Piteå kommun anordnar sommarskola för nyanlända ungdomar i åldrarna 13 – 18 år. I sommar har det varit 93 elever som gått i sommarskolan, uppdelade i fem stycken klasser. Syftet med sommarskolan är att stärka eleverna i olika ämnen för att bli behöriga till gymnasiet.
Under ett långt sommarlov tappar eleverna mycket i språkutvecklingen. Många ensamkommande ungdomar är själva och de flesta upplever att loven inte är bra, de har inget att göra, det ger tid till reflektioner och många mår dåligt. Därför är sommarskolan viktig och det är ett stort engagemang av elever och personal.
En stor skillnad från förra året är att eleverna erbjudits lunch och fritidsaktiviteter, detta ledde till att närvaron varit bättre denna sommar än tidigare. Personalstyrkan under sommaren har varit två verksamhetsledare en för sommarskolan och en för fritidsaktiviteterna, fem lärare, två språkstöd och en fritidspedagog. Av de fem lärarna är tre lärarstudenter som är i slutet av sina utbildningar. Sommarskolan har gett lärarstudenterna en möjlighet att se hur det är att arbeta som lärare i Piteå kommun.
Roliga dagar på sommarskola.
Vi fick följa med en dag på sommarskolan och se hur det var. Det är en solig sommardag och klockan är strax innan nio. Eleverna är redan på plats på sommarskolan och väntar på att deras första lektion ska börja. I klassrummen är det full koncentration. Grupparbete, svensk grammatik och matematik är några utav ämnena som lärarna håller lektioner i idag. I klassrummet finns resurspersoner som arbetar som språkstöd. De har också fungerat som tolk för elever som inte hunnit så långt i sin inlärning.
– Språkstöden har varit jättebra förebilder för eleverna då de inte bott så länge i Sverige. De har kommit långt i sin egen inlärning av svenska språket och dessutom fått arbete. Språkstöden har också en annan förståelse för vad eleverna går igenom, säger Lotta Armijo Holmberg, verksamhetsledare på sommarskolan.
Skolan fokuserar på undervisning i det svenska språket men vägarna dit kan gå genom andra ämnen som naturkunskap, matematik och samhällskunskap.
– Det är också olika teman i undervisningen som t.ex. mänskliga rättigheter, kärlek, allemansrätten och arbetsmarknaden, säger Lotta Armijo Holmberg, verksamhetsledare på sommarskolan.
Mänskliga rättigheter
Lotta Armijo Holmberg har i sin tjänst haft en riktad satsning på 25 procent, att arbeta med mänskliga rättigheter. Hon har utbildat personalen på sommarskolan i rättigheter och normkritiska perspektiv. Eleverna har fått lära sig om att alla ska få sina mänskliga rättigheter respekterade, men också att mina rättigheter slutar där en annan människas rättigheter börjar. Undervisningen har skett på svenska och på elevernas modersmål.
Stort intresse för fritidsaktiviteterna
Efter skoldagen har fritidsaktiviteter anordnats, där alla elever som vill får vara med. Aktiviteterna har varierat och det har varit allt ifrån fotboll, dans, karate till friidrott och golf. Denna dag gjordes en utflykt med till Swensbylijda. Eleverna fick prova på att mjölka kor, klappa olika djur, rundvisning av området och höra hur man levde förr.
– Tanken och syftet med fritidsaktiviteten är att eleverna ska få träffa olika föreningar och kanske hitta nya intressen. Det är viktigt att få ett nätverk, det finns en möjlighet att få det i en förening då det finns andra medlemmar som man kan lära känna, säger Johan Brunström, verksamhetsledare för fritidsaktiviteter på sommarskolan.
Ibrahim, 15 år, har varit på sommarskolan hela sommaren och är nöjd.
– Det har varit jättekul, säger Ibrahim.
När jag frågar honom vad han vill bli när han blir stor vet han redan svaret.
– Jag vill bli fotbollsspelare eller tandläkare som min pappa, säger han.
Konceptet kan utvecklas vidare
Verksamhetsledarna Lotta och Johan är nöjda över årets sommarskola och hoppas att sommarskolan och fritidsaktiviteterna fortsätter att utvecklas till nästa år, då det finns stora möjligheter. En önskan är att genomföra prövningar för att kunna ge elever betyg, det krävs förstås mer resurser då.
Det skulle vara intressant att tänka att sommarskola kunde erbjudas till alla elever som saknar fullständiga grundskolebetyg.
