Här porträtteras fem samiska slöjdare som är verksamma i Norrbotten: Lena Viltok, Katarina Spik Skum, Erika Nordvall Falck, Julia Rensberg och Helena Lagerqvist Kuoljok. Duodji utgör ett levande samiskt kulturarv som förmedlar kunskap, tradition och identitet genom materialval, formspråk och ha ...Lägg i kalender2025-10-242026-10-24Europe/StockholmFoto-utställning med samiskt temaHär porträtteras fem samiska slöjdare som är verksamma i Norrbotten: Lena Viltok, Katarina Spik Skum, Erika Nordvall Falck, Julia Rensberg och Helena Lagerqvist Kuoljok. Duodji utgör ett levande samiskt kulturarv som förmedlar kunskap, tradition och identitet genom materialval, formspråk och hantverkstekniker. Duodje är det lulesamiska ordet för slöjd. Bilderna är tagna av fotografen Simon Eliasson i samband med projekten Hej slöjdare och Formstark Norrbotten. Utställningen är producerad av Slöjd- och Formkonsulenterna vid Region Norrbotten i projektet Slöjd och formcenter.  www.slojdformcenter.se   Dánna vuoseduvvi vihtta sáme duodjára gudi årru ja barggi Norrbottenin: Lena Viltok, Katarina Spik Skum, Erika Nordvall Falck, Julia Rensberg ja Helena Lagerqvist Kuoljok. Duodje l viesso sáme kultuvrraárbbe mij ábnnasij, hámij ja duodjevuogij baktu giehttu máhto, árbbedábe ja identitiehta birra. Gåvå li gåvvidum prosjevtaj Hej slöjdare ja Formstark Norrbotten aktijvuodan gåvvijiddjes Simon Eliasson. Vuosádus la dagádum Duodje- ja Hábmekonsulentajs Region Norrbottenin prosjevtan Slöjd- och formcenter.  Piteå StadsbiliotekContactbibblo@pitea.se

Museets externa utställning som du hittar i skyltfönstret på Storgatan 52, Gågatan Gågatan i Piteå tävlar med Kullagatan i Helsingborg om att vara den första gågatan i Sverige. Vem var först? Svaret beror på hur "först" definieras: Om man räknar den första provisoriska avstängning som gjordes d ...Lägg i kalender2025-10-132026-12-31Europe/StockholmGågatans historiaMuseets externa utställning som du hittar i skyltfönstret på Storgatan 52, Gågatan Gågatan i Piteå tävlar med Kullagatan i Helsingborg om att vara den första gågatan i Sverige. Vem var först? Svaret beror på hur "först" definieras: Om man räknar den första provisoriska avstängning som gjordes den 11 augusti 1961, så var Piteå först! Om man däremot räknar med den permanenta avstängning som gjordes av Kullagatan den 1 oktober 1961 så var Helsingborg först! Bilen i centrum Storgatan i Piteå 1958. Längs stadens största affärsgata kör bilarna i en strid ström och trafiken börjar bli ett problem. Stadens gatunät är från 1600-talet och inte anpassat för motortrafik. Fotgängare får förtur Gågatan i Piteå föds den 11 augusti 1961, när biltrafiken för första gången stängs av. Endast gångtrafikanter har nu tillträde och gatan blir stadens vardagsrum, möblerat med trivsamma bänkar och trädgårdsmöbler. Allt för turismen Initiativtagaren Axel Bengtsson var en nytänkare när det gällde att marknadsföra Piteå som turiststad. Det var han som drev frågan politiskt och på så sätt bidrog till det beslut som togs i drätselkammaren den 3 juli 1961: att Storgatan skulle stängas av. Permanent bilfritt Biltrafiken har varit stängd permanent från och med sommaren 1964. Då blev motortrafiken förbjuden den 15 maj, i tid för Lions loppmarknad. Sedan förlängdes avstängningen successivt. I oktober sade drätselkammaren att förbudet mot bilar skulle gälla över nyår. I februari 1965 beslutades definitivt att Storgatan i fortsättningen skulle hållas fri från biltrafik. Gågatan i Piteå föds den 11 augusti 1961, när biltrafiken för första gången stängs av. Endast gångtrafikanter har nu tillträde och gatan blir stadens vardagsrum, möblerat med trivsamma bänkar och trädgårdsmöbler.SkyltfönstretContactinfo@piteamuseum.nu

Hjalmarsdotter en pionjär inom Svensk Modekonst Hjördis Hjalmarsdotter Hjorth, känd som Hjalmarsdotter, var en pionjär inom svensk modekonst och en passionerad textilkonstnärinna. Hon var en kreativ visionär som vävde samman svensk tradition och nordisk hemslöjd med modern estetik. Hennes arbete str ...Lägg i kalender2025-10-132026-12-31Europe/StockholmHjördis HjalmarsdotterHjalmarsdotter en pionjär inom Svensk Modekonst Hjördis Hjalmarsdotter Hjorth, känd som Hjalmarsdotter, var en pionjär inom svensk modekonst och en passionerad textilkonstnärinna. Hon var en kreativ visionär som vävde samman svensk tradition och nordisk hemslöjd med modern estetik. Hennes arbete sträckte sig från eleganta kläder och accessoarer till unika hattar, träskor, väskor och smycken. Alla skapade med samma passion och noggrannhet. Hennes designuniversum var fyllt av lekfulla mönster, starka färger, och ett formspråk som trotsade konventionerna och banade väg för en skandinavisk modernism. Sveriges Dior Hennes arbete väckte stor uppmärksamhet i både Sverige och internationellt. Under modeveckan i Paris 1964 fick hon smeknamnet Sveriges Dior. Hjalmarsdotter var en föregångare som ville göra mode tillgängligt för alla, samtidigt som hon betonade hållbarhet och återanvändning – värden som är mer aktuella idag än någonsin. Utställningen  I utställningen visas 18 unika plagg, som har donerats till Piteå museum av den före detta pitebon Astra Englund. Den omfattande kollektionen består till stor del av plagg designade av Hjördis, men också med verk sydda av Astra med inspiration av Hjalmarsdotters design. Välkommen till ett stycke svensk modehistoria – upptäck hur tradition och nytänkande kan förenas för att skapa kreativa verk som håller i tid och rum.Piteå MuseumContactinfo@piteamuseum.nu

Vandringsutställning sedan 2016 – visas i nuläget på Båtmuseet i Piteå. Trelleborg, Trojeborg, Jungfrudans, Jättehägn: namnen må variera men de beskriver alla den klassiska labyrinten. Inte en kaotisk, komplex och förvirrande labyrint utan en sirlig, magisk och mystisk sådan. Många av labyrinte ...Lägg i kalender2025-10-132026-12-31Europe/StockholmLabyrinter i norrVandringsutställning sedan 2016 – visas i nuläget på Båtmuseet i Piteå. Trelleborg, Trojeborg, Jungfrudans, Jättehägn: namnen må variera men de beskriver alla den klassiska labyrinten. Inte en kaotisk, komplex och förvirrande labyrint utan en sirlig, magisk och mystisk sådan. Många av labyrinterna i det bottniska natur- och kulturlandskapet är till synes anlagda i medvetet "sköna lägen", det vill säga i sluttningar mot öster och havet. I många fall är labyrintens ingång vänd mot soluppgången. Vem byggde labyrinterna i Piteå skärgård? Vad användes de till? Hur gamla är de? Det är några av frågorna som besvaras i utställningen Labyrinter i norr.Piteå BåtmuseumContactinfo@piteamuseum.nu

Ateljégruppen är en fast grupp med ungdomar i högstadie- och gymnasieåldern som är intresserade av konst och skapande i olika former. De träffas varje vecka på Kaleido och det är ett samarbete mellan Konsthallen och UNG – Kultur, park, fritid. I denna utställning ser ni verk som de har arbetat ...Lägg i kalender2025-12-102026-01-25Europe/StockholmLjud, oljud och ansikten av AteljégruppenAteljégruppen är en fast grupp med ungdomar i högstadie- och gymnasieåldern som är intresserade av konst och skapande i olika former. De träffas varje vecka på Kaleido och det är ett samarbete mellan Konsthallen och UNG – Kultur, park, fritid. I denna utställning ser ni verk som de har arbetat under hösten 2025. Utställningen pågår 10 dec - 25 januari och kan ses under bibliotekets öppettider. Välkommen på vernissage med deltagande konstnärer onsdag den 10de december klockan 18:00.Öjebyns bibliotekContactojebyns.bibliotek@pitea.se

Museets allra minsta utställning är en samling av alla små blommor som hittills gjorts. Utställningen kom till museet på  1980-talets slut och har under årens lopp fyllts ut med den årligt återkommande blomman. Eftersom den ständigt utökas så har vi fått byta ut majblommorna skåp två gånger och allr ...Lägg i kalender2025-10-132026-12-31Europe/StockholmMajblommanMuseets allra minsta utställning är en samling av alla små blommor som hittills gjorts. Utställningen kom till museet på  1980-talets slut och har under årens lopp fyllts ut med den årligt återkommande blomman. Eftersom den ständigt utökas så har vi fått byta ut majblommorna skåp två gånger och allra senaste uppdateringen gjordes 2024 för att rymma fler varianter av de fina blommorna, kransar och pins. Det har tillverkats bilblommor och klister dekaler gör man idag. Majblomman är en ideell organisation som utifrån FN:s barnkonvention arbetar mot barnfattigdom och utsatthet i Sverige. Organisationen delar ut bidrag till behövande barn, ordnar skolaktiviteter samt stöttar forskning inom bland annat sjuk- och hälsovård. Majblommans historia sträcker sig över mer än ett sekel av socialt engagemang. Den såldes första gången 1907 när Beda Hallberg (1869-1945) ville samla in pengar till behandlingen av folksjukdomen tuberkulos. Blomman har kommit att bli en symbol för solidaritet och inkludering. Varje vår säljer skolbarn majblomman med syftet att hjälpa andra barn och under 2023 sattes ett nytt rekord när 71,6 miljoner kronor samlades in. Förhoppningsvis fortsätter denna tradition att växa i framtiden. I museets årsbok från 1994, kan man läsa Elsa Erikssons artikel om kvinnoföreningar i Norrbotten och om Piteå stads Majblommekommitté, som startades 1908 på initiativ av doktorinnan Olga Westman. Piteå stads fösta kommitté bestod av  10 st kvinnor  och redan under första året sålde man 3000 majblommor och kunde ge 2oo kr för fyra stycken barn, från familjer med tuberkulos, som fick två månaders semestervistelse i Höglandsnäs. Kommitten har bidragit under årens lopp och verkat för barn i Piteå kommun. Läs mer i årsboken 1994.  Piteå MuseumContactinfo@piteamuseum.nu

OBS! Vandringsutställning – visas sedan 2023 i Solandergården. I oktober 1768 nådde skeppet Endeavour och dess brittiska vetenskapsexpedition under befäl av den kände kaptenen James Cook Nya Zeelands kust. I april året därpå landsteg besättningen i Australien. Med på resan fanns den brittiske b ...Lägg i kalender2025-10-132026-12-31Europe/StockholmParadise Lost - Solander's legacyOBS! Vandringsutställning – visas sedan 2023 i Solandergården. I oktober 1768 nådde skeppet Endeavour och dess brittiska vetenskapsexpedition under befäl av den kände kaptenen James Cook Nya Zeelands kust. I april året därpå landsteg besättningen i Australien. Med på resan fanns den brittiske botanikern Joseph Banks och den från Piteå bördige botanikern Daniel Solander. När Australien och Nya Zeeland under 2018 respektive 2019 skulle högtidlighålla 250-årsminnet av denna händelse kom fokus i många avseenden att ligga på den vetenskapliga delen av expeditionen. Utställningen Paradise Lost initierades av ägarna till Solander Gallery i Wellington, Nya Zeeland och Sveriges ambassadör i Australien och Nya Zeeland 2014–2019, Pär Ahlberger: En kall och blåsig vinterdag 2017 kom en man in i galleriet, sträckte fram sin hand och presenterade sig som Pär Ahlberger, Sveriges ambassadör i Australien och Nya Zeeland. - Så berätta varför ni heter Solander Gallery. Den två timmars konversationen [som följde] kom att bli upptakten till detta projekt, Paradise Lost, Daniel Solander's Legacy. (Vincent Drane, Paulette Robinson, Paradise Lost, Daniel Solander's Legacy. Översättning från engelska, Morgan Stenberg) Samarbetet mellan ambassaden och galleriet inleddes med att inbjuda tio konstnärer: Sharnae Beardsley, Dagmar Dyck, Tabatha Forbes, John McLean, Alexis Neal, Jo Ogier, Jenna Packer, John Pusateri, Lynn Taylor och Michel Tuffery. Dessa fick bekanta sig med Daniel Solander genom litteratur, brev och delar ur hans forskningsmaterial. Därefter tog de sig an uppgiften att tolka Solander och hans del i expeditionen till Oceanien. Under 2019 ställdes deras verk ut vid galleriet i Nya Zeeland. Efter att Pär Ahlberger besökt Öjebyn och Solanderföreningen samma år föddes tanken att ställa ut alstren i Piteå.SolandergårdenContactinfo@piteamuseum.nu

I den här utställningen får barn i åldern 0-2 år möjlighet att möta sitt kulturhistoriska arv utifrån sin egen nivå och erfarenhet. De olika delarna i utställningen har inspirerats av kulturer i Norrbotten genom föremål, gestaltningar och associativa element som bygger på mönster, färger och fo ...Lägg i kalender2025-10-102026-10-10Europe/StockholmUtställning - Kan själv!I den här utställningen får barn i åldern 0-2 år möjlighet att möta sitt kulturhistoriska arv utifrån sin egen nivå och erfarenhet. De olika delarna i utställningen har inspirerats av kulturer i Norrbotten genom föremål, gestaltningar och associativa element som bygger på mönster, färger och former ur Norrbottens museums samlingar. Utställningen handlar om kulturhistoriska möten. Dåtid möter nutid. Element från tornedalsk, samisk, romsk och svensk kultur möter varandra på ett lekfullt sätt. Åldersgruppen är eftersatt vad gäller kulturutbud med argumenten att de är för små, inte har behov av eller inte är mottagliga för kultur. Men våra yngsta medborgare har lika värde, lika rätt till kulturupplevelser och är lika viktiga att lyssna till som alla andra. Barnkonventionens grundprinciper är hörnstenar i utställningen: Barnets rätt att inte diskrimineras Barnets bästa i främsta rummet Barnets rätt till liv och utveckling Barnets rätt att komma till talas och respekteras Barn från Seskarö förskola i Haparanda och Hägerns förskola i Luleå har varit delaktiga och utställningen är utformad efter barnens behov och önskemål. Utställningen har producerats av Norrbottens museum i samarbete med Norrbottens Hembygdsförbund. Utställningen är producerad med stöd av Postkodlotteriets Kulturstiftelse. Utställningen öppnar 2024-09-21 och står tills vidare.   OBS! I utställningen råder sko-förbud. Ta av skorna utanför dörren eller ta på skoskydd. Barnvagnar kan inte tas med via hissen upp till övre våningen där utställningen finns. Vänligen lämna barnvagnar på entréplanet.Piteå MuseumContactinfo@piteamuseum.nu

Naturaliesamlingarna var under lång tid skolornas stolthet och ett bra sätt för eleverna att lära sig om djur, växter och mineraler. Delar av samlingarna skickades ut till skolorna från Naturhistoriska Riksmuseet medan andra delar kom till genom privata donationer. Idag är de ofta både glömda och gö ...Lägg i kalender2024-01-012026-12-31Europe/StockholmUtställning - Naturalier: skolans glömda samlingarNaturaliesamlingarna var under lång tid skolornas stolthet och ett bra sätt för eleverna att lära sig om djur, växter och mineraler. Delar av samlingarna skickades ut till skolorna från Naturhistoriska Riksmuseet medan andra delar kom till genom privata donationer. Idag är de ofta både glömda och gömda. De är ibland svåra att förhålla sig till eftersom innehållet kan vara känsligt.   Nutiden – tekniken I dagens skola är datorn, plattan och den smarta telefonen ofta integrerade i undervisningen. Kunskap och fakta finns alltid tillgänglig via internet eller digitala portaler. Till skillnad från information i böcker är dessa fakta lätta att finna och kan snabbt uppdateras. Stor del av dagens undervisning kan istället ägnas åt källkritik, att sortera fakta och finna trovärdiga källor på nätet.   Dåtiden – planscherna Innan datorerna – ja till och med innan böckerna blev tillgängliga för alla – var det lärarens kunskaper som låg till grund för vad eleverna fick lära sig. Men vissa saker behövde visas och därigenom kom de kända skolplanscherna in i skolsalen. Genom dem kunde eleverna stifta bekantskap med främmande länder, vardagshändelser, religion, historia och mycket annat.   Samlingar – från museum till skola Under senare halvan av 1800-talet fick Naturhistoriska Riksmuseet flera stora donationer och drabbades av utrymmesbrist. Då beslutades att samlingarna skulle delas och sändas ut till de allmänna läroverken runtom i Sverige. På så sätt skulle elever i hela landet kunna ta del av det lärorika materialet. Så kom naturaliesamlingarna med alla uppstoppade djur, torkade svampar och växter samt mineraler att bli vanliga i våra skolor. Generationer av skolelever har lärt sig om allt från anatomi till zoologi genom att studera innehållet i dessa samlingar. Idag finns ett stort historiskt värde i de samlingar som ofta förpassats till källare och vindsutrymmen. Likaså finns ett forskningsvärde i de delar som ännu finns i museernas samlingar.   Skolans egen historia I utställningen berättar vi även historian om skolan i Piteå: Trivialskolan, Flickskolan, Allmänna Läroverket… visste du att huset mitt emot museet, som idag är café, har varit skola?Piteå museumContactinfo@piteamuseum.nu

TALANDE LANDSKAP - Naturen i ord och bild I Södra hamn i Piteå öppnar en utställning där naturen får ta plats genom både ord och bild.  Bakom verken står konstnärerna Johanna Borgenståhl, Josefin Şîlan Karlsson, Ullrika Vallgårda, Olav Bosma, Isabella Karlsson och Leif Å Larson Utställning ...Lägg i kalender2025-10-042026-01-17Europe/StockholmUtställning - Talande landskapTALANDE LANDSKAP - Naturen i ord och bild I Södra hamn i Piteå öppnar en utställning där naturen får ta plats genom både ord och bild.  Bakom verken står konstnärerna Johanna Borgenståhl, Josefin Şîlan Karlsson, Ullrika Vallgårda, Olav Bosma, Isabella Karlsson och Leif Å Larson Utställningen är ett samarbete mellan Resurscentrum för konst, Region Norrbottens konstkonsulent, Resurscentrum för Litteratur och Piteå Kommun. Vernissagen var den 4 oktober klockan 14.00, utställningen är öppen fram till den 17 januari 2026. Varmt välkomna!Södra HamnContactjens.pettersson@pitea.se

Piteå museums basutställning berättar historien om de tre platser som varit skådeplatsen för Piteås historia: Gamla Kyrkbyn, Öjebyn och det nuvarande Piteå. Utställningen visar bland annat en stor modell av stadsplatsen på Häggholmen, som den såg ut 1898. Modellen är en autentisk rekonstruktion ...Lägg i kalender2024-11-052026-12-31Europe/StockholmUtställning - Tre platser – tre skeenden i Piteås historiaPiteå museums basutställning berättar historien om de tre platser som varit skådeplatsen för Piteås historia: Gamla Kyrkbyn, Öjebyn och det nuvarande Piteå. Utställningen visar bland annat en stor modell av stadsplatsen på Häggholmen, som den såg ut 1898. Modellen är en autentisk rekonstruktion av hur den traditionella trästaden såg ut före förra sekelskiftet, långt innan den stora stadsomvandlingen satte in. Den baseras på Victor Åbergs stadskarta från 1898 samt äldre fotografier. I utställningen visas även stadsplaner från olika tider, som avspeglar stadens historia från grundläggningen i Öjebyn 1621 och in i modern tid. Modellbygge: Johan Tirsén, Stenman & Stenman Ljud- och ljusanläggning: Live Sound AB Ljud: Dick Cederqvist   Gamla Kyrkbyn och Öjebyn Den första kyrk- och marknadsplatsen i området anlades i Gamla Kyrkbyn på 1320-talet. Platsen är belägen omkring tolv kilometer uppströms älven. Den övergavs efter en brand vid 1400-talets början. Flytten föranleddes förmodligen också av att landhöjningen vid denna tid försvårat seglationen in till hamnen. Kyrkplatsen flyttades då till en ö längre nedströms. Den by som växte upp runt kyrkan kom att kallas Öjebyn, "byn på ön". När Piteå fick stadsprivilegier 1621 förlades den nya staden till Öjebyn som då redan var en etablerad samlingsplats.   Häggholmen – Nya Piteå Efter en brand 1666 som ödelade större delen av staden flyttades denna från Öjebyn. En av anledningarna var att hamnen och farlederna till densamma på grund av landhöjningen återigen blivit för grunda. En av de platser som utpekades för den nya stadens läge var handelsplatsen i Storkåge, nuvarande Kåge, ett förslag som skellefteborna starkt förordade. Med detta förslag skulle staden också döpas om till Hedvigstad efter änkedrottningen Hedvig Eleonora. Borgarna i Piteå motsatte sig dock detta å det skarpaste och efter många diskussioner beslutades att staden skulle flyttas till Häggholmen – en ö invid Piteälvens lopp alldeles vid kusten. Hade Storkåge blivit platsen för den nya staden hade det Piteå vi känner idag mest troligt aldrig uppstått och inte heller Skellefteå.   Den nya stadsplanen – rätt dessein Uppbyggnaden av den nya staden startade 1667 och skedde efter en stadsplan som ritades centralt i Stockholm. Upphovsmannen är okänd, men planen motsvarar helt de stadsplaneideal som då var gällande i Europa. Planen är en enkel rutnätsplan, men den okände arkitekten har med enkla medel också lyckats ge staden ett monumentalt uttryck, bland annat genom att utnyttja höjdskillnaderna i terrängen. På holmens högsta punkt lades ett kvadratiskt torg, en samlingspunkt för handeln som medvetet gestaltades som ett slutet rum i staden. Torget har skapats genom inskärningar i fyra kvarter, så att gatorna korsas mitt på torget. Det kvadratiska rum som uppstod kringbyggdes med hus. Torget gav staden den prägel av monumentalitet, symmetri och harmoni, som eftersträvades i den samtida stadsplanekonsten och som hade sina rötter i den europeiska renässansen. Torgformen var inte unik på 1600-talet, men idag finns endast två hörnomslutna torg från tiden bevarade i Sverige. Det andra finns i Uppsala. 1675 byggdes Rådhuset upp invid torget och namngav också detta: Rådhustorget. 1686 byggdes en kyrka för den nya staden, men på grund av platsbrist och brandfara valde borgarna att bygga upp denna på fastlandet norr om staden.   Bränder och landhöjning Två gånger har Piteå brunnit ned: 1721 under Stora nordiska kriget och 1809 under Finska kriget. Båda gångerna var det ryska armékårer som ockuperade, plundrade och brände staden. Den ryska taktiken gick ut på att bryta ned den svenska krigsviljan och uttömma landets resurser genom att bränna kuststäderna. Efter Finska kriget skapades länet Norrbotten genom en avdelning av det tidigare till ytan enorma Västerbotten, som utgjorde nästan en tredjedel av Sveriges yta. Piteå kom att bli den första residensstaden, mellan åren 1819 och 1865. Därefter flyttades länsstyrelsen och landshövdingens residens till Luleå som nu blivit en större stad än Piteå. Under 1900-talet började Piteå, till följd av den inkomstbringande fiske- och sågverkseran, att växa utanför sina ursprungliga gränser. Nya stadsdelar skapades och befolkningen ökade. På grund av landhöjningen förändrades stadens utseende markant när Sundet, det vatten som skiljde ön från fastlandet, slutligen på grund av landhöjningen blev för smalt och grunt för att fylla någon funktion. Det fylldes då igen och kom senare att bli till Sundsgatan. Hamnen blev likaledes för grund för att skepp skulle kunna komma in till staden och 1973 öppnades Haraholmens djuphamn.Piteå MuseumContactinfo@piteamuseum.nu

Välkommen till en utställning som knyter samman en rad fascinerande händelser: från nödlandningen av ett brittiskt Lancasterbombplan utanför Överkalix 1944, via en pokal tillverkad av planets metall, till oväntade kopplingar mellan Nya Zeeland och Piteå. Lägg i kalender2025-06-10 09:002026-01-31 16:00Europe/StockholmHistorien om Lancasterplanet och den försvunna pokalenVälkommen till en utställning som knyter samman en rad fascinerande händelser: från nödlandningen av ett brittiskt Lancasterbombplan utanför Överkalix 1944, via en pokal tillverkad av planets metall, till oväntade kopplingar mellan Nya Zeeland och Piteå.Piteå museumContacteva.lestander@pitea.seLägg i kalender2025-06-10 11:002026-01-31 15:00Europe/StockholmHistorien om Lancasterplanet och den försvunna pokalenVälkommen till en utställning som knyter samman en rad fascinerande händelser: från nödlandningen av ett brittiskt Lancasterbombplan utanför Överkalix 1944, via en pokal tillverkad av planets metall, till oväntade kopplingar mellan Nya Zeeland och Piteå.Piteå museumContacteva.lestander@pitea.se

Onsdagar är det Foxkväll hos Piteswänget. Här tränar och dansar vi fox – modern foxtrot. Här törs vi ge varandra tips och idéer som förbättrar vår dansteknik. Så här går det till: Kl. 18:00-19:00 Följarkö/ormen, förarna dansar ett varv med första damen i kö. Tar nästa följare som är först i kö. ...Lägg i kalender2026-01-14 18:002026-01-14 21:00Europe/StockholmFoxkväll 14/1Onsdagar är det Foxkväll hos Piteswänget. Här tränar och dansar vi fox – modern foxtrot. Här törs vi ge varandra tips och idéer som förbättrar vår dansteknik. Så här går det till: Kl. 18:00-19:00 Följarkö/ormen, förarna dansar ett varv med första damen i kö. Tar nästa följare som är först i kö. Har du redan dansat med henne, tar du nästa. Kl. 19:00 - 19:30 Fri uppbjudning, 1 låt med den du dansar med. Kl. 19:30 - 19:50 Fikapaus Kl. 19:50 - 20:20 Förarna bjuder upp, 1 låt med den du dansar med. Kl. 20:20 - 21:00 Fri uppbjudning, 1 låt med den du dansar med. I pausen säljer Piteswänget fika. Alltså ingen egen medtagen mat/fika. Medlemsavgift för 2026 är 300 kr (jan-dec). Swish: 1233785524. Välkomna!PiteSwängetContactpiteswanget@gmail.com

Jazz 2 och Rock 3 gör gemensam konsert med uteslutande egna låtar. Lägg i kalender2026-01-14 19:002026-01-14Europe/StockholmJazz 2 och rock 3 spelar egenskrivna låtarJazz 2 och Rock 3 gör gemensam konsert med uteslutande egna låtar.Studio Acusticum, Black BoxContactinfo@studioacusticum.com

Kom och lyssna på Ebba Andersson, Magdalena Pajala och Joakim Abrahamsson när de talar runt piteåkarnas möjligheter till medaljer i årets OS. Arrangör är Piteå Nya Föreläsningsförening PNFF ​​​​​​ Lägg i kalender2026-01-14 19:002026-01-14 20:00Europe/StockholmPNFF - Piteåkarnas chanser till OS-medaljerKom och lyssna på Ebba Andersson, Magdalena Pajala och Joakim Abrahamsson när de talar runt piteåkarnas möjligheter till medaljer i årets OS. Arrangör är Piteå Nya Föreläsningsförening PNFF ​​​​​​KaleidoContactstyrelsen@pnff.se

Här porträtteras fem samiska slöjdare som är verksamma i Norrbotten: Lena Viltok, Katarina Spik Skum, Erika Nordvall Falck, Julia Rensberg och Helena Lagerqvist Kuoljok. Duodji utgör ett levande samiskt kulturarv som förmedlar kunskap, tradition och identitet genom materialval, formspråk och ha ...Lägg i kalender2025-10-242026-10-24Europe/StockholmFoto-utställning med samiskt temaHär porträtteras fem samiska slöjdare som är verksamma i Norrbotten: Lena Viltok, Katarina Spik Skum, Erika Nordvall Falck, Julia Rensberg och Helena Lagerqvist Kuoljok. Duodji utgör ett levande samiskt kulturarv som förmedlar kunskap, tradition och identitet genom materialval, formspråk och hantverkstekniker. Duodje är det lulesamiska ordet för slöjd. Bilderna är tagna av fotografen Simon Eliasson i samband med projekten Hej slöjdare och Formstark Norrbotten. Utställningen är producerad av Slöjd- och Formkonsulenterna vid Region Norrbotten i projektet Slöjd och formcenter.  www.slojdformcenter.se   Dánna vuoseduvvi vihtta sáme duodjára gudi årru ja barggi Norrbottenin: Lena Viltok, Katarina Spik Skum, Erika Nordvall Falck, Julia Rensberg ja Helena Lagerqvist Kuoljok. Duodje l viesso sáme kultuvrraárbbe mij ábnnasij, hámij ja duodjevuogij baktu giehttu máhto, árbbedábe ja identitiehta birra. Gåvå li gåvvidum prosjevtaj Hej slöjdare ja Formstark Norrbotten aktijvuodan gåvvijiddjes Simon Eliasson. Vuosádus la dagádum Duodje- ja Hábmekonsulentajs Region Norrbottenin prosjevtan Slöjd- och formcenter.  Piteå StadsbiliotekContactbibblo@pitea.se

Museets externa utställning som du hittar i skyltfönstret på Storgatan 52, Gågatan Gågatan i Piteå tävlar med Kullagatan i Helsingborg om att vara den första gågatan i Sverige. Vem var först? Svaret beror på hur "först" definieras: Om man räknar den första provisoriska avstängning som gjordes d ...Lägg i kalender2025-10-132026-12-31Europe/StockholmGågatans historiaMuseets externa utställning som du hittar i skyltfönstret på Storgatan 52, Gågatan Gågatan i Piteå tävlar med Kullagatan i Helsingborg om att vara den första gågatan i Sverige. Vem var först? Svaret beror på hur "först" definieras: Om man räknar den första provisoriska avstängning som gjordes den 11 augusti 1961, så var Piteå först! Om man däremot räknar med den permanenta avstängning som gjordes av Kullagatan den 1 oktober 1961 så var Helsingborg först! Bilen i centrum Storgatan i Piteå 1958. Längs stadens största affärsgata kör bilarna i en strid ström och trafiken börjar bli ett problem. Stadens gatunät är från 1600-talet och inte anpassat för motortrafik. Fotgängare får förtur Gågatan i Piteå föds den 11 augusti 1961, när biltrafiken för första gången stängs av. Endast gångtrafikanter har nu tillträde och gatan blir stadens vardagsrum, möblerat med trivsamma bänkar och trädgårdsmöbler. Allt för turismen Initiativtagaren Axel Bengtsson var en nytänkare när det gällde att marknadsföra Piteå som turiststad. Det var han som drev frågan politiskt och på så sätt bidrog till det beslut som togs i drätselkammaren den 3 juli 1961: att Storgatan skulle stängas av. Permanent bilfritt Biltrafiken har varit stängd permanent från och med sommaren 1964. Då blev motortrafiken förbjuden den 15 maj, i tid för Lions loppmarknad. Sedan förlängdes avstängningen successivt. I oktober sade drätselkammaren att förbudet mot bilar skulle gälla över nyår. I februari 1965 beslutades definitivt att Storgatan i fortsättningen skulle hållas fri från biltrafik. Gågatan i Piteå föds den 11 augusti 1961, när biltrafiken för första gången stängs av. Endast gångtrafikanter har nu tillträde och gatan blir stadens vardagsrum, möblerat med trivsamma bänkar och trädgårdsmöbler.SkyltfönstretContactinfo@piteamuseum.nu

Hjalmarsdotter en pionjär inom Svensk Modekonst Hjördis Hjalmarsdotter Hjorth, känd som Hjalmarsdotter, var en pionjär inom svensk modekonst och en passionerad textilkonstnärinna. Hon var en kreativ visionär som vävde samman svensk tradition och nordisk hemslöjd med modern estetik. Hennes arbete str ...Lägg i kalender2025-10-132026-12-31Europe/StockholmHjördis HjalmarsdotterHjalmarsdotter en pionjär inom Svensk Modekonst Hjördis Hjalmarsdotter Hjorth, känd som Hjalmarsdotter, var en pionjär inom svensk modekonst och en passionerad textilkonstnärinna. Hon var en kreativ visionär som vävde samman svensk tradition och nordisk hemslöjd med modern estetik. Hennes arbete sträckte sig från eleganta kläder och accessoarer till unika hattar, träskor, väskor och smycken. Alla skapade med samma passion och noggrannhet. Hennes designuniversum var fyllt av lekfulla mönster, starka färger, och ett formspråk som trotsade konventionerna och banade väg för en skandinavisk modernism. Sveriges Dior Hennes arbete väckte stor uppmärksamhet i både Sverige och internationellt. Under modeveckan i Paris 1964 fick hon smeknamnet Sveriges Dior. Hjalmarsdotter var en föregångare som ville göra mode tillgängligt för alla, samtidigt som hon betonade hållbarhet och återanvändning – värden som är mer aktuella idag än någonsin. Utställningen  I utställningen visas 18 unika plagg, som har donerats till Piteå museum av den före detta pitebon Astra Englund. Den omfattande kollektionen består till stor del av plagg designade av Hjördis, men också med verk sydda av Astra med inspiration av Hjalmarsdotters design. Välkommen till ett stycke svensk modehistoria – upptäck hur tradition och nytänkande kan förenas för att skapa kreativa verk som håller i tid och rum.Piteå MuseumContactinfo@piteamuseum.nu

Konstparken bjuder, med sin närhet till Strömsundskanalen, Norra Hamnen med Fiskarstugan och den pittoreska bebyggelsen på Norrmalm, en välkomnande miljö för både sjöfarare och landkrabbor. Den gamla Norra Hamnsparken har renoverats och här har skapats en konstnärlig utemiljö. Här ges främst re ...Lägg i kalender2025-05-022027-09-30Europe/StockholmKonstparkenKonstparken bjuder, med sin närhet till Strömsundskanalen, Norra Hamnen med Fiskarstugan och den pittoreska bebyggelsen på Norrmalm, en välkomnande miljö för både sjöfarare och landkrabbor. Den gamla Norra Hamnsparken har renoverats och här har skapats en konstnärlig utemiljö. Här ges främst regionala, men även andra konstnärer, möjlighet att ge uttryck för kreativt skapande med anknytning till kust, fiske och hantverk. Nytt konstinköp planeras på årlig basis och detta gör att parken ständigt förändras och förnyas. Förutom den permanenta konsten kan här också arrangeras tidsbegränsade konstutställningar. Parkens uppbyggnad med naturliga utställningsytor omgärnade av häckar är exempel på dessa intentioner. Här finns fasta konstverk som Nätstickan, Havet är rikt, Fågel-fisk, Havets vägvisare, Vågen, Sjökvinnan, Vindmobiler, Notdragaren, Havsväsen, Atlantis, Rytmer, Drakskepp, Till minne, Fenan, Bottenvikens änglar, Det spelande barnet från havet med flera...  Störst tillgänglighet under barmarksperiodenContactkultur-fritid@pitea.se

Vandringsutställning sedan 2016 – visas i nuläget på Båtmuseet i Piteå. Trelleborg, Trojeborg, Jungfrudans, Jättehägn: namnen må variera men de beskriver alla den klassiska labyrinten. Inte en kaotisk, komplex och förvirrande labyrint utan en sirlig, magisk och mystisk sådan. Många av labyrinte ...Lägg i kalender2025-10-132026-12-31Europe/StockholmLabyrinter i norrVandringsutställning sedan 2016 – visas i nuläget på Båtmuseet i Piteå. Trelleborg, Trojeborg, Jungfrudans, Jättehägn: namnen må variera men de beskriver alla den klassiska labyrinten. Inte en kaotisk, komplex och förvirrande labyrint utan en sirlig, magisk och mystisk sådan. Många av labyrinterna i det bottniska natur- och kulturlandskapet är till synes anlagda i medvetet "sköna lägen", det vill säga i sluttningar mot öster och havet. I många fall är labyrintens ingång vänd mot soluppgången. Vem byggde labyrinterna i Piteå skärgård? Vad användes de till? Hur gamla är de? Det är några av frågorna som besvaras i utställningen Labyrinter i norr.Piteå BåtmuseumContactinfo@piteamuseum.nu

Ateljégruppen är en fast grupp med ungdomar i högstadie- och gymnasieåldern som är intresserade av konst och skapande i olika former. De träffas varje vecka på Kaleido och det är ett samarbete mellan Konsthallen och UNG – Kultur, park, fritid. I denna utställning ser ni verk som de har arbetat ...Lägg i kalender2025-12-102026-01-25Europe/StockholmLjud, oljud och ansikten av AteljégruppenAteljégruppen är en fast grupp med ungdomar i högstadie- och gymnasieåldern som är intresserade av konst och skapande i olika former. De träffas varje vecka på Kaleido och det är ett samarbete mellan Konsthallen och UNG – Kultur, park, fritid. I denna utställning ser ni verk som de har arbetat under hösten 2025. Utställningen pågår 10 dec - 25 januari och kan ses under bibliotekets öppettider. Välkommen på vernissage med deltagande konstnärer onsdag den 10de december klockan 18:00.Öjebyns bibliotekContactojebyns.bibliotek@pitea.se

Museets allra minsta utställning är en samling av alla små blommor som hittills gjorts. Utställningen kom till museet på  1980-talets slut och har under årens lopp fyllts ut med den årligt återkommande blomman. Eftersom den ständigt utökas så har vi fått byta ut majblommorna skåp två gånger och allr ...Lägg i kalender2025-10-132026-12-31Europe/StockholmMajblommanMuseets allra minsta utställning är en samling av alla små blommor som hittills gjorts. Utställningen kom till museet på  1980-talets slut och har under årens lopp fyllts ut med den årligt återkommande blomman. Eftersom den ständigt utökas så har vi fått byta ut majblommorna skåp två gånger och allra senaste uppdateringen gjordes 2024 för att rymma fler varianter av de fina blommorna, kransar och pins. Det har tillverkats bilblommor och klister dekaler gör man idag. Majblomman är en ideell organisation som utifrån FN:s barnkonvention arbetar mot barnfattigdom och utsatthet i Sverige. Organisationen delar ut bidrag till behövande barn, ordnar skolaktiviteter samt stöttar forskning inom bland annat sjuk- och hälsovård. Majblommans historia sträcker sig över mer än ett sekel av socialt engagemang. Den såldes första gången 1907 när Beda Hallberg (1869-1945) ville samla in pengar till behandlingen av folksjukdomen tuberkulos. Blomman har kommit att bli en symbol för solidaritet och inkludering. Varje vår säljer skolbarn majblomman med syftet att hjälpa andra barn och under 2023 sattes ett nytt rekord när 71,6 miljoner kronor samlades in. Förhoppningsvis fortsätter denna tradition att växa i framtiden. I museets årsbok från 1994, kan man läsa Elsa Erikssons artikel om kvinnoföreningar i Norrbotten och om Piteå stads Majblommekommitté, som startades 1908 på initiativ av doktorinnan Olga Westman. Piteå stads fösta kommitté bestod av  10 st kvinnor  och redan under första året sålde man 3000 majblommor och kunde ge 2oo kr för fyra stycken barn, från familjer med tuberkulos, som fick två månaders semestervistelse i Höglandsnäs. Kommitten har bidragit under årens lopp och verkat för barn i Piteå kommun. Läs mer i årsboken 1994.  Piteå MuseumContactinfo@piteamuseum.nu

OBS! Vandringsutställning – visas sedan 2023 i Solandergården. I oktober 1768 nådde skeppet Endeavour och dess brittiska vetenskapsexpedition under befäl av den kände kaptenen James Cook Nya Zeelands kust. I april året därpå landsteg besättningen i Australien. Med på resan fanns den brittiske b ...Lägg i kalender2025-10-132026-12-31Europe/StockholmParadise Lost - Solander's legacyOBS! Vandringsutställning – visas sedan 2023 i Solandergården. I oktober 1768 nådde skeppet Endeavour och dess brittiska vetenskapsexpedition under befäl av den kände kaptenen James Cook Nya Zeelands kust. I april året därpå landsteg besättningen i Australien. Med på resan fanns den brittiske botanikern Joseph Banks och den från Piteå bördige botanikern Daniel Solander. När Australien och Nya Zeeland under 2018 respektive 2019 skulle högtidlighålla 250-årsminnet av denna händelse kom fokus i många avseenden att ligga på den vetenskapliga delen av expeditionen. Utställningen Paradise Lost initierades av ägarna till Solander Gallery i Wellington, Nya Zeeland och Sveriges ambassadör i Australien och Nya Zeeland 2014–2019, Pär Ahlberger: En kall och blåsig vinterdag 2017 kom en man in i galleriet, sträckte fram sin hand och presenterade sig som Pär Ahlberger, Sveriges ambassadör i Australien och Nya Zeeland. - Så berätta varför ni heter Solander Gallery. Den två timmars konversationen [som följde] kom att bli upptakten till detta projekt, Paradise Lost, Daniel Solander's Legacy. (Vincent Drane, Paulette Robinson, Paradise Lost, Daniel Solander's Legacy. Översättning från engelska, Morgan Stenberg) Samarbetet mellan ambassaden och galleriet inleddes med att inbjuda tio konstnärer: Sharnae Beardsley, Dagmar Dyck, Tabatha Forbes, John McLean, Alexis Neal, Jo Ogier, Jenna Packer, John Pusateri, Lynn Taylor och Michel Tuffery. Dessa fick bekanta sig med Daniel Solander genom litteratur, brev och delar ur hans forskningsmaterial. Därefter tog de sig an uppgiften att tolka Solander och hans del i expeditionen till Oceanien. Under 2019 ställdes deras verk ut vid galleriet i Nya Zeeland. Efter att Pär Ahlberger besökt Öjebyn och Solanderföreningen samma år föddes tanken att ställa ut alstren i Piteå.SolandergårdenContactinfo@piteamuseum.nu

I den här utställningen får barn i åldern 0-2 år möjlighet att möta sitt kulturhistoriska arv utifrån sin egen nivå och erfarenhet. De olika delarna i utställningen har inspirerats av kulturer i Norrbotten genom föremål, gestaltningar och associativa element som bygger på mönster, färger och fo ...Lägg i kalender2025-10-102026-10-10Europe/StockholmUtställning - Kan själv!I den här utställningen får barn i åldern 0-2 år möjlighet att möta sitt kulturhistoriska arv utifrån sin egen nivå och erfarenhet. De olika delarna i utställningen har inspirerats av kulturer i Norrbotten genom föremål, gestaltningar och associativa element som bygger på mönster, färger och former ur Norrbottens museums samlingar. Utställningen handlar om kulturhistoriska möten. Dåtid möter nutid. Element från tornedalsk, samisk, romsk och svensk kultur möter varandra på ett lekfullt sätt. Åldersgruppen är eftersatt vad gäller kulturutbud med argumenten att de är för små, inte har behov av eller inte är mottagliga för kultur. Men våra yngsta medborgare har lika värde, lika rätt till kulturupplevelser och är lika viktiga att lyssna till som alla andra. Barnkonventionens grundprinciper är hörnstenar i utställningen: Barnets rätt att inte diskrimineras Barnets bästa i främsta rummet Barnets rätt till liv och utveckling Barnets rätt att komma till talas och respekteras Barn från Seskarö förskola i Haparanda och Hägerns förskola i Luleå har varit delaktiga och utställningen är utformad efter barnens behov och önskemål. Utställningen har producerats av Norrbottens museum i samarbete med Norrbottens Hembygdsförbund. Utställningen är producerad med stöd av Postkodlotteriets Kulturstiftelse. Utställningen öppnar 2024-09-21 och står tills vidare.   OBS! I utställningen råder sko-förbud. Ta av skorna utanför dörren eller ta på skoskydd. Barnvagnar kan inte tas med via hissen upp till övre våningen där utställningen finns. Vänligen lämna barnvagnar på entréplanet.Piteå MuseumContactinfo@piteamuseum.nu

Naturaliesamlingarna var under lång tid skolornas stolthet och ett bra sätt för eleverna att lära sig om djur, växter och mineraler. Delar av samlingarna skickades ut till skolorna från Naturhistoriska Riksmuseet medan andra delar kom till genom privata donationer. Idag är de ofta både glömda och gö ...Lägg i kalender2024-01-012026-12-31Europe/StockholmUtställning - Naturalier: skolans glömda samlingarNaturaliesamlingarna var under lång tid skolornas stolthet och ett bra sätt för eleverna att lära sig om djur, växter och mineraler. Delar av samlingarna skickades ut till skolorna från Naturhistoriska Riksmuseet medan andra delar kom till genom privata donationer. Idag är de ofta både glömda och gömda. De är ibland svåra att förhålla sig till eftersom innehållet kan vara känsligt.   Nutiden – tekniken I dagens skola är datorn, plattan och den smarta telefonen ofta integrerade i undervisningen. Kunskap och fakta finns alltid tillgänglig via internet eller digitala portaler. Till skillnad från information i böcker är dessa fakta lätta att finna och kan snabbt uppdateras. Stor del av dagens undervisning kan istället ägnas åt källkritik, att sortera fakta och finna trovärdiga källor på nätet.   Dåtiden – planscherna Innan datorerna – ja till och med innan böckerna blev tillgängliga för alla – var det lärarens kunskaper som låg till grund för vad eleverna fick lära sig. Men vissa saker behövde visas och därigenom kom de kända skolplanscherna in i skolsalen. Genom dem kunde eleverna stifta bekantskap med främmande länder, vardagshändelser, religion, historia och mycket annat.   Samlingar – från museum till skola Under senare halvan av 1800-talet fick Naturhistoriska Riksmuseet flera stora donationer och drabbades av utrymmesbrist. Då beslutades att samlingarna skulle delas och sändas ut till de allmänna läroverken runtom i Sverige. På så sätt skulle elever i hela landet kunna ta del av det lärorika materialet. Så kom naturaliesamlingarna med alla uppstoppade djur, torkade svampar och växter samt mineraler att bli vanliga i våra skolor. Generationer av skolelever har lärt sig om allt från anatomi till zoologi genom att studera innehållet i dessa samlingar. Idag finns ett stort historiskt värde i de samlingar som ofta förpassats till källare och vindsutrymmen. Likaså finns ett forskningsvärde i de delar som ännu finns i museernas samlingar.   Skolans egen historia I utställningen berättar vi även historian om skolan i Piteå: Trivialskolan, Flickskolan, Allmänna Läroverket… visste du att huset mitt emot museet, som idag är café, har varit skola?Piteå museumContactinfo@piteamuseum.nu

TALANDE LANDSKAP - Naturen i ord och bild I Södra hamn i Piteå öppnar en utställning där naturen får ta plats genom både ord och bild.  Bakom verken står konstnärerna Johanna Borgenståhl, Josefin Şîlan Karlsson, Ullrika Vallgårda, Olav Bosma, Isabella Karlsson och Leif Å Larson Utställning ...Lägg i kalender2025-10-042026-01-17Europe/StockholmUtställning - Talande landskapTALANDE LANDSKAP - Naturen i ord och bild I Södra hamn i Piteå öppnar en utställning där naturen får ta plats genom både ord och bild.  Bakom verken står konstnärerna Johanna Borgenståhl, Josefin Şîlan Karlsson, Ullrika Vallgårda, Olav Bosma, Isabella Karlsson och Leif Å Larson Utställningen är ett samarbete mellan Resurscentrum för konst, Region Norrbottens konstkonsulent, Resurscentrum för Litteratur och Piteå Kommun. Vernissagen var den 4 oktober klockan 14.00, utställningen är öppen fram till den 17 januari 2026. Varmt välkomna!Södra HamnContactjens.pettersson@pitea.se

Piteå museums basutställning berättar historien om de tre platser som varit skådeplatsen för Piteås historia: Gamla Kyrkbyn, Öjebyn och det nuvarande Piteå. Utställningen visar bland annat en stor modell av stadsplatsen på Häggholmen, som den såg ut 1898. Modellen är en autentisk rekonstruktion ...Lägg i kalender2024-11-052026-12-31Europe/StockholmUtställning - Tre platser – tre skeenden i Piteås historiaPiteå museums basutställning berättar historien om de tre platser som varit skådeplatsen för Piteås historia: Gamla Kyrkbyn, Öjebyn och det nuvarande Piteå. Utställningen visar bland annat en stor modell av stadsplatsen på Häggholmen, som den såg ut 1898. Modellen är en autentisk rekonstruktion av hur den traditionella trästaden såg ut före förra sekelskiftet, långt innan den stora stadsomvandlingen satte in. Den baseras på Victor Åbergs stadskarta från 1898 samt äldre fotografier. I utställningen visas även stadsplaner från olika tider, som avspeglar stadens historia från grundläggningen i Öjebyn 1621 och in i modern tid. Modellbygge: Johan Tirsén, Stenman & Stenman Ljud- och ljusanläggning: Live Sound AB Ljud: Dick Cederqvist   Gamla Kyrkbyn och Öjebyn Den första kyrk- och marknadsplatsen i området anlades i Gamla Kyrkbyn på 1320-talet. Platsen är belägen omkring tolv kilometer uppströms älven. Den övergavs efter en brand vid 1400-talets början. Flytten föranleddes förmodligen också av att landhöjningen vid denna tid försvårat seglationen in till hamnen. Kyrkplatsen flyttades då till en ö längre nedströms. Den by som växte upp runt kyrkan kom att kallas Öjebyn, "byn på ön". När Piteå fick stadsprivilegier 1621 förlades den nya staden till Öjebyn som då redan var en etablerad samlingsplats.   Häggholmen – Nya Piteå Efter en brand 1666 som ödelade större delen av staden flyttades denna från Öjebyn. En av anledningarna var att hamnen och farlederna till densamma på grund av landhöjningen återigen blivit för grunda. En av de platser som utpekades för den nya stadens läge var handelsplatsen i Storkåge, nuvarande Kåge, ett förslag som skellefteborna starkt förordade. Med detta förslag skulle staden också döpas om till Hedvigstad efter änkedrottningen Hedvig Eleonora. Borgarna i Piteå motsatte sig dock detta å det skarpaste och efter många diskussioner beslutades att staden skulle flyttas till Häggholmen – en ö invid Piteälvens lopp alldeles vid kusten. Hade Storkåge blivit platsen för den nya staden hade det Piteå vi känner idag mest troligt aldrig uppstått och inte heller Skellefteå.   Den nya stadsplanen – rätt dessein Uppbyggnaden av den nya staden startade 1667 och skedde efter en stadsplan som ritades centralt i Stockholm. Upphovsmannen är okänd, men planen motsvarar helt de stadsplaneideal som då var gällande i Europa. Planen är en enkel rutnätsplan, men den okände arkitekten har med enkla medel också lyckats ge staden ett monumentalt uttryck, bland annat genom att utnyttja höjdskillnaderna i terrängen. På holmens högsta punkt lades ett kvadratiskt torg, en samlingspunkt för handeln som medvetet gestaltades som ett slutet rum i staden. Torget har skapats genom inskärningar i fyra kvarter, så att gatorna korsas mitt på torget. Det kvadratiska rum som uppstod kringbyggdes med hus. Torget gav staden den prägel av monumentalitet, symmetri och harmoni, som eftersträvades i den samtida stadsplanekonsten och som hade sina rötter i den europeiska renässansen. Torgformen var inte unik på 1600-talet, men idag finns endast två hörnomslutna torg från tiden bevarade i Sverige. Det andra finns i Uppsala. 1675 byggdes Rådhuset upp invid torget och namngav också detta: Rådhustorget. 1686 byggdes en kyrka för den nya staden, men på grund av platsbrist och brandfara valde borgarna att bygga upp denna på fastlandet norr om staden.   Bränder och landhöjning Två gånger har Piteå brunnit ned: 1721 under Stora nordiska kriget och 1809 under Finska kriget. Båda gångerna var det ryska armékårer som ockuperade, plundrade och brände staden. Den ryska taktiken gick ut på att bryta ned den svenska krigsviljan och uttömma landets resurser genom att bränna kuststäderna. Efter Finska kriget skapades länet Norrbotten genom en avdelning av det tidigare till ytan enorma Västerbotten, som utgjorde nästan en tredjedel av Sveriges yta. Piteå kom att bli den första residensstaden, mellan åren 1819 och 1865. Därefter flyttades länsstyrelsen och landshövdingens residens till Luleå som nu blivit en större stad än Piteå. Under 1900-talet började Piteå, till följd av den inkomstbringande fiske- och sågverkseran, att växa utanför sina ursprungliga gränser. Nya stadsdelar skapades och befolkningen ökade. På grund av landhöjningen förändrades stadens utseende markant när Sundet, det vatten som skiljde ön från fastlandet, slutligen på grund av landhöjningen blev för smalt och grunt för att fylla någon funktion. Det fylldes då igen och kom senare att bli till Sundsgatan. Hamnen blev likaledes för grund för att skepp skulle kunna komma in till staden och 1973 öppnades Haraholmens djuphamn.Piteå MuseumContactinfo@piteamuseum.nu

Välkommen till branschrådsmöte för besöksnäringen!  Kom och var en del av diskussionerna, lär känna varandra och kom med inputs till Näringslivsrådet. Denna gång är det huvudfokus på den del av vision 2050 som vi kan bäst - Mer av kul! Dessutom får vi information kring vad som är på gång inom b ...Lägg i kalender2026-01-15 07:302026-01-15Europe/StockholmBranschråd Besöksnäring 15/1Välkommen till branschrådsmöte för besöksnäringen!  Kom och var en del av diskussionerna, lär känna varandra och kom med inputs till Näringslivsrådet. Denna gång är det huvudfokus på den del av vision 2050 som vi kan bäst - Mer av kul! Dessutom får vi information kring vad som är på gång inom branschen, framtida träffar, innehåll/struktur och annat matnyttigt. Drop in från 07:30, mötet startar 08:00. Anmäl er via länken - Välkomna!  Vi bjuder på kaffe/te och morgonmacka. Varmt välkomna! //Anna & Lina   Vid frågor och fundering kontakta: Anna Bogren Dahlberg, anna@piteasummergames.se Lina Vikberg, lina.vikberg@storstrand.nuStadsportenContactanna@piteasummergames.se

Nya och gamla träbåtar traditionellt byggda och utställning om fiske, säljakt, industri, sjöfart, munksundsbåtarna och kustkultur från förr. Varmt välkommen till oss i södra hamn! Lägg i kalender2025-08-12 08:002026-05-31 11:00Europe/StockholmPiteå BåtmuseumNya och gamla träbåtar traditionellt byggda och utställning om fiske, säljakt, industri, sjöfart, munksundsbåtarna och kustkultur från förr. Varmt välkommen till oss i södra hamn!Piteå BåtmuseumContactpiteabatmuseum@hotmail.se

Hitta affären och lär dig lämna anbud. Vi pratar om att hitta upphandlingar/offentliga affärer, hur det är att ha kommunen som kund samt hur man lämnar anbud. Välkommen att anmäla dig till Piteå kommuns anbudsskola med tema livsmedel. Plats: Vargön, Piteå stadshus, Svartuddsvägen 1 Sista anmäln ...Lägg i kalender2026-01-15 09:002026-01-15 12:00Europe/StockholmAnbudsskola tema livsmedelHitta affären och lär dig lämna anbud. Vi pratar om att hitta upphandlingar/offentliga affärer, hur det är att ha kommunen som kund samt hur man lämnar anbud. Välkommen att anmäla dig till Piteå kommuns anbudsskola med tema livsmedel. Plats: Vargön, Piteå stadshus, Svartuddsvägen 1 Sista anmälningsdatum: 8 januari 2026 Om du har frågor och funderingar är du välkommen att kontakta Ann.Engberg@pitea.se eller jonas.westerlund@pitea.se Klicka på bokningslänken för att anmäla dig. Välkommen med din anmälan!Piteå StadshusContactjonas.westerlund@pitea.se

Välkommen till en utställning som knyter samman en rad fascinerande händelser: från nödlandningen av ett brittiskt Lancasterbombplan utanför Överkalix 1944, via en pokal tillverkad av planets metall, till oväntade kopplingar mellan Nya Zeeland och Piteå. Lägg i kalender2025-06-10 09:002026-01-31 16:00Europe/StockholmHistorien om Lancasterplanet och den försvunna pokalenVälkommen till en utställning som knyter samman en rad fascinerande händelser: från nödlandningen av ett brittiskt Lancasterbombplan utanför Överkalix 1944, via en pokal tillverkad av planets metall, till oväntade kopplingar mellan Nya Zeeland och Piteå.Piteå museumContacteva.lestander@pitea.seLägg i kalender2025-06-10 11:002026-01-31 15:00Europe/StockholmHistorien om Lancasterplanet och den försvunna pokalenVälkommen till en utställning som knyter samman en rad fascinerande händelser: från nödlandningen av ett brittiskt Lancasterbombplan utanför Överkalix 1944, via en pokal tillverkad av planets metall, till oväntade kopplingar mellan Nya Zeeland och Piteå.Piteå museumContacteva.lestander@pitea.se

Du som är intresserad av att måla och teckna är välkommen till Kaleidos ateljé! Det finns verktyg och material som ger dig möjlighet att testa flera olika tekniker. Vissa kvällar är det tema med frivilligt deltagande tex, snabba skisser, akvarell eller måla vid staffli. Konstpedagog finns ...Lägg i kalender2026-01-15 17:302026-01-15 20:00Europe/StockholmÖppen Ateljé 15/1Du som är intresserad av att måla och teckna är välkommen till Kaleidos ateljé! Det finns verktyg och material som ger dig möjlighet att testa flera olika tekniker. Vissa kvällar är det tema med frivilligt deltagande tex, snabba skisser, akvarell eller måla vid staffli. Konstpedagog finns på plats för dig som vill ha guidning. Kostnadsfritt, inga förkunskaper krävs, skapa fritt och förutsättningslöst. När det är Öppen ateljé så är även Konsthallen kvällsöppen.KaleidoContactkaleido@pitea.se

Frilans slutkonsert för terminen. Det kommer bjudas på mycket blandad musik från olika genrer och stilar. Kom och lyssna! Lägg i kalender2026-01-15 19:002026-01-15Europe/StockholmSlutkonsert Frilans termin 1Frilans slutkonsert för terminen. Det kommer bjudas på mycket blandad musik från olika genrer och stilar. Kom och lyssna!Studio Acusticum, Black BoxContactinfo@studioacusticum.com

Här porträtteras fem samiska slöjdare som är verksamma i Norrbotten: Lena Viltok, Katarina Spik Skum, Erika Nordvall Falck, Julia Rensberg och Helena Lagerqvist Kuoljok. Duodji utgör ett levande samiskt kulturarv som förmedlar kunskap, tradition och identitet genom materialval, formspråk och ha ...Lägg i kalender2025-10-242026-10-24Europe/StockholmFoto-utställning med samiskt temaHär porträtteras fem samiska slöjdare som är verksamma i Norrbotten: Lena Viltok, Katarina Spik Skum, Erika Nordvall Falck, Julia Rensberg och Helena Lagerqvist Kuoljok. Duodji utgör ett levande samiskt kulturarv som förmedlar kunskap, tradition och identitet genom materialval, formspråk och hantverkstekniker. Duodje är det lulesamiska ordet för slöjd. Bilderna är tagna av fotografen Simon Eliasson i samband med projekten Hej slöjdare och Formstark Norrbotten. Utställningen är producerad av Slöjd- och Formkonsulenterna vid Region Norrbotten i projektet Slöjd och formcenter.  www.slojdformcenter.se   Dánna vuoseduvvi vihtta sáme duodjára gudi årru ja barggi Norrbottenin: Lena Viltok, Katarina Spik Skum, Erika Nordvall Falck, Julia Rensberg ja Helena Lagerqvist Kuoljok. Duodje l viesso sáme kultuvrraárbbe mij ábnnasij, hámij ja duodjevuogij baktu giehttu máhto, árbbedábe ja identitiehta birra. Gåvå li gåvvidum prosjevtaj Hej slöjdare ja Formstark Norrbotten aktijvuodan gåvvijiddjes Simon Eliasson. Vuosádus la dagádum Duodje- ja Hábmekonsulentajs Region Norrbottenin prosjevtan Slöjd- och formcenter.  Piteå StadsbiliotekContactbibblo@pitea.se

Museets externa utställning som du hittar i skyltfönstret på Storgatan 52, Gågatan Gågatan i Piteå tävlar med Kullagatan i Helsingborg om att vara den första gågatan i Sverige. Vem var först? Svaret beror på hur "först" definieras: Om man räknar den första provisoriska avstängning som gjordes d ...Lägg i kalender2025-10-132026-12-31Europe/StockholmGågatans historiaMuseets externa utställning som du hittar i skyltfönstret på Storgatan 52, Gågatan Gågatan i Piteå tävlar med Kullagatan i Helsingborg om att vara den första gågatan i Sverige. Vem var först? Svaret beror på hur "först" definieras: Om man räknar den första provisoriska avstängning som gjordes den 11 augusti 1961, så var Piteå först! Om man däremot räknar med den permanenta avstängning som gjordes av Kullagatan den 1 oktober 1961 så var Helsingborg först! Bilen i centrum Storgatan i Piteå 1958. Längs stadens största affärsgata kör bilarna i en strid ström och trafiken börjar bli ett problem. Stadens gatunät är från 1600-talet och inte anpassat för motortrafik. Fotgängare får förtur Gågatan i Piteå föds den 11 augusti 1961, när biltrafiken för första gången stängs av. Endast gångtrafikanter har nu tillträde och gatan blir stadens vardagsrum, möblerat med trivsamma bänkar och trädgårdsmöbler. Allt för turismen Initiativtagaren Axel Bengtsson var en nytänkare när det gällde att marknadsföra Piteå som turiststad. Det var han som drev frågan politiskt och på så sätt bidrog till det beslut som togs i drätselkammaren den 3 juli 1961: att Storgatan skulle stängas av. Permanent bilfritt Biltrafiken har varit stängd permanent från och med sommaren 1964. Då blev motortrafiken förbjuden den 15 maj, i tid för Lions loppmarknad. Sedan förlängdes avstängningen successivt. I oktober sade drätselkammaren att förbudet mot bilar skulle gälla över nyår. I februari 1965 beslutades definitivt att Storgatan i fortsättningen skulle hållas fri från biltrafik. Gågatan i Piteå föds den 11 augusti 1961, när biltrafiken för första gången stängs av. Endast gångtrafikanter har nu tillträde och gatan blir stadens vardagsrum, möblerat med trivsamma bänkar och trädgårdsmöbler.SkyltfönstretContactinfo@piteamuseum.nu

Hjalmarsdotter en pionjär inom Svensk Modekonst Hjördis Hjalmarsdotter Hjorth, känd som Hjalmarsdotter, var en pionjär inom svensk modekonst och en passionerad textilkonstnärinna. Hon var en kreativ visionär som vävde samman svensk tradition och nordisk hemslöjd med modern estetik. Hennes arbete str ...Lägg i kalender2025-10-132026-12-31Europe/StockholmHjördis HjalmarsdotterHjalmarsdotter en pionjär inom Svensk Modekonst Hjördis Hjalmarsdotter Hjorth, känd som Hjalmarsdotter, var en pionjär inom svensk modekonst och en passionerad textilkonstnärinna. Hon var en kreativ visionär som vävde samman svensk tradition och nordisk hemslöjd med modern estetik. Hennes arbete sträckte sig från eleganta kläder och accessoarer till unika hattar, träskor, väskor och smycken. Alla skapade med samma passion och noggrannhet. Hennes designuniversum var fyllt av lekfulla mönster, starka färger, och ett formspråk som trotsade konventionerna och banade väg för en skandinavisk modernism. Sveriges Dior Hennes arbete väckte stor uppmärksamhet i både Sverige och internationellt. Under modeveckan i Paris 1964 fick hon smeknamnet Sveriges Dior. Hjalmarsdotter var en föregångare som ville göra mode tillgängligt för alla, samtidigt som hon betonade hållbarhet och återanvändning – värden som är mer aktuella idag än någonsin. Utställningen  I utställningen visas 18 unika plagg, som har donerats till Piteå museum av den före detta pitebon Astra Englund. Den omfattande kollektionen består till stor del av plagg designade av Hjördis, men också med verk sydda av Astra med inspiration av Hjalmarsdotters design. Välkommen till ett stycke svensk modehistoria – upptäck hur tradition och nytänkande kan förenas för att skapa kreativa verk som håller i tid och rum.Piteå MuseumContactinfo@piteamuseum.nu

Konstparken bjuder, med sin närhet till Strömsundskanalen, Norra Hamnen med Fiskarstugan och den pittoreska bebyggelsen på Norrmalm, en välkomnande miljö för både sjöfarare och landkrabbor. Den gamla Norra Hamnsparken har renoverats och här har skapats en konstnärlig utemiljö. Här ges främst re ...Lägg i kalender2025-05-022027-09-30Europe/StockholmKonstparkenKonstparken bjuder, med sin närhet till Strömsundskanalen, Norra Hamnen med Fiskarstugan och den pittoreska bebyggelsen på Norrmalm, en välkomnande miljö för både sjöfarare och landkrabbor. Den gamla Norra Hamnsparken har renoverats och här har skapats en konstnärlig utemiljö. Här ges främst regionala, men även andra konstnärer, möjlighet att ge uttryck för kreativt skapande med anknytning till kust, fiske och hantverk. Nytt konstinköp planeras på årlig basis och detta gör att parken ständigt förändras och förnyas. Förutom den permanenta konsten kan här också arrangeras tidsbegränsade konstutställningar. Parkens uppbyggnad med naturliga utställningsytor omgärnade av häckar är exempel på dessa intentioner. Här finns fasta konstverk som Nätstickan, Havet är rikt, Fågel-fisk, Havets vägvisare, Vågen, Sjökvinnan, Vindmobiler, Notdragaren, Havsväsen, Atlantis, Rytmer, Drakskepp, Till minne, Fenan, Bottenvikens änglar, Det spelande barnet från havet med flera...  Störst tillgänglighet under barmarksperiodenContactkultur-fritid@pitea.se

Vandringsutställning sedan 2016 – visas i nuläget på Båtmuseet i Piteå. Trelleborg, Trojeborg, Jungfrudans, Jättehägn: namnen må variera men de beskriver alla den klassiska labyrinten. Inte en kaotisk, komplex och förvirrande labyrint utan en sirlig, magisk och mystisk sådan. Många av labyrinte ...Lägg i kalender2025-10-132026-12-31Europe/StockholmLabyrinter i norrVandringsutställning sedan 2016 – visas i nuläget på Båtmuseet i Piteå. Trelleborg, Trojeborg, Jungfrudans, Jättehägn: namnen må variera men de beskriver alla den klassiska labyrinten. Inte en kaotisk, komplex och förvirrande labyrint utan en sirlig, magisk och mystisk sådan. Många av labyrinterna i det bottniska natur- och kulturlandskapet är till synes anlagda i medvetet "sköna lägen", det vill säga i sluttningar mot öster och havet. I många fall är labyrintens ingång vänd mot soluppgången. Vem byggde labyrinterna i Piteå skärgård? Vad användes de till? Hur gamla är de? Det är några av frågorna som besvaras i utställningen Labyrinter i norr.Piteå BåtmuseumContactinfo@piteamuseum.nu

Ateljégruppen är en fast grupp med ungdomar i högstadie- och gymnasieåldern som är intresserade av konst och skapande i olika former. De träffas varje vecka på Kaleido och det är ett samarbete mellan Konsthallen och UNG – Kultur, park, fritid. I denna utställning ser ni verk som de har arbetat ...Lägg i kalender2025-12-102026-01-25Europe/StockholmLjud, oljud och ansikten av AteljégruppenAteljégruppen är en fast grupp med ungdomar i högstadie- och gymnasieåldern som är intresserade av konst och skapande i olika former. De träffas varje vecka på Kaleido och det är ett samarbete mellan Konsthallen och UNG – Kultur, park, fritid. I denna utställning ser ni verk som de har arbetat under hösten 2025. Utställningen pågår 10 dec - 25 januari och kan ses under bibliotekets öppettider. Välkommen på vernissage med deltagande konstnärer onsdag den 10de december klockan 18:00.Öjebyns bibliotekContactojebyns.bibliotek@pitea.se

Museets allra minsta utställning är en samling av alla små blommor som hittills gjorts. Utställningen kom till museet på  1980-talets slut och har under årens lopp fyllts ut med den årligt återkommande blomman. Eftersom den ständigt utökas så har vi fått byta ut majblommorna skåp två gånger och allr ...Lägg i kalender2025-10-132026-12-31Europe/StockholmMajblommanMuseets allra minsta utställning är en samling av alla små blommor som hittills gjorts. Utställningen kom till museet på  1980-talets slut och har under årens lopp fyllts ut med den årligt återkommande blomman. Eftersom den ständigt utökas så har vi fått byta ut majblommorna skåp två gånger och allra senaste uppdateringen gjordes 2024 för att rymma fler varianter av de fina blommorna, kransar och pins. Det har tillverkats bilblommor och klister dekaler gör man idag. Majblomman är en ideell organisation som utifrån FN:s barnkonvention arbetar mot barnfattigdom och utsatthet i Sverige. Organisationen delar ut bidrag till behövande barn, ordnar skolaktiviteter samt stöttar forskning inom bland annat sjuk- och hälsovård. Majblommans historia sträcker sig över mer än ett sekel av socialt engagemang. Den såldes första gången 1907 när Beda Hallberg (1869-1945) ville samla in pengar till behandlingen av folksjukdomen tuberkulos. Blomman har kommit att bli en symbol för solidaritet och inkludering. Varje vår säljer skolbarn majblomman med syftet att hjälpa andra barn och under 2023 sattes ett nytt rekord när 71,6 miljoner kronor samlades in. Förhoppningsvis fortsätter denna tradition att växa i framtiden. I museets årsbok från 1994, kan man läsa Elsa Erikssons artikel om kvinnoföreningar i Norrbotten och om Piteå stads Majblommekommitté, som startades 1908 på initiativ av doktorinnan Olga Westman. Piteå stads fösta kommitté bestod av  10 st kvinnor  och redan under första året sålde man 3000 majblommor och kunde ge 2oo kr för fyra stycken barn, från familjer med tuberkulos, som fick två månaders semestervistelse i Höglandsnäs. Kommitten har bidragit under årens lopp och verkat för barn i Piteå kommun. Läs mer i årsboken 1994.  Piteå MuseumContactinfo@piteamuseum.nu

OBS! Vandringsutställning – visas sedan 2023 i Solandergården. I oktober 1768 nådde skeppet Endeavour och dess brittiska vetenskapsexpedition under befäl av den kände kaptenen James Cook Nya Zeelands kust. I april året därpå landsteg besättningen i Australien. Med på resan fanns den brittiske b ...Lägg i kalender2025-10-132026-12-31Europe/StockholmParadise Lost - Solander's legacyOBS! Vandringsutställning – visas sedan 2023 i Solandergården. I oktober 1768 nådde skeppet Endeavour och dess brittiska vetenskapsexpedition under befäl av den kände kaptenen James Cook Nya Zeelands kust. I april året därpå landsteg besättningen i Australien. Med på resan fanns den brittiske botanikern Joseph Banks och den från Piteå bördige botanikern Daniel Solander. När Australien och Nya Zeeland under 2018 respektive 2019 skulle högtidlighålla 250-årsminnet av denna händelse kom fokus i många avseenden att ligga på den vetenskapliga delen av expeditionen. Utställningen Paradise Lost initierades av ägarna till Solander Gallery i Wellington, Nya Zeeland och Sveriges ambassadör i Australien och Nya Zeeland 2014–2019, Pär Ahlberger: En kall och blåsig vinterdag 2017 kom en man in i galleriet, sträckte fram sin hand och presenterade sig som Pär Ahlberger, Sveriges ambassadör i Australien och Nya Zeeland. - Så berätta varför ni heter Solander Gallery. Den två timmars konversationen [som följde] kom att bli upptakten till detta projekt, Paradise Lost, Daniel Solander's Legacy. (Vincent Drane, Paulette Robinson, Paradise Lost, Daniel Solander's Legacy. Översättning från engelska, Morgan Stenberg) Samarbetet mellan ambassaden och galleriet inleddes med att inbjuda tio konstnärer: Sharnae Beardsley, Dagmar Dyck, Tabatha Forbes, John McLean, Alexis Neal, Jo Ogier, Jenna Packer, John Pusateri, Lynn Taylor och Michel Tuffery. Dessa fick bekanta sig med Daniel Solander genom litteratur, brev och delar ur hans forskningsmaterial. Därefter tog de sig an uppgiften att tolka Solander och hans del i expeditionen till Oceanien. Under 2019 ställdes deras verk ut vid galleriet i Nya Zeeland. Efter att Pär Ahlberger besökt Öjebyn och Solanderföreningen samma år föddes tanken att ställa ut alstren i Piteå.SolandergårdenContactinfo@piteamuseum.nu

I den här utställningen får barn i åldern 0-2 år möjlighet att möta sitt kulturhistoriska arv utifrån sin egen nivå och erfarenhet. De olika delarna i utställningen har inspirerats av kulturer i Norrbotten genom föremål, gestaltningar och associativa element som bygger på mönster, färger och fo ...Lägg i kalender2025-10-102026-10-10Europe/StockholmUtställning - Kan själv!I den här utställningen får barn i åldern 0-2 år möjlighet att möta sitt kulturhistoriska arv utifrån sin egen nivå och erfarenhet. De olika delarna i utställningen har inspirerats av kulturer i Norrbotten genom föremål, gestaltningar och associativa element som bygger på mönster, färger och former ur Norrbottens museums samlingar. Utställningen handlar om kulturhistoriska möten. Dåtid möter nutid. Element från tornedalsk, samisk, romsk och svensk kultur möter varandra på ett lekfullt sätt. Åldersgruppen är eftersatt vad gäller kulturutbud med argumenten att de är för små, inte har behov av eller inte är mottagliga för kultur. Men våra yngsta medborgare har lika värde, lika rätt till kulturupplevelser och är lika viktiga att lyssna till som alla andra. Barnkonventionens grundprinciper är hörnstenar i utställningen: Barnets rätt att inte diskrimineras Barnets bästa i främsta rummet Barnets rätt till liv och utveckling Barnets rätt att komma till talas och respekteras Barn från Seskarö förskola i Haparanda och Hägerns förskola i Luleå har varit delaktiga och utställningen är utformad efter barnens behov och önskemål. Utställningen har producerats av Norrbottens museum i samarbete med Norrbottens Hembygdsförbund. Utställningen är producerad med stöd av Postkodlotteriets Kulturstiftelse. Utställningen öppnar 2024-09-21 och står tills vidare.   OBS! I utställningen råder sko-förbud. Ta av skorna utanför dörren eller ta på skoskydd. Barnvagnar kan inte tas med via hissen upp till övre våningen där utställningen finns. Vänligen lämna barnvagnar på entréplanet.Piteå MuseumContactinfo@piteamuseum.nu

Naturaliesamlingarna var under lång tid skolornas stolthet och ett bra sätt för eleverna att lära sig om djur, växter och mineraler. Delar av samlingarna skickades ut till skolorna från Naturhistoriska Riksmuseet medan andra delar kom till genom privata donationer. Idag är de ofta både glömda och gö ...Lägg i kalender2024-01-012026-12-31Europe/StockholmUtställning - Naturalier: skolans glömda samlingarNaturaliesamlingarna var under lång tid skolornas stolthet och ett bra sätt för eleverna att lära sig om djur, växter och mineraler. Delar av samlingarna skickades ut till skolorna från Naturhistoriska Riksmuseet medan andra delar kom till genom privata donationer. Idag är de ofta både glömda och gömda. De är ibland svåra att förhålla sig till eftersom innehållet kan vara känsligt.   Nutiden – tekniken I dagens skola är datorn, plattan och den smarta telefonen ofta integrerade i undervisningen. Kunskap och fakta finns alltid tillgänglig via internet eller digitala portaler. Till skillnad från information i böcker är dessa fakta lätta att finna och kan snabbt uppdateras. Stor del av dagens undervisning kan istället ägnas åt källkritik, att sortera fakta och finna trovärdiga källor på nätet.   Dåtiden – planscherna Innan datorerna – ja till och med innan böckerna blev tillgängliga för alla – var det lärarens kunskaper som låg till grund för vad eleverna fick lära sig. Men vissa saker behövde visas och därigenom kom de kända skolplanscherna in i skolsalen. Genom dem kunde eleverna stifta bekantskap med främmande länder, vardagshändelser, religion, historia och mycket annat.   Samlingar – från museum till skola Under senare halvan av 1800-talet fick Naturhistoriska Riksmuseet flera stora donationer och drabbades av utrymmesbrist. Då beslutades att samlingarna skulle delas och sändas ut till de allmänna läroverken runtom i Sverige. På så sätt skulle elever i hela landet kunna ta del av det lärorika materialet. Så kom naturaliesamlingarna med alla uppstoppade djur, torkade svampar och växter samt mineraler att bli vanliga i våra skolor. Generationer av skolelever har lärt sig om allt från anatomi till zoologi genom att studera innehållet i dessa samlingar. Idag finns ett stort historiskt värde i de samlingar som ofta förpassats till källare och vindsutrymmen. Likaså finns ett forskningsvärde i de delar som ännu finns i museernas samlingar.   Skolans egen historia I utställningen berättar vi även historian om skolan i Piteå: Trivialskolan, Flickskolan, Allmänna Läroverket… visste du att huset mitt emot museet, som idag är café, har varit skola?Piteå museumContactinfo@piteamuseum.nu

TALANDE LANDSKAP - Naturen i ord och bild I Södra hamn i Piteå öppnar en utställning där naturen får ta plats genom både ord och bild.  Bakom verken står konstnärerna Johanna Borgenståhl, Josefin Şîlan Karlsson, Ullrika Vallgårda, Olav Bosma, Isabella Karlsson och Leif Å Larson Utställning ...Lägg i kalender2025-10-042026-01-17Europe/StockholmUtställning - Talande landskapTALANDE LANDSKAP - Naturen i ord och bild I Södra hamn i Piteå öppnar en utställning där naturen får ta plats genom både ord och bild.  Bakom verken står konstnärerna Johanna Borgenståhl, Josefin Şîlan Karlsson, Ullrika Vallgårda, Olav Bosma, Isabella Karlsson och Leif Å Larson Utställningen är ett samarbete mellan Resurscentrum för konst, Region Norrbottens konstkonsulent, Resurscentrum för Litteratur och Piteå Kommun. Vernissagen var den 4 oktober klockan 14.00, utställningen är öppen fram till den 17 januari 2026. Varmt välkomna!Södra HamnContactjens.pettersson@pitea.se

Piteå museums basutställning berättar historien om de tre platser som varit skådeplatsen för Piteås historia: Gamla Kyrkbyn, Öjebyn och det nuvarande Piteå. Utställningen visar bland annat en stor modell av stadsplatsen på Häggholmen, som den såg ut 1898. Modellen är en autentisk rekonstruktion ...Lägg i kalender2024-11-052026-12-31Europe/StockholmUtställning - Tre platser – tre skeenden i Piteås historiaPiteå museums basutställning berättar historien om de tre platser som varit skådeplatsen för Piteås historia: Gamla Kyrkbyn, Öjebyn och det nuvarande Piteå. Utställningen visar bland annat en stor modell av stadsplatsen på Häggholmen, som den såg ut 1898. Modellen är en autentisk rekonstruktion av hur den traditionella trästaden såg ut före förra sekelskiftet, långt innan den stora stadsomvandlingen satte in. Den baseras på Victor Åbergs stadskarta från 1898 samt äldre fotografier. I utställningen visas även stadsplaner från olika tider, som avspeglar stadens historia från grundläggningen i Öjebyn 1621 och in i modern tid. Modellbygge: Johan Tirsén, Stenman & Stenman Ljud- och ljusanläggning: Live Sound AB Ljud: Dick Cederqvist   Gamla Kyrkbyn och Öjebyn Den första kyrk- och marknadsplatsen i området anlades i Gamla Kyrkbyn på 1320-talet. Platsen är belägen omkring tolv kilometer uppströms älven. Den övergavs efter en brand vid 1400-talets början. Flytten föranleddes förmodligen också av att landhöjningen vid denna tid försvårat seglationen in till hamnen. Kyrkplatsen flyttades då till en ö längre nedströms. Den by som växte upp runt kyrkan kom att kallas Öjebyn, "byn på ön". När Piteå fick stadsprivilegier 1621 förlades den nya staden till Öjebyn som då redan var en etablerad samlingsplats.   Häggholmen – Nya Piteå Efter en brand 1666 som ödelade större delen av staden flyttades denna från Öjebyn. En av anledningarna var att hamnen och farlederna till densamma på grund av landhöjningen återigen blivit för grunda. En av de platser som utpekades för den nya stadens läge var handelsplatsen i Storkåge, nuvarande Kåge, ett förslag som skellefteborna starkt förordade. Med detta förslag skulle staden också döpas om till Hedvigstad efter änkedrottningen Hedvig Eleonora. Borgarna i Piteå motsatte sig dock detta å det skarpaste och efter många diskussioner beslutades att staden skulle flyttas till Häggholmen – en ö invid Piteälvens lopp alldeles vid kusten. Hade Storkåge blivit platsen för den nya staden hade det Piteå vi känner idag mest troligt aldrig uppstått och inte heller Skellefteå.   Den nya stadsplanen – rätt dessein Uppbyggnaden av den nya staden startade 1667 och skedde efter en stadsplan som ritades centralt i Stockholm. Upphovsmannen är okänd, men planen motsvarar helt de stadsplaneideal som då var gällande i Europa. Planen är en enkel rutnätsplan, men den okände arkitekten har med enkla medel också lyckats ge staden ett monumentalt uttryck, bland annat genom att utnyttja höjdskillnaderna i terrängen. På holmens högsta punkt lades ett kvadratiskt torg, en samlingspunkt för handeln som medvetet gestaltades som ett slutet rum i staden. Torget har skapats genom inskärningar i fyra kvarter, så att gatorna korsas mitt på torget. Det kvadratiska rum som uppstod kringbyggdes med hus. Torget gav staden den prägel av monumentalitet, symmetri och harmoni, som eftersträvades i den samtida stadsplanekonsten och som hade sina rötter i den europeiska renässansen. Torgformen var inte unik på 1600-talet, men idag finns endast två hörnomslutna torg från tiden bevarade i Sverige. Det andra finns i Uppsala. 1675 byggdes Rådhuset upp invid torget och namngav också detta: Rådhustorget. 1686 byggdes en kyrka för den nya staden, men på grund av platsbrist och brandfara valde borgarna att bygga upp denna på fastlandet norr om staden.   Bränder och landhöjning Två gånger har Piteå brunnit ned: 1721 under Stora nordiska kriget och 1809 under Finska kriget. Båda gångerna var det ryska armékårer som ockuperade, plundrade och brände staden. Den ryska taktiken gick ut på att bryta ned den svenska krigsviljan och uttömma landets resurser genom att bränna kuststäderna. Efter Finska kriget skapades länet Norrbotten genom en avdelning av det tidigare till ytan enorma Västerbotten, som utgjorde nästan en tredjedel av Sveriges yta. Piteå kom att bli den första residensstaden, mellan åren 1819 och 1865. Därefter flyttades länsstyrelsen och landshövdingens residens till Luleå som nu blivit en större stad än Piteå. Under 1900-talet började Piteå, till följd av den inkomstbringande fiske- och sågverkseran, att växa utanför sina ursprungliga gränser. Nya stadsdelar skapades och befolkningen ökade. På grund av landhöjningen förändrades stadens utseende markant när Sundet, det vatten som skiljde ön från fastlandet, slutligen på grund av landhöjningen blev för smalt och grunt för att fylla någon funktion. Det fylldes då igen och kom senare att bli till Sundsgatan. Hamnen blev likaledes för grund för att skepp skulle kunna komma in till staden och 1973 öppnades Haraholmens djuphamn.Piteå MuseumContactinfo@piteamuseum.nu

Välkommen till en utställning som knyter samman en rad fascinerande händelser: från nödlandningen av ett brittiskt Lancasterbombplan utanför Överkalix 1944, via en pokal tillverkad av planets metall, till oväntade kopplingar mellan Nya Zeeland och Piteå. Lägg i kalender2025-06-10 09:002026-01-31 16:00Europe/StockholmHistorien om Lancasterplanet och den försvunna pokalenVälkommen till en utställning som knyter samman en rad fascinerande händelser: från nödlandningen av ett brittiskt Lancasterbombplan utanför Överkalix 1944, via en pokal tillverkad av planets metall, till oväntade kopplingar mellan Nya Zeeland och Piteå.Piteå museumContacteva.lestander@pitea.seLägg i kalender2025-06-10 11:002026-01-31 15:00Europe/StockholmHistorien om Lancasterplanet och den försvunna pokalenVälkommen till en utställning som knyter samman en rad fascinerande händelser: från nödlandningen av ett brittiskt Lancasterbombplan utanför Överkalix 1944, via en pokal tillverkad av planets metall, till oväntade kopplingar mellan Nya Zeeland och Piteå.Piteå museumContacteva.lestander@pitea.se

Vernissage & 1-årsfirande hos Mötesplatsen Venus ☕ I samband med vårt 1-årsjubileum bjuder ideella föreningen Mötesplatsen Venus in både medlemmar och allmänheten till vernissage och utställning! Här får du ta del av allt fantastiskt som våra medlemmar har skapat under året – från måleri o ...Lägg i kalender2026-01-16 12:002026-01-16 15:00Europe/StockholmVernissage hos Mötesplatsen VenusVernissage & 1-årsfirande hos Mötesplatsen Venus ☕ I samband med vårt 1-årsjubileum bjuder ideella föreningen Mötesplatsen Venus in både medlemmar och allmänheten till vernissage och utställning! Här får du ta del av allt fantastiskt som våra medlemmar har skapat under året – från måleri och keramik till andra kreativa uttryck. Vår skapar ateljé står öppen för dig som vill slå dig ner och skapa tillsammans med oss en stund, eller bara ta en kaffe, fika och surra i gott sällskap. Inga förkunskaper krävs – bara nyfikenhet och skaparglädje! Vi bjuder på kaffe, te och fika och massor av härlig gemenskap. Kom och fira med oss – titta, skapa, umgås och inspireras! Varmt välkommen!Prästgårdsgatan 23ContactMotesplatsenvenus@outlook.com

Här porträtteras fem samiska slöjdare som är verksamma i Norrbotten: Lena Viltok, Katarina Spik Skum, Erika Nordvall Falck, Julia Rensberg och Helena Lagerqvist Kuoljok. Duodji utgör ett levande samiskt kulturarv som förmedlar kunskap, tradition och identitet genom materialval, formspråk och ha ...Lägg i kalender2025-10-242026-10-24Europe/StockholmFoto-utställning med samiskt temaHär porträtteras fem samiska slöjdare som är verksamma i Norrbotten: Lena Viltok, Katarina Spik Skum, Erika Nordvall Falck, Julia Rensberg och Helena Lagerqvist Kuoljok. Duodji utgör ett levande samiskt kulturarv som förmedlar kunskap, tradition och identitet genom materialval, formspråk och hantverkstekniker. Duodje är det lulesamiska ordet för slöjd. Bilderna är tagna av fotografen Simon Eliasson i samband med projekten Hej slöjdare och Formstark Norrbotten. Utställningen är producerad av Slöjd- och Formkonsulenterna vid Region Norrbotten i projektet Slöjd och formcenter.  www.slojdformcenter.se   Dánna vuoseduvvi vihtta sáme duodjára gudi årru ja barggi Norrbottenin: Lena Viltok, Katarina Spik Skum, Erika Nordvall Falck, Julia Rensberg ja Helena Lagerqvist Kuoljok. Duodje l viesso sáme kultuvrraárbbe mij ábnnasij, hámij ja duodjevuogij baktu giehttu máhto, árbbedábe ja identitiehta birra. Gåvå li gåvvidum prosjevtaj Hej slöjdare ja Formstark Norrbotten aktijvuodan gåvvijiddjes Simon Eliasson. Vuosádus la dagádum Duodje- ja Hábmekonsulentajs Region Norrbottenin prosjevtan Slöjd- och formcenter.  Piteå StadsbiliotekContactbibblo@pitea.se

Museets externa utställning som du hittar i skyltfönstret på Storgatan 52, Gågatan Gågatan i Piteå tävlar med Kullagatan i Helsingborg om att vara den första gågatan i Sverige. Vem var först? Svaret beror på hur "först" definieras: Om man räknar den första provisoriska avstängning som gjordes d ...Lägg i kalender2025-10-132026-12-31Europe/StockholmGågatans historiaMuseets externa utställning som du hittar i skyltfönstret på Storgatan 52, Gågatan Gågatan i Piteå tävlar med Kullagatan i Helsingborg om att vara den första gågatan i Sverige. Vem var först? Svaret beror på hur "först" definieras: Om man räknar den första provisoriska avstängning som gjordes den 11 augusti 1961, så var Piteå först! Om man däremot räknar med den permanenta avstängning som gjordes av Kullagatan den 1 oktober 1961 så var Helsingborg först! Bilen i centrum Storgatan i Piteå 1958. Längs stadens största affärsgata kör bilarna i en strid ström och trafiken börjar bli ett problem. Stadens gatunät är från 1600-talet och inte anpassat för motortrafik. Fotgängare får förtur Gågatan i Piteå föds den 11 augusti 1961, när biltrafiken för första gången stängs av. Endast gångtrafikanter har nu tillträde och gatan blir stadens vardagsrum, möblerat med trivsamma bänkar och trädgårdsmöbler. Allt för turismen Initiativtagaren Axel Bengtsson var en nytänkare när det gällde att marknadsföra Piteå som turiststad. Det var han som drev frågan politiskt och på så sätt bidrog till det beslut som togs i drätselkammaren den 3 juli 1961: att Storgatan skulle stängas av. Permanent bilfritt Biltrafiken har varit stängd permanent från och med sommaren 1964. Då blev motortrafiken förbjuden den 15 maj, i tid för Lions loppmarknad. Sedan förlängdes avstängningen successivt. I oktober sade drätselkammaren att förbudet mot bilar skulle gälla över nyår. I februari 1965 beslutades definitivt att Storgatan i fortsättningen skulle hållas fri från biltrafik. Gågatan i Piteå föds den 11 augusti 1961, när biltrafiken för första gången stängs av. Endast gångtrafikanter har nu tillträde och gatan blir stadens vardagsrum, möblerat med trivsamma bänkar och trädgårdsmöbler.SkyltfönstretContactinfo@piteamuseum.nu