våra yngsta medborgare har lika värde, lika rätt till kulturupplevelser och är lika viktiga att lyssna till som alla andra. Barnkonventionens grundprinciper är hörnstenar i utställningen: Barnets rätt att inte diskrimineras Barnets bästa i främsta rummet Barnets rätt till liv och utveckling Barnets rätt att komma till talas och respekteras Barn från Seskarö förskola i Haparanda och Hägerns förskola i Luleå har varit delaktiga och utställningen är utformad efter barnens behov och önskemål. Utställningen har producerats av Norrbottens museum i samarbete med Norrbottens Hembygdsförbund. Utställningen är producerad med stöd av Postkodlotteriets Kulturstiftelse. Utställningen öppnar 2024-09-21 och står tills vidare.   OBS! I utställningen råder sko-förbud. Ta av skorna utanför dörren eller ta på skoskydd. Barnvagnar kan inte tas med via hissen upp till övre våningen där utställningen finns. Vänligen lämna barnvagnar på entréplanet.Piteå MuseumContactinfo@piteamuseum.nu

Naturaliesamlingarna var under lång tid skolornas stolthet och ett bra sätt för eleverna att lära sig om djur, växter och mineraler. Delar av samlingarna skickades ut till skolorna från Naturhistoriska Riksmuseet medan andra delar kom till genom privata donationer. Idag är de ofta både glömda och gö ...Lägg i kalender2024-01-012026-12-31Europe/StockholmUtställning - Naturalier: skolans glömda samlingarNaturaliesamlingarna var under lång tid skolornas stolthet och ett bra sätt för eleverna att lära sig om djur, växter och mineraler. Delar av samlingarna skickades ut till skolorna från Naturhistoriska Riksmuseet medan andra delar kom till genom privata donationer. Idag är de ofta både glömda och gömda. De är ibland svåra att förhålla sig till eftersom innehållet kan vara känsligt.   Nutiden – tekniken I dagens skola är datorn, plattan och den smarta telefonen ofta integrerade i undervisningen. Kunskap och fakta finns alltid tillgänglig via internet eller digitala portaler. Till skillnad från information i böcker är dessa fakta lätta att finna och kan snabbt uppdateras. Stor del av dagens undervisning kan istället ägnas åt källkritik, att sortera fakta och finna trovärdiga källor på nätet.   Dåtiden – planscherna Innan datorerna – ja till och med innan böckerna blev tillgängliga för alla – var det lärarens kunskaper som låg till grund för vad eleverna fick lära sig. Men vissa saker behövde visas och därigenom kom de kända skolplanscherna in i skolsalen. Genom dem kunde eleverna stifta bekantskap med främmande länder, vardagshändelser, religion, historia och mycket annat.   Samlingar – från museum till skola Under senare halvan av 1800-talet fick Naturhistoriska Riksmuseet flera stora donationer och drabbades av utrymmesbrist. Då beslutades att samlingarna skulle delas och sändas ut till de allmänna läroverken runtom i Sverige. På så sätt skulle elever i hela landet kunna ta del av det lärorika materialet. Så kom naturaliesamlingarna med alla uppstoppade djur, torkade svampar och växter samt mineraler att bli vanliga i våra skolor. Generationer av skolelever har lärt sig om allt från anatomi till zoologi genom att studera innehållet i dessa samlingar. Idag finns ett stort historiskt värde i de samlingar som ofta förpassats till källare och vindsutrymmen. Likaså finns ett forskningsvärde i de delar som ännu finns i museernas samlingar.   Skolans egen historia I utställningen berättar vi även historian om skolan i Piteå: Trivialskolan, Flickskolan, Allmänna Läroverket… visste du att huset mitt emot museet, som idag är café, har varit skola?Piteå museumContactinfo@piteamuseum.nu

TALANDE LANDSKAP - Naturen i ord och bild I Södra hamn i Piteå öppnar en utställning där naturen får ta plats genom både ord och bild.  Bakom verken står konstnärerna Johanna Borgenståhl, Josefin Şîlan Karlsson, Ullrika Vallgårda, Olav Bosma, Isabella Karlsson och Leif Å Larson Utställning ...Lägg i kalender2025-10-042026-01-17Europe/StockholmUtställning - Talande landskapTALANDE LANDSKAP - Naturen i ord och bild I Södra hamn i Piteå öppnar en utställning där naturen får ta plats genom både ord och bild.  Bakom verken står konstnärerna Johanna Borgenståhl, Josefin Şîlan Karlsson, Ullrika Vallgårda, Olav Bosma, Isabella Karlsson och Leif Å Larson Utställningen är ett samarbete mellan Resurscentrum för konst, Region Norrbottens konstkonsulent, Resurscentrum för Litteratur och Piteå Kommun. Vernissagen var den 4 oktober klockan 14.00, utställningen är öppen fram till den 17 januari 2026. Varmt välkomna!Södra HamnContactjens.pettersson@pitea.se

Piteå museums basutställning berättar historien om de tre platser som varit skådeplatsen för Piteås historia: Gamla Kyrkbyn, Öjebyn och det nuvarande Piteå. Utställningen visar bland annat en stor modell av stadsplatsen på Häggholmen, som den såg ut 1898. Modellen är en autentisk rekonstruktion ...Lägg i kalender2024-11-052026-12-31Europe/StockholmUtställning - Tre platser – tre skeenden i Piteås historiaPiteå museums basutställning berättar historien om de tre platser som varit skådeplatsen för Piteås historia: Gamla Kyrkbyn, Öjebyn och det nuvarande Piteå. Utställningen visar bland annat en stor modell av stadsplatsen på Häggholmen, som den såg ut 1898. Modellen är en autentisk rekonstruktion av hur den traditionella trästaden såg ut före förra sekelskiftet, långt innan den stora stadsomvandlingen satte in. Den baseras på Victor Åbergs stadskarta från 1898 samt äldre fotografier. I utställningen visas även stadsplaner från olika tider, som avspeglar stadens historia från grundläggningen i Öjebyn 1621 och in i modern tid. Modellbygge: Johan Tirsén, Stenman & Stenman Ljud- och ljusanläggning: Live Sound AB Ljud: Dick Cederqvist   Gamla Kyrkbyn och Öjebyn Den första kyrk- och marknadsplatsen i området anlades i Gamla Kyrkbyn på 1320-talet. Platsen är belägen omkring tolv kilometer uppströms älven. Den övergavs efter en brand vid 1400-talets början. Flytten föranleddes förmodligen också av att landhöjningen vid denna tid försvårat seglationen in till hamnen. Kyrkplatsen flyttades då till en ö längre nedströms. Den by som växte upp runt kyrkan kom att kallas Öjebyn, "byn på ön". När Piteå fick stadsprivilegier 1621 förlades den nya staden till Öjebyn som då redan var en etablerad samlingsplats.   Häggholmen – Nya Piteå Efter en brand 1666 som ödelade större delen av staden flyttades denna från Öjebyn. En av anledningarna var att hamnen och farlederna till densamma på grund av landhöjningen återigen blivit för grunda. En av de platser som utpekades för den nya stadens läge var handelsplatsen i Storkåge, nuvarande Kåge, ett förslag som skellefteborna starkt förordade. Med detta förslag skulle staden också döpas om till Hedvigstad efter änkedrottningen Hedvig Eleonora. Borgarna i Piteå motsatte sig dock detta å det skarpaste och efter många diskussioner beslutades att staden skulle flyttas till Häggholmen – en ö invid Piteälvens lopp alldeles vid kusten. Hade Storkåge blivit platsen för den nya staden hade det Piteå vi känner idag mest troligt aldrig uppstått och inte heller Skellefteå.   Den nya stadsplanen – rätt dessein Uppbyggnaden av den nya staden startade 1667 och skedde efter en stadsplan som ritades centralt i Stockholm. Upphovsmannen är okänd, men planen motsvarar helt de stadsplaneideal som då var gällande i Europa. Planen är en enkel rutnätsplan, men den okände arkitekten har med enkla medel också lyckats ge staden ett monumentalt uttryck, bland annat genom att utnyttja höjdskillnaderna i terrängen. På holmens högsta punkt lades ett kvadratiskt torg, en samlingspunkt för handeln som medvetet gestaltades som ett slutet rum i staden. Torget har skapats genom inskärningar i fyra kvarter, så att gatorna korsas mitt på torget. Det kvadratiska rum som uppstod kringbyggdes med hus. Torget gav staden den prägel av monumentalitet, symmetri och harmoni, som eftersträvades i den samtida stadsplanekonsten och som hade sina rötter i den europeiska renässansen. Torgformen var inte unik på 1600-talet, men idag finns endast två hörnomslutna torg från tiden bevarade i Sverige. Det andra finns i Uppsala. 1675 byggdes Rådhuset upp invid torget och namngav också detta: Rådhustorget. 1686 byggdes en kyrka för den nya staden, men på grund av platsbrist och brandfara valde borgarna att bygga upp denna på fastlandet norr om staden.   Bränder och landhöjning Två gånger har Piteå brunnit ned: 1721 under Stora nordiska kriget och 1809 under Finska kriget. Båda gångerna var det ryska armékårer som ockuperade, plundrade och brände staden. Den ryska taktiken gick ut på att bryta ned den svenska krigsviljan och uttömma landets resurser genom att bränna kuststäderna. Efter Finska kriget skapades länet Norrbotten genom en avdelning av det tidigare till ytan enorma Västerbotten, som utgjorde nästan en tredjedel av Sveriges yta. Piteå kom att bli den första residensstaden, mellan åren 1819 och 1865. Därefter flyttades länsstyrelsen och landshövdingens residens till Luleå som nu blivit en större stad än Piteå. Under 1900-talet började Piteå, till följd av den inkomstbringande fiske- och sågverkseran, att växa utanför sina ursprungliga gränser. Nya stadsdelar skapades och befolkningen ökade. På grund av landhöjningen förändrades stadens utseende markant när Sundet, det vatten som skiljde ön från fastlandet, slutligen på grund av landhöjningen blev för smalt och grunt för att fylla någon funktion. Det fylldes då igen och kom senare att bli till Sundsgatan. Hamnen blev likaledes för grund för att skepp skulle kunna komma in till staden och 1973 öppnades Haraholmens djuphamn.Piteå MuseumContactinfo@piteamuseum.nu

Här porträtteras fem samiska slöjdare som är verksamma i Norrbotten: Lena Viltok, Katarina Spik Skum, Erika Nordvall Falck, Julia Rensberg och Helena Lagerqvist Kuoljok. Duodji utgör ett levande samiskt kulturarv som förmedlar kunskap, tradition och identitet genom materialval, formspråk och ha ...Lägg i kalender2025-10-242026-10-24Europe/StockholmFoto-utställning med samiskt temaHär porträtteras fem samiska slöjdare som är verksamma i Norrbotten: Lena Viltok, Katarina Spik Skum, Erika Nordvall Falck, Julia Rensberg och Helena Lagerqvist Kuoljok. Duodji utgör ett levande samiskt kulturarv som förmedlar kunskap, tradition och identitet genom materialval, formspråk och hantverkstekniker. Duodje är det lulesamiska ordet för slöjd. Bilderna är tagna av fotografen Simon Eliasson i samband med projekten Hej slöjdare och Formstark Norrbotten. Utställningen är producerad av Slöjd- och Formkonsulenterna vid Region Norrbotten i projektet Slöjd och formcenter.  www.slojdformcenter.se   Dánna vuoseduvvi vihtta sáme duodjára gudi årru ja barggi Norrbottenin: Lena Viltok, Katarina Spik Skum, Erika Nordvall Falck, Julia Rensberg ja Helena Lagerqvist Kuoljok. Duodje l viesso sáme kultuvrraárbbe mij ábnnasij, hámij ja duodjevuogij baktu giehttu máhto, árbbedábe ja identitiehta birra. Gåvå li gåvvidum prosjevtaj Hej slöjdare ja Formstark Norrbotten aktijvuodan gåvvijiddjes Simon Eliasson. Vuosádus la dagádum Duodje- ja Hábmekonsulentajs Region Norrbottenin prosjevtan Slöjd- och formcenter.  Piteå StadsbiliotekContactbibblo@pitea.se

Museets externa utställning som du hittar i skyltfönstret på Storgatan 52, Gågatan Gågatan i Piteå tävlar med Kullagatan i Helsingborg om att vara den första gågatan i Sverige. Vem var först? Svaret beror på hur "först" definieras: Om man räknar den första provisoriska avstängning som gjordes d ...Lägg i kalender2025-10-132026-12-31Europe/StockholmGågatans historiaMuseets externa utställning som du hittar i skyltfönstret på Storgatan 52, Gågatan Gågatan i Piteå tävlar med Kullagatan i Helsingborg om att vara den första gågatan i Sverige. Vem var först? Svaret beror på hur "först" definieras: Om man räknar den första provisoriska avstängning som gjordes den 11 augusti 1961, så var Piteå först! Om man däremot räknar med den permanenta avstängning som gjordes av Kullagatan den 1 oktober 1961 så var Helsingborg först! Bilen i centrum Storgatan i Piteå 1958. Längs stadens största affärsgata kör bilarna i en strid ström och trafiken börjar bli ett problem. Stadens gatunät är från 1600-talet och inte anpassat för motortrafik. Fotgängare får förtur Gågatan i Piteå föds den 11 augusti 1961, när biltrafiken för första gången stängs av. Endast gångtrafikanter har nu tillträde och gatan blir stadens vardagsrum, möblerat med trivsamma bänkar och trädgårdsmöbler. Allt för turismen Initiativtagaren Axel Bengtsson var en nytänkare när det gällde att marknadsföra Piteå som turiststad. Det var han som drev frågan politiskt och på så sätt bidrog till det beslut som togs i drätselkammaren den 3 juli 1961: att Storgatan skulle stängas av. Permanent bilfritt Biltrafiken har varit stängd permanent från och med sommaren 1964. Då blev motortrafiken förbjuden den 15 maj, i tid för Lions loppmarknad. Sedan förlängdes avstängningen successivt. I oktober sade drätselkammaren att förbudet mot bilar skulle gälla över nyår. I februari 1965 beslutades definitivt att Storgatan i fortsättningen skulle hållas fri från biltrafik. Gågatan i Piteå föds den 11 augusti 1961, när biltrafiken för första gången stängs av. Endast gångtrafikanter har nu tillträde och gatan blir stadens vardagsrum, möblerat med trivsamma bänkar och trädgårdsmöbler.SkyltfönstretContactinfo@piteamuseum.nu

Hjalmarsdotter en pionjär inom Svensk Modekonst Hjördis Hjalmarsdotter Hjorth, känd som Hjalmarsdotter, var en pionjär inom svensk modekonst och en passionerad textilkonstnärinna. Hon var en kreativ visionär som vävde samman svensk tradition och nordisk hemslöjd med modern estetik. Hennes arbete str ...Lägg i kalender2025-10-132026-12-31Europe/StockholmHjördis HjalmarsdotterHjalmarsdotter en pionjär inom Svensk Modekonst Hjördis Hjalmarsdotter Hjorth, känd som Hjalmarsdotter, var en pionjär inom svensk modekonst och en passionerad textilkonstnärinna. Hon var en kreativ visionär som vävde samman svensk tradition och nordisk hemslöjd med modern estetik. Hennes arbete sträckte sig från eleganta kläder och accessoarer till unika hattar, träskor, väskor och smycken. Alla skapade med samma passion och noggrannhet. Hennes designuniversum var fyllt av lekfulla mönster, starka färger, och ett formspråk som trotsade konventionerna och banade väg för en skandinavisk modernism. Sveriges Dior Hennes arbete väckte stor uppmärksamhet i både Sverige och internationellt. Under modeveckan i Paris 1964 fick hon smeknamnet Sveriges Dior. Hjalmarsdotter var en föregångare som ville göra mode tillgängligt för alla, samtidigt som hon betonade hållbarhet och återanvändning – värden som är mer aktuella idag än någonsin. Utställningen  I utställningen visas 18 unika plagg, som har donerats till Piteå museum av den före detta pitebon Astra Englund. Den omfattande kollektionen består till stor del av plagg designade av Hjördis, men också med verk sydda av Astra med inspiration av Hjalmarsdotters design. Välkommen till ett stycke svensk modehistoria – upptäck hur tradition och nytänkande kan förenas för att skapa kreativa verk som håller i tid och rum.Piteå MuseumContactinfo@piteamuseum.nu

Konstparken bjuder, med sin närhet till Strömsundskanalen, Norra Hamnen med Fiskarstugan och den pittoreska bebyggelsen på Norrmalm, en välkomnande miljö för både sjöfarare och landkrabbor. Den gamla Norra Hamnsparken har renoverats och här har skapats en konstnärlig utemiljö. Här ges främst re ...Lägg i kalender2025-05-022027-09-30Europe/StockholmKonstparkenKonstparken bjuder, med sin närhet till Strömsundskanalen, Norra Hamnen med Fiskarstugan och den pittoreska bebyggelsen på Norrmalm, en välkomnande miljö för både sjöfarare och landkrabbor. Den gamla Norra Hamnsparken har renoverats och här har skapats en konstnärlig utemiljö. Här ges främst regionala, men även andra konstnärer, möjlighet att ge uttryck för kreativt skapande med anknytning till kust, fiske och hantverk. Nytt konstinköp planeras på årlig basis och detta gör att parken ständigt förändras och förnyas. Förutom den permanenta konsten kan här också arrangeras tidsbegränsade konstutställningar. Parkens uppbyggnad med naturliga utställningsytor omgärnade av häckar är exempel på dessa intentioner. Här finns fasta konstverk som Nätstickan, Havet är rikt, Fågel-fisk, Havets vägvisare, Vågen, Sjökvinnan, Vindmobiler, Notdragaren, Havsväsen, Atlantis, Rytmer, Drakskepp, Till minne, Fenan, Bottenvikens änglar, Det spelande barnet från havet med flera...  Störst tillgänglighet under barmarksperiodenContactkultur-fritid@pitea.se

Vandringsutställning sedan 2016 – visas i nuläget på Båtmuseet i Piteå. Trelleborg, Trojeborg, Jungfrudans, Jättehägn: namnen må variera men de beskriver alla den klassiska labyrinten. Inte en kaotisk, komplex och förvirrande labyrint utan en sirlig, magisk och mystisk sådan. Många av labyrinte ...Lägg i kalender2025-10-132026-12-31Europe/StockholmLabyrinter i norrVandringsutställning sedan 2016 – visas i nuläget på Båtmuseet i Piteå. Trelleborg, Trojeborg, Jungfrudans, Jättehägn: namnen må variera men de beskriver alla den klassiska labyrinten. Inte en kaotisk, komplex och förvirrande labyrint utan en sirlig, magisk och mystisk sådan. Många av labyrinterna i det bottniska natur- och kulturlandskapet är till synes anlagda i medvetet "sköna lägen", det vill säga i sluttningar mot öster och havet. I många fall är labyrintens ingång vänd mot soluppgången. Vem byggde labyrinterna i Piteå skärgård? Vad användes de till? Hur gamla är de? Det är några av frågorna som besvaras i utställningen Labyrinter i norr.Piteå BåtmuseumContactinfo@piteamuseum.nu

Museets allra minsta utställning är en samling av alla små blommor som hittills gjorts. Utställningen kom till museet på  1980-talets slut och har under årens lopp fyllts ut med den årligt återkommande blomman. Eftersom den ständigt utökas så har vi fått byta ut majblommorna skåp två gånger och allr ...Lägg i kalender2025-10-132026-12-31Europe/StockholmMajblommanMuseets allra minsta utställning är en samling av alla små blommor som hittills gjorts. Utställningen kom till museet på  1980-talets slut och har under årens lopp fyllts ut med den årligt återkommande blomman. Eftersom den ständigt utökas så har vi fått byta ut majblommorna skåp två gånger och allra senaste uppdateringen gjordes 2024 för att rymma fler varianter av de fina blommorna, kransar och pins. Det har tillverkats bilblommor och klister dekaler gör man idag. Majblomman är en ideell organisation som utifrån FN:s barnkonvention arbetar mot barnfattigdom och utsatthet i Sverige. Organisationen delar ut bidrag till behövande barn, ordnar skolaktiviteter samt stöttar forskning inom bland annat sjuk- och hälsovård. Majblommans historia sträcker sig över mer än ett sekel av socialt engagemang. Den såldes första gången 1907 när Beda Hallberg (1869-1945) ville samla in pengar till behandlingen av folksjukdomen tuberkulos. Blomman har kommit att bli en symbol för solidaritet och inkludering. Varje vår säljer skolbarn majblomman med syftet att hjälpa andra barn och under 2023 sattes ett nytt rekord när 71,6 miljoner kronor samlades in. Förhoppningsvis fortsätter denna tradition att växa i framtiden. I museets årsbok från 1994, kan man läsa Elsa Erikssons artikel om kvinnoföreningar i Norrbotten och om Piteå stads Majblommekommitté, som startades 1908 på initiativ av doktorinnan Olga Westman. Piteå stads fösta kommitté bestod av  10 st kvinnor  och redan under första året sålde man 3000 majblommor och kunde ge 2oo kr för fyra stycken barn, från familjer med tuberkulos, som fick två månaders semestervistelse i Höglandsnäs. Kommitten har bidragit under årens lopp och verkat för barn i Piteå kommun. Läs mer i årsboken 1994.  Piteå MuseumContactinfo@piteamuseum.nu

OBS! Vandringsutställning – visas sedan 2023 i Solandergården. I oktober 1768 nådde skeppet Endeavour och dess brittiska vetenskapsexpedition under befäl av den kände kaptenen James Cook Nya Zeelands kust. I april året därpå landsteg besättningen i Australien. Med på resan fanns den brittiske b ...Lägg i kalender2025-10-132026-12-31Europe/StockholmParadise Lost - Solander's legacyOBS! Vandringsutställning – visas sedan 2023 i Solandergården. I oktober 1768 nådde skeppet Endeavour och dess brittiska vetenskapsexpedition under befäl av den kände kaptenen James Cook Nya Zeelands kust. I april året därpå landsteg besättningen i Australien. Med på resan fanns den brittiske botanikern Joseph Banks och den från Piteå bördige botanikern Daniel Solander. När Australien och Nya Zeeland under 2018 respektive 2019 skulle högtidlighålla 250-årsminnet av denna händelse kom fokus i många avseenden att ligga på den vetenskapliga delen av expeditionen. Utställningen Paradise Lost initierades av ägarna till Solander Gallery i Wellington, Nya Zeeland och Sveriges ambassadör i Australien och Nya Zeeland 2014–2019, Pär Ahlberger: En kall och blåsig vinterdag 2017 kom en man in i galleriet, sträckte fram sin hand och presenterade sig som Pär Ahlberger, Sveriges ambassadör i Australien och Nya Zeeland. - Så berätta varför ni heter Solander Gallery. Den två timmars konversationen [som följde] kom att bli upptakten till detta projekt, Paradise Lost, Daniel Solander's Legacy. (Vincent Drane, Paulette Robinson, Paradise Lost, Daniel Solander's Legacy. Översättning från engelska, Morgan Stenberg) Samarbetet mellan ambassaden och galleriet inleddes med att inbjuda tio konstnärer: Sharnae Beardsley, Dagmar Dyck, Tabatha Forbes, John McLean, Alexis Neal, Jo Ogier, Jenna Packer, John Pusateri, Lynn Taylor och Michel Tuffery. Dessa fick bekanta sig med Daniel Solander genom litteratur, brev och delar ur hans forskningsmaterial. Därefter tog de sig an uppgiften att tolka Solander och hans del i expeditionen till Oceanien. Under 2019 ställdes deras verk ut vid galleriet i Nya Zeeland. Efter att Pär Ahlberger besökt Öjebyn och Solanderföreningen samma år föddes tanken att ställa ut alstren i Piteå.SolandergårdenContactinfo@piteamuseum.nu

Välkommen Piteå samlingar! Här finns nostalgi och Piteåhistoria samlade i historiska lokaler vid tidigare Furunäset hospital & asyl. Furunäset är idag ett modernt område med historiska byggnader som rymmer många verksamheter.  Här kan du hitta mängder av bilder och tidningsurklipp, nostalgiska ...Lägg i kalender2024-11-132025-12-31Europe/StockholmPiteå samlingarVälkommen Piteå samlingar! Här finns nostalgi och Piteåhistoria samlade i historiska lokaler vid tidigare Furunäset hospital & asyl. Furunäset är idag ett modernt område med historiska byggnader som rymmer många verksamheter.  Här kan du hitta mängder av bilder och tidningsurklipp, nostalgiska prylar och en stor samling kuriosa. Leif Lidman som samlat ihop allt finns ofta på plats och kan berätta mer. Samlingarna är en högst levande utställning då växer ständigt och Speciella evenemang hittar du i evenemangskalendern. Vill du besöka samlingarna hör du av dig till Leif via mejl eller telefon så går det ofta lösa. Varmt välkommen till samlingarna!   FurunäsetContactl.t.lidman@telia.com

JAG MINNS BLOMMORNA Å VÄGEN Å SKOGEN Å LIDEN. Jag drömmer om huset, huset, huset. I drömmarna finns minnen å till minnena drömmer jag igen. Om blommorna å skogen å vägen. Om vårens översvämningar å lekstugans tak. Jag vet vilka diken som fick tussilago först å exakt vilken väg genom skogen man ...Lägg i kalender2025-11-152025-12-30Europe/StockholmUtställning - Jag minns blommorna å vägen å skogen å lidenJAG MINNS BLOMMORNA Å VÄGEN Å SKOGEN Å LIDEN. Jag drömmer om huset, huset, huset. I drömmarna finns minnen å till minnena drömmer jag igen. Om blommorna å skogen å vägen. Om vårens översvämningar å lekstugans tak. Jag vet vilka diken som fick tussilago först å exakt vilken väg genom skogen man ska gå för att hitta stenen. Jag minns genvägarna å vars man gick vilse. Jag minns bäcken med klart vatten. Jag minns Karlavagnen. Alltid precis ovanför huset. Jag minns inga moln eller dåligt väder. Bara regnet men inte som ett problem. Jag minns ett moln föresten, det som låg mitt på åkern nedanför trädtopparna i flera veckor. ————————————————————————————————————————— Moa Märta Markgren (f.1991) är född och uppvuxen i Skellefteå. 1994 - 2005 bodde hon längs väg 95 i Åliden, den lilla byn som denna utställning tar sin form ifrån genom minnen, drömmar och historier. Moa Märta är en textildriven konstnär som rör sig i gränslandet mellan illustration, objekt och rumslighet. Hennes konstnärliga praktik utgår från ett kontinuerligt utforskande av relationen mellan form och funktion, behov och begär, där varje verk präglas av en omsorg om det hållbara och det långsamma, om det som får finnas kvar över tid. I sitt arbete verkar hon i mellanrummen: mellan bild och objekt, mellan dröm och vardag, mellan form och funktion. Hon undersöker hur det illustrativa kan ta plats i det tredimensionella, hur teckningar kan anta form som objekt och hur objekt kan tala till betraktaren. Genom subtila skiftningar, placeringar och möten mellan material skapar hon scener som bjuder in till eftertanke. Ibland lekfulla, ibland lågmälda, men alltid med ett allvar förankrat i vardagens närvaro.Kaleido, KonsthallenContactjens.pettersson@pitea.se

I den här utställningen får barn i åldern 0-2 år möjlighet att möta sitt kulturhistoriska arv utifrån sin egen nivå och erfarenhet. De olika delarna i utställningen har inspirerats av kulturer i Norrbotten genom föremål, gestaltningar och associativa element som bygger på mönster, färger och fo ...Lägg i kalender2025-10-102026-10-10Europe/StockholmUtställning - Kan själv!I den här utställningen får barn i åldern 0-2 år möjlighet att möta sitt kulturhistoriska arv utifrån sin egen nivå och erfarenhet. De olika delarna i utställningen har inspirerats av kulturer i Norrbotten genom föremål, gestaltningar och associativa element som bygger på mönster, färger och former ur Norrbottens museums samlingar. Utställningen handlar om kulturhistoriska möten. Dåtid möter nutid. Element från tornedalsk, samisk, romsk och svensk kultur möter varandra på ett lekfullt sätt. Åldersgruppen är eftersatt vad gäller kulturutbud med argumenten att de är för små, inte har behov av eller inte är mottagliga för kultur. Men våra yngsta medborgare har lika värde, lika rätt till kulturupplevelser och är lika viktiga att lyssna till som alla andra. Barnkonventionens grundprinciper är hörnstenar i utställningen: Barnets rätt att inte diskrimineras Barnets bästa i främsta rummet Barnets rätt till liv och utveckling Barnets rätt att komma till talas och respekteras Barn från Seskarö förskola i Haparanda och Hägerns förskola i Luleå har varit delaktiga och utställningen är utformad efter barnens behov och önskemål. Utställningen har producerats av Norrbottens museum i samarbete med Norrbottens Hembygdsförbund. Utställningen är producerad med stöd av Postkodlotteriets Kulturstiftelse. Utställningen öppnar 2024-09-21 och står tills vidare.   OBS! I utställningen råder sko-förbud. Ta av skorna utanför dörren eller ta på skoskydd. Barnvagnar kan inte tas med via hissen upp till övre våningen där utställningen finns. Vänligen lämna barnvagnar på entréplanet.Piteå MuseumContactinfo@piteamuseum.nu

Naturaliesamlingarna var under lång tid skolornas stolthet och ett bra sätt för eleverna att lära sig om djur, växter och mineraler. Delar av samlingarna skickades ut till skolorna från Naturhistoriska Riksmuseet medan andra delar kom till genom privata donationer. Idag är de ofta både glömda och gö ...Lägg i kalender2024-01-012026-12-31Europe/StockholmUtställning - Naturalier: skolans glömda samlingarNaturaliesamlingarna var under lång tid skolornas stolthet och ett bra sätt för eleverna att lära sig om djur, växter och mineraler. Delar av samlingarna skickades ut till skolorna från Naturhistoriska Riksmuseet medan andra delar kom till genom privata donationer. Idag är de ofta både glömda och gömda. De är ibland svåra att förhålla sig till eftersom innehållet kan vara känsligt.   Nutiden – tekniken I dagens skola är datorn, plattan och den smarta telefonen ofta integrerade i undervisningen. Kunskap och fakta finns alltid tillgänglig via internet eller digitala portaler. Till skillnad från information i böcker är dessa fakta lätta att finna och kan snabbt uppdateras. Stor del av dagens undervisning kan istället ägnas åt källkritik, att sortera fakta och finna trovärdiga källor på nätet.   Dåtiden – planscherna Innan datorerna – ja till och med innan böckerna blev tillgängliga för alla – var det lärarens kunskaper som låg till grund för vad eleverna fick lära sig. Men vissa saker behövde visas och därigenom kom de kända skolplanscherna in i skolsalen. Genom dem kunde eleverna stifta bekantskap med främmande länder, vardagshändelser, religion, historia och mycket annat.   Samlingar – från museum till skola Under senare halvan av 1800-talet fick Naturhistoriska Riksmuseet flera stora donationer och drabbades av utrymmesbrist. Då beslutades att samlingarna skulle delas och sändas ut till de allmänna läroverken runtom i Sverige. På så sätt skulle elever i hela landet kunna ta del av det lärorika materialet. Så kom naturaliesamlingarna med alla uppstoppade djur, torkade svampar och växter samt mineraler att bli vanliga i våra skolor. Generationer av skolelever har lärt sig om allt från anatomi till zoologi genom att studera innehållet i dessa samlingar. Idag finns ett stort historiskt värde i de samlingar som ofta förpassats till källare och vindsutrymmen. Likaså finns ett forskningsvärde i de delar som ännu finns i museernas samlingar.   Skolans egen historia I utställningen berättar vi även historian om skolan i Piteå: Trivialskolan, Flickskolan, Allmänna Läroverket… visste du att huset mitt emot museet, som idag är café, har varit skola?Piteå museumContactinfo@piteamuseum.nu

TALANDE LANDSKAP - Naturen i ord och bild I Södra hamn i Piteå öppnar en utställning där naturen får ta plats genom både ord och bild.  Bakom verken står konstnärerna Johanna Borgenståhl, Josefin Şîlan Karlsson, Ullrika Vallgårda, Olav Bosma, Isabella Karlsson och Leif Å Larson Utställning ...Lägg i kalender2025-10-042026-01-17Europe/StockholmUtställning - Talande landskapTALANDE LANDSKAP - Naturen i ord och bild I Södra hamn i Piteå öppnar en utställning där naturen får ta plats genom både ord och bild.  Bakom verken står konstnärerna Johanna Borgenståhl, Josefin Şîlan Karlsson, Ullrika Vallgårda, Olav Bosma, Isabella Karlsson och Leif Å Larson Utställningen är ett samarbete mellan Resurscentrum för konst, Region Norrbottens konstkonsulent, Resurscentrum för Litteratur och Piteå Kommun. Vernissagen var den 4 oktober klockan 14.00, utställningen är öppen fram till den 17 januari 2026. Varmt välkomna!Södra HamnContactjens.pettersson@pitea.se

Piteå museums basutställning berättar historien om de tre platser som varit skådeplatsen för Piteås historia: Gamla Kyrkbyn, Öjebyn och det nuvarande Piteå. Utställningen visar bland annat en stor modell av stadsplatsen på Häggholmen, som den såg ut 1898. Modellen är en autentisk rekonstruktion ...Lägg i kalender2024-11-052026-12-31Europe/StockholmUtställning - Tre platser – tre skeenden i Piteås historiaPiteå museums basutställning berättar historien om de tre platser som varit skådeplatsen för Piteås historia: Gamla Kyrkbyn, Öjebyn och det nuvarande Piteå. Utställningen visar bland annat en stor modell av stadsplatsen på Häggholmen, som den såg ut 1898. Modellen är en autentisk rekonstruktion av hur den traditionella trästaden såg ut före förra sekelskiftet, långt innan den stora stadsomvandlingen satte in. Den baseras på Victor Åbergs stadskarta från 1898 samt äldre fotografier. I utställningen visas även stadsplaner från olika tider, som avspeglar stadens historia från grundläggningen i Öjebyn 1621 och in i modern tid. Modellbygge: Johan Tirsén, Stenman & Stenman Ljud- och ljusanläggning: Live Sound AB Ljud: Dick Cederqvist   Gamla Kyrkbyn och Öjebyn Den första kyrk- och marknadsplatsen i området anlades i Gamla Kyrkbyn på 1320-talet. Platsen är belägen omkring tolv kilometer uppströms älven. Den övergavs efter en brand vid 1400-talets början. Flytten föranleddes förmodligen också av att landhöjningen vid denna tid försvårat seglationen in till hamnen. Kyrkplatsen flyttades då till en ö längre nedströms. Den by som växte upp runt kyrkan kom att kallas Öjebyn, "byn på ön". När Piteå fick stadsprivilegier 1621 förlades den nya staden till Öjebyn som då redan var en etablerad samlingsplats.   Häggholmen – Nya Piteå Efter en brand 1666 som ödelade större delen av staden flyttades denna från Öjebyn. En av anledningarna var att hamnen och farlederna till densamma på grund av landhöjningen återigen blivit för grunda. En av de platser som utpekades för den nya stadens läge var handelsplatsen i Storkåge, nuvarande Kåge, ett förslag som skellefteborna starkt förordade. Med detta förslag skulle staden också döpas om till Hedvigstad efter änkedrottningen Hedvig Eleonora. Borgarna i Piteå motsatte sig dock detta å det skarpaste och efter många diskussioner beslutades att staden skulle flyttas till Häggholmen – en ö invid Piteälvens lopp alldeles vid kusten. Hade Storkåge blivit platsen för den nya staden hade det Piteå vi känner idag mest troligt aldrig uppstått och inte heller Skellefteå.   Den nya stadsplanen – rätt dessein Uppbyggnaden av den nya staden startade 1667 och skedde efter en stadsplan som ritades centralt i Stockholm. Upphovsmannen är okänd, men planen motsvarar helt de stadsplaneideal som då var gällande i Europa. Planen är en enkel rutnätsplan, men den okände arkitekten har med enkla medel också lyckats ge staden ett monumentalt uttryck, bland annat genom att utnyttja höjdskillnaderna i terrängen. På holmens högsta punkt lades ett kvadratiskt torg, en samlingspunkt för handeln som medvetet gestaltades som ett slutet rum i staden. Torget har skapats genom inskärningar i fyra kvarter, så att gatorna korsas mitt på torget. Det kvadratiska rum som uppstod kringbyggdes med hus. Torget gav staden den prägel av monumentalitet, symmetri och harmoni, som eftersträvades i den samtida stadsplanekonsten och som hade sina rötter i den europeiska renässansen. Torgformen var inte unik på 1600-talet, men idag finns endast två hörnomslutna torg från tiden bevarade i Sverige. Det andra finns i Uppsala. 1675 byggdes Rådhuset upp invid torget och namngav också detta: Rådhustorget. 1686 byggdes en kyrka för den nya staden, men på grund av platsbrist och brandfara valde borgarna att bygga upp denna på fastlandet norr om staden.   Bränder och landhöjning Två gånger har Piteå brunnit ned: 1721 under Stora nordiska kriget och 1809 under Finska kriget. Båda gångerna var det ryska armékårer som ockuperade, plundrade och brände staden. Den ryska taktiken gick ut på att bryta ned den svenska krigsviljan och uttömma landets resurser genom att bränna kuststäderna. Efter Finska kriget skapades länet Norrbotten genom en avdelning av det tidigare till ytan enorma Västerbotten, som utgjorde nästan en tredjedel av Sveriges yta. Piteå kom att bli den första residensstaden, mellan åren 1819 och 1865. Därefter flyttades länsstyrelsen och landshövdingens residens till Luleå som nu blivit en större stad än Piteå. Under 1900-talet började Piteå, till följd av den inkomstbringande fiske- och sågverkseran, att växa utanför sina ursprungliga gränser. Nya stadsdelar skapades och befolkningen ökade. På grund av landhöjningen förändrades stadens utseende markant när Sundet, det vatten som skiljde ön från fastlandet, slutligen på grund av landhöjningen blev för smalt och grunt för att fylla någon funktion. Det fylldes då igen och kom senare att bli till Sundsgatan. Hamnen blev likaledes för grund för att skepp skulle kunna komma in till staden och 1973 öppnades Haraholmens djuphamn.Piteå MuseumContactinfo@piteamuseum.nu

Välkommen till en utställning som knyter samman en rad fascinerande händelser: från nödlandningen av ett brittiskt Lancasterbombplan utanför Överkalix 1944, via en pokal tillverkad av planets metall, till oväntade kopplingar mellan Nya Zeeland och Piteå. Lägg i kalender2025-06-10 09:002026-01-31 16:00Europe/StockholmHistorien om Lancasterplanet och den försvunna pokalenVälkommen till en utställning som knyter samman en rad fascinerande händelser: från nödlandningen av ett brittiskt Lancasterbombplan utanför Överkalix 1944, via en pokal tillverkad av planets metall, till oväntade kopplingar mellan Nya Zeeland och Piteå.Piteå museumContacteva.lestander@pitea.seLägg i kalender2025-06-10 11:002026-01-31 15:00Europe/StockholmHistorien om Lancasterplanet och den försvunna pokalenVälkommen till en utställning som knyter samman en rad fascinerande händelser: från nödlandningen av ett brittiskt Lancasterbombplan utanför Överkalix 1944, via en pokal tillverkad av planets metall, till oväntade kopplingar mellan Nya Zeeland och Piteå.Piteå museumContacteva.lestander@pitea.se

Välkommen till Pensionatets vinterträdgård. Vi bullar upp med goda grejer i vår utebar. Vi tänder den härliga elden och skapar en egen liten vintervärld. Butiken är påfylld med massa trevligheter och i restaurangen finns gott för både koppen och glaset. Dessutom kommer flera av våra härlig ...Lägg i kalender2025-12-05 15:002025-12-05 18:00Europe/StockholmVinterträdgård på PensionatetVälkommen till Pensionatets vinterträdgård. Vi bullar upp med goda grejer i vår utebar. Vi tänder den härliga elden och skapar en egen liten vintervärld. Butiken är påfylld med massa trevligheter och i restaurangen finns gott för både koppen och glaset. Dessutom kommer flera av våra härliga julmarknadsutställare en dag tidigare och säljer sina alster hos oss redan denna mysiga fredag. Kom och mys med oss.Innergården på PensionatetContacthello@pensionatet.com

Lobbyn fylls av varm och stämningsfull musik när Svea Lundmark återigen intar scenen med sång och gitarr. Kvällen bjuder på covers av våra mest älskade julsånger. Det blir en intim och mysig stund med musik som lugnar hjärtat och kittlar sinnet – perfekt för en vinterkväll vid kusten. Välk ...Lägg i kalender2025-12-05 17:002025-12-05 21:00Europe/StockholmFredag in the lobby - Julcovers m. SveaLobbyn fylls av varm och stämningsfull musik när Svea Lundmark återigen intar scenen med sång och gitarr. Kvällen bjuder på covers av våra mest älskade julsånger. Det blir en intim och mysig stund med musik som lugnar hjärtat och kittlar sinnet – perfekt för en vinterkväll vid kusten. Välkommen till en kväll där tonerna talar och känslan dröjer kvar! Tid för livemusik: 19-21 Inträde: gratis Enklare snacks och rätter finns att beställa. Se kvällens meny i baren. Bra priser på öl, viner på glas och kvällens drinkar. Baren är öppen från 16.00, så sätt dig ner i sofforna och bara häng en stund!LobbynContactinfo@hotellkust.se

Missa inte årets Christmas by the Sea – en musikalisk resa genom tiderna! Välkommen till årets Christmas by the Sea – en helkväll på Pite Havsbad fylld av god mat, festlig stämning och en gnistrande show. Under kvällen serveras en trerättersmiddag som ramas in av underhållning med sång, dans oc ...Lägg i kalender2025-12-05 18:002025-12-05Europe/StockholmChristmas by the sea 5/12Missa inte årets Christmas by the Sea – en musikalisk resa genom tiderna! Välkommen till årets Christmas by the Sea – en helkväll på Pite Havsbad fylld av god mat, festlig stämning och en gnistrande show. Under kvällen serveras en trerättersmiddag som ramas in av underhållning med sång, dans och musik.  Showen tar dig med på en musikalisk resa genom tiderna – från tidlösa klassiker som aldrig går ur tiden till moderna hits som får publiken att dansa och sjunga med. Christmas by the Sea hålls fredagar och lördagar mellan den 28 november och 13 december. Perfekt för årets julfest med kollegorna, vännerna eller hela företaget – varje kväll bjuder på en helhetsupplevelse med middag, underhållning och härlig feststämning. Boka i tid – förra året blev många datum snabbt fullbokade.  BOENDEPAKET Del i dubbelrum inkl. frukost, show och middagsbuffé. Pris från 1640 kr per person  Pite HavsbadContactinfo@pite-havsbad.se

Kom och lyssna på hårdrock på Kaleido. Dextera är ett ungt band från Piteå som kommer spela en blandning av egna låtar och covers. Ålder 13+, fritt inträde! Dörrarna öppnas 19:00 och band på scen ca 19:30. Vi ses där! Arr i samarbete med UNG – Kultur, park & fritid. Lägg i kalender2025-12-05 19:002025-12-05Europe/StockholmDextera – LOUD´N´LIVEKom och lyssna på hårdrock på Kaleido. Dextera är ett ungt band från Piteå som kommer spela en blandning av egna låtar och covers. Ålder 13+, fritt inträde! Dörrarna öppnas 19:00 och band på scen ca 19:30. Vi ses där! Arr i samarbete med UNG – Kultur, park & fritid.KaleidoContactkaleido@pitea.se

Det är exakt vad det låter som – 75 minuter standup med Nour El Refai i högform. Den hyllade föreställningen har turnerat runt i landet sedan 2023 och fått publiken att skratta högt, ofta och länge. Efter över 25 000 sålda biljetter och en höst där några städer dessvärre blev utan, är det nu da ...Lägg i kalender2025-12-05 19:002025-12-05Europe/StockholmNour El Refai - Säger skämt i ca 75 minDet är exakt vad det låter som – 75 minuter standup med Nour El Refai i högform. Den hyllade föreställningen har turnerat runt i landet sedan 2023 och fått publiken att skratta högt, ofta och länge. Efter över 25 000 sålda biljetter och en höst där några städer dessvärre blev utan, är det nu dags att rätta till det. I höst kommer Nour till de platser hon och publiken var tvungna att vänta lite längre på. Vad som händer på scen? Högt tempo, smarta skämt, snabba vändningar och garanterat noll tråkiga stunder. Manus & regi: Nour El Refai   ************** Middagserbjudande 2 kök (bokas separat) Fredag 5 december kl 17:00-19:00 Julinspirerad buffé Pris 395kr/pp. Bordsbokning gäller. Kaffe/te ingår samt dessert: Saffranspannacotta. Boka vardagar på plats mellan kl. 09:00 – 14:30 eller på tfn 0911-122 45. Mejl acusticum@2kok.se Priserna är inklusive moms. Vi reserverar oss för ändringarStudio Acusticum, Stora salenContactinfo@studioacusticum.com

Här porträtteras fem samiska slöjdare som är verksamma i Norrbotten: Lena Viltok, Katarina Spik Skum, Erika Nordvall Falck, Julia Rensberg och Helena Lagerqvist Kuoljok. Duodji utgör ett levande samiskt kulturarv som förmedlar kunskap, tradition och identitet genom materialval, formspråk och ha ...Lägg i kalender2025-10-242026-10-24Europe/StockholmFoto-utställning med samiskt temaHär porträtteras fem samiska slöjdare som är verksamma i Norrbotten: Lena Viltok, Katarina Spik Skum, Erika Nordvall Falck, Julia Rensberg och Helena Lagerqvist Kuoljok. Duodji utgör ett levande samiskt kulturarv som förmedlar kunskap, tradition och identitet genom materialval, formspråk och hantverkstekniker. Duodje är det lulesamiska ordet för slöjd. Bilderna är tagna av fotografen Simon Eliasson i samband med projekten Hej slöjdare och Formstark Norrbotten. Utställningen är producerad av Slöjd- och Formkonsulenterna vid Region Norrbotten i projektet Slöjd och formcenter.  www.slojdformcenter.se   Dánna vuoseduvvi vihtta sáme duodjára gudi årru ja barggi Norrbottenin: Lena Viltok, Katarina Spik Skum, Erika Nordvall Falck, Julia Rensberg ja Helena Lagerqvist Kuoljok. Duodje l viesso sáme kultuvrraárbbe mij ábnnasij, hámij ja duodjevuogij baktu giehttu máhto, árbbedábe ja identitiehta birra. Gåvå li gåvvidum prosjevtaj Hej slöjdare ja Formstark Norrbotten aktijvuodan gåvvijiddjes Simon Eliasson. Vuosádus la dagádum Duodje- ja Hábmekonsulentajs Region Norrbottenin prosjevtan Slöjd- och formcenter.  Piteå StadsbiliotekContactbibblo@pitea.se

Museets externa utställning som du hittar i skyltfönstret på Storgatan 52, Gågatan Gågatan i Piteå tävlar med Kullagatan i Helsingborg om att vara den första gågatan i Sverige. Vem var först? Svaret beror på hur "först" definieras: Om man räknar den första provisoriska avstängning som gjordes d ...Lägg i kalender2025-10-132026-12-31Europe/StockholmGågatans historiaMuseets externa utställning som du hittar i skyltfönstret på Storgatan 52, Gågatan Gågatan i Piteå tävlar med Kullagatan i Helsingborg om att vara den första gågatan i Sverige. Vem var först? Svaret beror på hur "först" definieras: Om man räknar den första provisoriska avstängning som gjordes den 11 augusti 1961, så var Piteå först! Om man däremot räknar med den permanenta avstängning som gjordes av Kullagatan den 1 oktober 1961 så var Helsingborg först! Bilen i centrum Storgatan i Piteå 1958. Längs stadens största affärsgata kör bilarna i en strid ström och trafiken börjar bli ett problem. Stadens gatunät är från 1600-talet och inte anpassat för motortrafik. Fotgängare får förtur Gågatan i Piteå föds den 11 augusti 1961, när biltrafiken för första gången stängs av. Endast gångtrafikanter har nu tillträde och gatan blir stadens vardagsrum, möblerat med trivsamma bänkar och trädgårdsmöbler. Allt för turismen Initiativtagaren Axel Bengtsson var en nytänkare när det gällde att marknadsföra Piteå som turiststad. Det var han som drev frågan politiskt och på så sätt bidrog till det beslut som togs i drätselkammaren den 3 juli 1961: att Storgatan skulle stängas av. Permanent bilfritt Biltrafiken har varit stängd permanent från och med sommaren 1964. Då blev motortrafiken förbjuden den 15 maj, i tid för Lions loppmarknad. Sedan förlängdes avstängningen successivt. I oktober sade drätselkammaren att förbudet mot bilar skulle gälla över nyår. I februari 1965 beslutades definitivt att Storgatan i fortsättningen skulle hållas fri från biltrafik. Gågatan i Piteå föds den 11 augusti 1961, när biltrafiken för första gången stängs av. Endast gångtrafikanter har nu tillträde och gatan blir stadens vardagsrum, möblerat med trivsamma bänkar och trädgårdsmöbler.SkyltfönstretContactinfo@piteamuseum.nu

Hjalmarsdotter en pionjär inom Svensk Modekonst Hjördis Hjalmarsdotter Hjorth, känd som Hjalmarsdotter, var en pionjär inom svensk modekonst och en passionerad textilkonstnärinna. Hon var en kreativ visionär som vävde samman svensk tradition och nordisk hemslöjd med modern estetik. Hennes arbete str ...Lägg i kalender2025-10-132026-12-31Europe/StockholmHjördis HjalmarsdotterHjalmarsdotter en pionjär inom Svensk Modekonst Hjördis Hjalmarsdotter Hjorth, känd som Hjalmarsdotter, var en pionjär inom svensk modekonst och en passionerad textilkonstnärinna. Hon var en kreativ visionär som vävde samman svensk tradition och nordisk hemslöjd med modern estetik. Hennes arbete sträckte sig från eleganta kläder och accessoarer till unika hattar, träskor, väskor och smycken. Alla skapade med samma passion och noggrannhet. Hennes designuniversum var fyllt av lekfulla mönster, starka färger, och ett formspråk som trotsade konventionerna och banade väg för en skandinavisk modernism. Sveriges Dior Hennes arbete väckte stor uppmärksamhet i både Sverige och internationellt. Under modeveckan i Paris 1964 fick hon smeknamnet Sveriges Dior. Hjalmarsdotter var en föregångare som ville göra mode tillgängligt för alla, samtidigt som hon betonade hållbarhet och återanvändning – värden som är mer aktuella idag än någonsin. Utställningen  I utställningen visas 18 unika plagg, som har donerats till Piteå museum av den före detta pitebon Astra Englund. Den omfattande kollektionen består till stor del av plagg designade av Hjördis, men också med verk sydda av Astra med inspiration av Hjalmarsdotters design. Välkommen till ett stycke svensk modehistoria – upptäck hur tradition och nytänkande kan förenas för att skapa kreativa verk som håller i tid och rum.Piteå MuseumContactinfo@piteamuseum.nu

Konstparken bjuder, med sin närhet till Strömsundskanalen, Norra Hamnen med Fiskarstugan och den pittoreska bebyggelsen på Norrmalm, en välkomnande miljö för både sjöfarare och landkrabbor. Den gamla Norra Hamnsparken har renoverats och här har skapats en konstnärlig utemiljö. Här ges främst re ...Lägg i kalender2025-05-022027-09-30Europe/StockholmKonstparkenKonstparken bjuder, med sin närhet till Strömsundskanalen, Norra Hamnen med Fiskarstugan och den pittoreska bebyggelsen på Norrmalm, en välkomnande miljö för både sjöfarare och landkrabbor. Den gamla Norra Hamnsparken har renoverats och här har skapats en konstnärlig utemiljö. Här ges främst regionala, men även andra konstnärer, möjlighet att ge uttryck för kreativt skapande med anknytning till kust, fiske och hantverk. Nytt konstinköp planeras på årlig basis och detta gör att parken ständigt förändras och förnyas. Förutom den permanenta konsten kan här också arrangeras tidsbegränsade konstutställningar. Parkens uppbyggnad med naturliga utställningsytor omgärnade av häckar är exempel på dessa intentioner. Här finns fasta konstverk som Nätstickan, Havet är rikt, Fågel-fisk, Havets vägvisare, Vågen, Sjökvinnan, Vindmobiler, Notdragaren, Havsväsen, Atlantis, Rytmer, Drakskepp, Till minne, Fenan, Bottenvikens änglar, Det spelande barnet från havet med flera...  Störst tillgänglighet under barmarksperiodenContactkultur-fritid@pitea.se

Vandringsutställning sedan 2016 – visas i nuläget på Båtmuseet i Piteå. Trelleborg, Trojeborg, Jungfrudans, Jättehägn: namnen må variera men de beskriver alla den klassiska labyrinten. Inte en kaotisk, komplex och förvirrande labyrint utan en sirlig, magisk och mystisk sådan. Många av labyrinte ...Lägg i kalender2025-10-132026-12-31Europe/StockholmLabyrinter i norrVandringsutställning sedan 2016 – visas i nuläget på Båtmuseet i Piteå. Trelleborg, Trojeborg, Jungfrudans, Jättehägn: namnen må variera men de beskriver alla den klassiska labyrinten. Inte en kaotisk, komplex och förvirrande labyrint utan en sirlig, magisk och mystisk sådan. Många av labyrinterna i det bottniska natur- och kulturlandskapet är till synes anlagda i medvetet "sköna lägen", det vill säga i sluttningar mot öster och havet. I många fall är labyrintens ingång vänd mot soluppgången. Vem byggde labyrinterna i Piteå skärgård? Vad användes de till? Hur gamla är de? Det är några av frågorna som besvaras i utställningen Labyrinter i norr.Piteå BåtmuseumContactinfo@piteamuseum.nu

Museets allra minsta utställning är en samling av alla små blommor som hittills gjorts. Utställningen kom till museet på  1980-talets slut och har under årens lopp fyllts ut med den årligt återkommande blomman. Eftersom den ständigt utökas så har vi fått byta ut majblommorna skåp två gånger och allr ...Lägg i kalender2025-10-132026-12-31Europe/StockholmMajblommanMuseets allra minsta utställning är en samling av alla små blommor som hittills gjorts. Utställningen kom till museet på  1980-talets slut och har under årens lopp fyllts ut med den årligt återkommande blomman. Eftersom den ständigt utökas så har vi fått byta ut majblommorna skåp två gånger och allra senaste uppdateringen gjordes 2024 för att rymma fler varianter av de fina blommorna, kransar och pins. Det har tillverkats bilblommor och klister dekaler gör man idag. Majblomman är en ideell organisation som utifrån FN:s barnkonvention arbetar mot barnfattigdom och utsatthet i Sverige. Organisationen delar ut bidrag till behövande barn, ordnar skolaktiviteter samt stöttar forskning inom bland annat sjuk- och hälsovård. Majblommans historia sträcker sig över mer än ett sekel av socialt engagemang. Den såldes första gången 1907 när Beda Hallberg (1869-1945) ville samla in pengar till behandlingen av folksjukdomen tuberkulos. Blomman har kommit att bli en symbol för solidaritet och inkludering. Varje vår säljer skolbarn majblomman med syftet att hjälpa andra barn och under 2023 sattes ett nytt rekord när 71,6 miljoner kronor samlades in. Förhoppningsvis fortsätter denna tradition att växa i framtiden. I museets årsbok från 1994, kan man läsa Elsa Erikssons artikel om kvinnoföreningar i Norrbotten och om Piteå stads Majblommekommitté, som startades 1908 på initiativ av doktorinnan Olga Westman. Piteå stads fösta kommitté bestod av  10 st kvinnor  och redan under första året sålde man 3000 majblommor och kunde ge 2oo kr för fyra stycken barn, från familjer med tuberkulos, som fick två månaders semestervistelse i Höglandsnäs. Kommitten har bidragit under årens lopp och verkat för barn i Piteå kommun. Läs mer i årsboken 1994.  Piteå MuseumContactinfo@piteamuseum.nu

OBS! Vandringsutställning – visas sedan 2023 i Solandergården. I oktober 1768 nådde skeppet Endeavour och dess brittiska vetenskapsexpedition under befäl av den kände kaptenen James Cook Nya Zeelands kust. I april året därpå landsteg besättningen i Australien. Med på resan fanns den brittiske b ...Lägg i kalender2025-10-132026-12-31Europe/StockholmParadise Lost - Solander's legacyOBS! Vandringsutställning – visas sedan 2023 i Solandergården. I oktober 1768 nådde skeppet Endeavour och dess brittiska vetenskapsexpedition under befäl av den kände kaptenen James Cook Nya Zeelands kust. I april året därpå landsteg besättningen i Australien. Med på resan fanns den brittiske botanikern Joseph Banks och den från Piteå bördige botanikern Daniel Solander. När Australien och Nya Zeeland under 2018 respektive 2019 skulle högtidlighålla 250-årsminnet av denna händelse kom fokus i många avseenden att ligga på den vetenskapliga delen av expeditionen. Utställningen Paradise Lost initierades av ägarna till Solander Gallery i Wellington, Nya Zeeland och Sveriges ambassadör i Australien och Nya Zeeland 2014–2019, Pär Ahlberger: En kall och blåsig vinterdag 2017 kom en man in i galleriet, sträckte fram sin hand och presenterade sig som Pär Ahlberger, Sveriges ambassadör i Australien och Nya Zeeland. - Så berätta varför ni heter Solander Gallery. Den två timmars konversationen [som följde] kom att bli upptakten till detta projekt, Paradise Lost, Daniel Solander's Legacy. (Vincent Drane, Paulette Robinson, Paradise Lost, Daniel Solander's Legacy. Översättning från engelska, Morgan Stenberg) Samarbetet mellan ambassaden och galleriet inleddes med att inbjuda tio konstnärer: Sharnae Beardsley, Dagmar Dyck, Tabatha Forbes, John McLean, Alexis Neal, Jo Ogier, Jenna Packer, John Pusateri, Lynn Taylor och Michel Tuffery. Dessa fick bekanta sig med Daniel Solander genom litteratur, brev och delar ur hans forskningsmaterial. Därefter tog de sig an uppgiften att tolka Solander och hans del i expeditionen till Oceanien. Under 2019 ställdes deras verk ut vid galleriet i Nya Zeeland. Efter att Pär Ahlberger besökt Öjebyn och Solanderföreningen samma år föddes tanken att ställa ut alstren i Piteå.SolandergårdenContactinfo@piteamuseum.nu

Välkommen Piteå samlingar! Här finns nostalgi och Piteåhistoria samlade i historiska lokaler vid tidigare Furunäset hospital & asyl. Furunäset är idag ett modernt område med historiska byggnader som rymmer många verksamheter.  Här kan du hitta mängder av bilder och tidningsurklipp, nostalgiska ...Lägg i kalender2024-11-132025-12-31Europe/StockholmPiteå samlingarVälkommen Piteå samlingar! Här finns nostalgi och Piteåhistoria samlade i historiska lokaler vid tidigare Furunäset hospital & asyl. Furunäset är idag ett modernt område med historiska byggnader som rymmer många verksamheter.  Här kan du hitta mängder av bilder och tidningsurklipp, nostalgiska prylar och en stor samling kuriosa. Leif Lidman som samlat ihop allt finns ofta på plats och kan berätta mer. Samlingarna är en högst levande utställning då växer ständigt och Speciella evenemang hittar du i evenemangskalendern. Vill du besöka samlingarna hör du av dig till Leif via mejl eller telefon så går det ofta lösa. Varmt välkommen till samlingarna!   FurunäsetContactl.t.lidman@telia.com

JAG MINNS BLOMMORNA Å VÄGEN Å SKOGEN Å LIDEN. Jag drömmer om huset, huset, huset. I drömmarna finns minnen å till minnena drömmer jag igen. Om blommorna å skogen å vägen. Om vårens översvämningar å lekstugans tak. Jag vet vilka diken som fick tussilago först å exakt vilken väg genom skogen man ...Lägg i kalender2025-11-152025-12-30Europe/StockholmUtställning - Jag minns blommorna å vägen å skogen å lidenJAG MINNS BLOMMORNA Å VÄGEN Å SKOGEN Å LIDEN. Jag drömmer om huset, huset, huset. I drömmarna finns minnen å till minnena drömmer jag igen. Om blommorna å skogen å vägen. Om vårens översvämningar å lekstugans tak. Jag vet vilka diken som fick tussilago först å exakt vilken väg genom skogen man ska gå för att hitta stenen. Jag minns genvägarna å vars man gick vilse. Jag minns bäcken med klart vatten. Jag minns Karlavagnen. Alltid precis ovanför huset. Jag minns inga moln eller dåligt väder. Bara regnet men inte som ett problem. Jag minns ett moln föresten, det som låg mitt på åkern nedanför trädtopparna i flera veckor. ————————————————————————————————————————— Moa Märta Markgren (f.1991) är född och uppvuxen i Skellefteå. 1994 - 2005 bodde hon längs väg 95 i Åliden, den lilla byn som denna utställning tar sin form ifrån genom minnen, drömmar och historier. Moa Märta är en textildriven konstnär som rör sig i gränslandet mellan illustration, objekt och rumslighet. Hennes konstnärliga praktik utgår från ett kontinuerligt utforskande av relationen mellan form och funktion, behov och begär, där varje verk präglas av en omsorg om det hållbara och det långsamma, om det som får finnas kvar över tid. I sitt arbete verkar hon i mellanrummen: mellan bild och objekt, mellan dröm och vardag, mellan form och funktion. Hon undersöker hur det illustrativa kan ta plats i det tredimensionella, hur teckningar kan anta form som objekt och hur objekt kan tala till betraktaren. Genom subtila skiftningar, placeringar och möten mellan material skapar hon scener som bjuder in till eftertanke. Ibland lekfulla, ibland lågmälda, men alltid med ett allvar förankrat i vardagens närvaro.Kaleido, KonsthallenContactjens.pettersson@pitea.se

I den här utställningen får barn i åldern 0-2 år möjlighet att möta sitt kulturhistoriska arv utifrån sin egen nivå och erfarenhet. De olika delarna i utställningen har inspirerats av kulturer i Norrbotten genom föremål, gestaltningar och associativa element som bygger på mönster, färger och fo ...Lägg i kalender2025-10-102026-10-10Europe/StockholmUtställning - Kan själv!I den här utställningen får barn i åldern 0-2 år möjlighet att möta sitt kulturhistoriska arv utifrån sin egen nivå och erfarenhet. De olika delarna i utställningen har inspirerats av kulturer i Norrbotten genom föremål, gestaltningar och associativa element som bygger på mönster, färger och former ur Norrbottens museums samlingar. Utställningen handlar om kulturhistoriska möten. Dåtid möter nutid. Element från tornedalsk, samisk, romsk och svensk kultur möter varandra på ett lekfullt sätt. Åldersgruppen är eftersatt vad gäller kulturutbud med argumenten att de är för små, inte har behov av eller inte är mottagliga för kultur. Men våra yngsta medborgare har lika värde, lika rätt till kulturupplevelser och är lika viktiga att lyssna till som alla andra. Barnkonventionens grundprinciper är hörnstenar i utställningen: Barnets rätt att inte diskrimineras Barnets bästa i främsta rummet Barnets rätt till liv och utveckling Barnets rätt att komma till talas och respekteras Barn från Seskarö förskola i Haparanda och Hägerns förskola i Luleå har varit delaktiga och utställningen är utformad efter barnens behov och önskemål. Utställningen har producerats av Norrbottens museum i samarbete med Norrbottens Hembygdsförbund. Utställningen är producerad med stöd av Postkodlotteriets Kulturstiftelse. Utställningen öppnar 2024-09-21 och står tills vidare.   OBS! I utställningen råder sko-förbud. Ta av skorna utanför dörren eller ta på skoskydd. Barnvagnar kan inte tas med via hissen upp till övre våningen där utställningen finns. Vänligen lämna barnvagnar på entréplanet.Piteå MuseumContactinfo@piteamuseum.nu

Naturaliesamlingarna var under lång tid skolornas stolthet och ett bra sätt för eleverna att lära sig om djur, växter och mineraler. Delar av samlingarna skickades ut till skolorna från Naturhistoriska Riksmuseet medan andra delar kom till genom privata donationer. Idag är de ofta både glömda och gö ...Lägg i kalender2024-01-012026-12-31Europe/StockholmUtställning - Naturalier: skolans glömda samlingarNaturaliesamlingarna var under lång tid skolornas stolthet och ett bra sätt för eleverna att lära sig om djur, växter och mineraler. Delar av samlingarna skickades ut till skolorna från Naturhistoriska Riksmuseet medan andra delar kom till genom privata donationer. Idag är de ofta både glömda och gömda. De är ibland svåra att förhålla sig till eftersom innehållet kan vara känsligt.   Nutiden – tekniken I dagens skola är datorn, plattan och den smarta telefonen ofta integrerade i undervisningen. Kunskap och fakta finns alltid tillgänglig via internet eller digitala portaler. Till skillnad från information i böcker är dessa fakta lätta att finna och kan snabbt uppdateras. Stor del av dagens undervisning kan istället ägnas åt källkritik, att sortera fakta och finna trovärdiga källor på nätet.   Dåtiden – planscherna Innan datorerna – ja till och med innan böckerna blev tillgängliga för alla – var det lärarens kunskaper som låg till grund för vad eleverna fick lära sig. Men vissa saker behövde visas och därigenom kom de kända skolplanscherna in i skolsalen. Genom dem kunde eleverna stifta bekantskap med främmande länder, vardagshändelser, religion, historia och mycket annat.   Samlingar – från museum till skola Under senare halvan av 1800-talet fick Naturhistoriska Riksmuseet flera stora donationer och drabbades av utrymmesbrist. Då beslutades att samlingarna skulle delas och sändas ut till de allmänna läroverken runtom i Sverige. På så sätt skulle elever i hela landet kunna ta del av det lärorika materialet. Så kom naturaliesamlingarna med alla uppstoppade djur, torkade svampar och växter samt mineraler att bli vanliga i våra skolor. Generationer av skolelever har lärt sig om allt från anatomi till zoologi genom att studera innehållet i dessa samlingar. Idag finns ett stort historiskt värde i de samlingar som ofta förpassats till källare och vindsutrymmen. Likaså finns ett forskningsvärde i de delar som ännu finns i museernas samlingar.   Skolans egen historia I utställningen berättar vi även historian om skolan i Piteå: Trivialskolan, Flickskolan, Allmänna Läroverket… visste du att huset mitt emot museet, som idag är café, har varit skola?Piteå museumContactinfo@piteamuseum.nu

TALANDE LANDSKAP - Naturen i ord och bild I Södra hamn i Piteå öppnar en utställning där naturen får ta plats genom både ord och bild.  Bakom verken står konstnärerna Johanna Borgenståhl, Josefin Şîlan Karlsson, Ullrika Vallgårda, Olav Bosma, Isabella Karlsson och Leif Å Larson Utställning ...Lägg i kalender2025-10-042026-01-17Europe/StockholmUtställning - Talande landskapTALANDE LANDSKAP - Naturen i ord och bild I Södra hamn i Piteå öppnar en utställning där naturen får ta plats genom både ord och bild.  Bakom verken står konstnärerna Johanna Borgenståhl, Josefin Şîlan Karlsson, Ullrika Vallgårda, Olav Bosma, Isabella Karlsson och Leif Å Larson Utställningen är ett samarbete mellan Resurscentrum för konst, Region Norrbottens konstkonsulent, Resurscentrum för Litteratur och Piteå Kommun. Vernissagen var den 4 oktober klockan 14.00, utställningen är öppen fram till den 17 januari 2026. Varmt välkomna!Södra HamnContactjens.pettersson@pitea.se

Piteå museums basutställning berättar historien om de tre platser som varit skådeplatsen för Piteås historia: Gamla Kyrkbyn, Öjebyn och det nuvarande Piteå. Utställningen visar bland annat en stor modell av stadsplatsen på Häggholmen, som den såg ut 1898. Modellen är en autentisk rekonstruktion ...Lägg i kalender2024-11-052026-12-31Europe/StockholmUtställning - Tre platser – tre skeenden i Piteås historiaPiteå museums basutställning berättar historien om de tre platser som varit skådeplatsen för Piteås historia: Gamla Kyrkbyn, Öjebyn och det nuvarande Piteå. Utställningen visar bland annat en stor modell av stadsplatsen på Häggholmen, som den såg ut 1898. Modellen är en autentisk rekonstruktion av hur den traditionella trästaden såg ut före förra sekelskiftet, långt innan den stora stadsomvandlingen satte in. Den baseras på Victor Åbergs stadskarta från 1898 samt äldre fotografier. I utställningen visas även stadsplaner från olika tider, som avspeglar stadens historia från grundläggningen i Öjebyn 1621 och in i modern tid. Modellbygge: Johan Tirsén, Stenman & Stenman Ljud- och ljusanläggning: Live Sound AB Ljud: Dick Cederqvist   Gamla Kyrkbyn och Öjebyn Den första kyrk- och marknadsplatsen i området anlades i Gamla Kyrkbyn på 1320-talet. Platsen är belägen omkring tolv kilometer uppströms älven. Den övergavs efter en brand vid 1400-talets början. Flytten föranleddes förmodligen också av att landhöjningen vid denna tid försvårat seglationen in till hamnen. Kyrkplatsen flyttades då till en ö längre nedströms. Den by som växte upp runt kyrkan kom att kallas Öjebyn, "byn på ön". När Piteå fick stadsprivilegier 1621 förlades den nya staden till Öjebyn som då redan var en etablerad samlingsplats.   Häggholmen – Nya Piteå Efter en brand 1666 som ödelade större delen av staden flyttades denna från Öjebyn. En av anledningarna var att hamnen och farlederna till densamma på grund av landhöjningen återigen blivit för grunda. En av de platser som utpekades för den nya stadens läge var handelsplatsen i Storkåge, nuvarande Kåge, ett förslag som skellefteborna starkt förordade. Med detta förslag skulle staden också döpas om till Hedvigstad efter änkedrottningen Hedvig Eleonora. Borgarna i Piteå motsatte sig dock detta å det skarpaste och efter många diskussioner beslutades att staden skulle flyttas till Häggholmen – en ö invid Piteälvens lopp alldeles vid kusten. Hade Storkåge blivit platsen för den nya staden hade det Piteå vi känner idag mest troligt aldrig uppstått och inte heller Skellefteå.   Den nya stadsplanen – rätt dessein Uppbyggnaden av den nya staden startade 1667 och skedde efter en stadsplan som ritades centralt i Stockholm. Upphovsmannen är okänd, men planen motsvarar helt de stadsplaneideal som då var gällande i Europa. Planen är en enkel rutnätsplan, men den okände arkitekten har med enkla medel också lyckats ge staden ett monumentalt uttryck, bland annat genom att utnyttja höjdskillnaderna i terrängen. På holmens högsta punkt lades ett kvadratiskt torg, en samlingspunkt för handeln som medvetet gestaltades som ett slutet rum i staden. Torget har skapats genom inskärningar i fyra kvarter, så att gatorna korsas mitt på torget. Det kvadratiska rum som uppstod kringbyggdes med hus. Torget gav staden den prägel av monumentalitet, symmetri och harmoni, som eftersträvades i den samtida stadsplanekonsten och som hade sina rötter i den europeiska renässansen. Torgformen var inte unik på 1600-talet, men idag finns endast två hörnomslutna torg från tiden bevarade i Sverige. Det andra finns i Uppsala. 1675 byggdes Rådhuset upp invid torget och namngav också detta: Rådhustorget. 1686 byggdes en kyrka för den nya staden, men på grund av platsbrist och brandfara valde borgarna att bygga upp denna på fastlandet norr om staden.   Bränder och landhöjning Två gånger har Piteå brunnit ned: 1721 under Stora nordiska kriget och 1809 under Finska kriget. Båda gångerna var det ryska armékårer som ockuperade, plundrade och brände staden. Den ryska taktiken gick ut på att bryta ned den svenska krigsviljan och uttömma landets resurser genom att bränna kuststäderna. Efter Finska kriget skapades länet Norrbotten genom en avdelning av det tidigare till ytan enorma Västerbotten, som utgjorde nästan en tredjedel av Sveriges yta. Piteå kom att bli den första residensstaden, mellan åren 1819 och 1865. Därefter flyttades länsstyrelsen och landshövdingens residens till Luleå som nu blivit en större stad än Piteå. Under 1900-talet började Piteå, till följd av den inkomstbringande fiske- och sågverkseran, att växa utanför sina ursprungliga gränser. Nya stadsdelar skapades och befolkningen ökade. På grund av landhöjningen förändrades stadens utseende markant när Sundet, det vatten som skiljde ön från fastlandet, slutligen på grund av landhöjningen blev för smalt och grunt för att fylla någon funktion. Det fylldes då igen och kom senare att bli till Sundsgatan. Hamnen blev likaledes för grund för att skepp skulle kunna komma in till staden och 1973 öppnades Haraholmens djuphamn.Piteå MuseumContactinfo@piteamuseum.nu

Fånga ögonblicket med en professionell fotosession – helt gratis, utan köpkrav! Både med jultema och utan jultema. Onlinegalleri – se dina bilder och välj om du vill köpa några 1 bild: 350 kr - 3 bilder: 800 kr - Hela galleriet: 1500 kr Det finns inget köpkrav – välj bara de bilder du gillar! B ...Lägg i kalender2025-12-06 09:002025-12-06 19:00Europe/StockholmGratis fotosession på Piteå StadshotellFånga ögonblicket med en professionell fotosession – helt gratis, utan köpkrav! Både med jultema och utan jultema. Onlinegalleri – se dina bilder och välj om du vill köpa några 1 bild: 350 kr - 3 bilder: 800 kr - Hela galleriet: 1500 kr Det finns inget köpkrav – välj bara de bilder du gillar! Boka din plats och njut av en rolig och kreativ fotosession! ❤ Vi ses!Piteå StadshotellContactcharlotte@ogonblickfotografi.com

Under tre helger i december bjuder vi in till Julmarknad i värmen i Småstaden. Där kan du handla julklappar och godsaker från lokala hantverkare och UF-företag. Julmarknaden hittar du i Småstadens konstutställning. Lägg i kalender2025-12-06 10:002025-12-06 15:00Europe/StockholmJulmarknad i Småstaden 6/12Under tre helger i december bjuder vi in till Julmarknad i värmen i Småstaden. Där kan du handla julklappar och godsaker från lokala hantverkare och UF-företag. Julmarknaden hittar du i Småstadens konstutställning.SmåstadenContactsara.lundberg@skoogs.se

Kom på julmarknad/ loppis Den 6 December arrangeras en stämningsfull julmarknad/ loppis på Royal i Rosvik. Det kommer finnas både loppisfynd och hantverk. Rosviks hockeyförening kommer sälja hamburgare och fika. Kommer också finnas tomte. Ta chansen att kanske hitta den perfekta julkl ...Lägg i kalender2025-12-06 10:002025-12-06 15:00Europe/StockholmJulmarknad/ loppis på RoyalKom på julmarknad/ loppis Den 6 December arrangeras en stämningsfull julmarknad/ loppis på Royal i Rosvik. Det kommer finnas både loppisfynd och hantverk. Rosviks hockeyförening kommer sälja hamburgare och fika. Kommer också finnas tomte. Ta chansen att kanske hitta den perfekta julklappen, eller kom för att ta fika och få lite jul känsla.Royal i RosvikContactlarssonsprint.rosvik@gmail.com

På lördagar erbjuder vi barnridning hos oss på Piteå Ridklubb! Vi håller till utomhus och självklart har vi hjälmar att låna ut. Köldgräns är på -20 Drop in och betalning sker via Swish. Piteå Ridklubb hälsar er varmt välkomna till Cederstadion! Lägg i kalender2025-12-06 11:002025-12-06Europe/StockholmBarnridning hos Piteå Ridklubb 6/12På lördagar erbjuder vi barnridning hos oss på Piteå Ridklubb! Vi håller till utomhus och självklart har vi hjälmar att låna ut. Köldgräns är på -20 Drop in och betalning sker via Swish. Piteå Ridklubb hälsar er varmt välkomna till Cederstadion!Piteå Ridklubb, drop inContactkansliet@prk.nu

Välkommen till en utställning som knyter samman en rad fascinerande händelser: från nödlandningen av ett brittiskt Lancasterbombplan utanför Överkalix 1944, via en pokal tillverkad av planets metall, till oväntade kopplingar mellan Nya Zeeland och Piteå. Lägg i kalender2025-06-10 09:002026-01-31 16:00Europe/StockholmHistorien om Lancasterplanet och den försvunna pokalenVälkommen till en utställning som knyter samman en rad fascinerande händelser: från nödlandningen av ett brittiskt Lancasterbombplan utanför Överkalix 1944, via en pokal tillverkad av planets metall, till oväntade kopplingar mellan Nya Zeeland och Piteå.Piteå museumContacteva.lestander@pitea.seLägg i kalender2025-06-10 11:002026-01-31 15:00Europe/StockholmHistorien om Lancasterplanet och den försvunna pokalenVälkommen till en utställning som knyter samman en rad fascinerande händelser: från nödlandningen av ett brittiskt Lancasterbombplan utanför Överkalix 1944, via en pokal tillverkad av planets metall, till oväntade kopplingar mellan Nya Zeeland och Piteå.Piteå museumContacteva.lestander@pitea.se