Piteå Naturskola arbetar enligt Lgr11 och vår verksamhet berör huvudsakligen följande ur läroplanen.
Skolans värdegrund och uppdrag
”Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö.”
Skolans uppdrag
”Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen.”
”En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap.”
”I all undervisning är det angeläget att anlägga vissa övergripande perspektiv. Genom etthistoriskt perspektiv kan eleverna utveckla en förståelse för samtiden och en beredskap inför framtiden samt utveckla sin förmåga till dynamiskt tänkande.”
”Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.”
”Skolans uppdrag att främja lärande förutsätter en aktiv diskussion i den enskilda skolan om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap i dag och i framtiden och om hur kunskapsutveckling sker. Olika aspekter på kunskap och lärande är naturliga utgångspunkter i en sådan diskussion. Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former – såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – som förutsätter och samspelar med varandra. Skolans arbete måste inriktas på att ge utrymme för olika kunskapsformer och att skapa ett lärande där dessa former balanseras och blir till en helhet.”
”Skolan ska främja elevernas harmoniska utveckling. Detta ska åstadkommas genom en varierad och balanserad sammansättning av innehåll och arbetsformer. Gemensamma erfarenheter och den sociala och kulturella värld som skolan utgör skapar utrymme och förutsättningar för ett lärande och en utveckling där olika kunskapsformer är delar av en helhet.”
Varje skolas utveckling
”Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot de nationella målen. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt.”
Naturskolans verksamhet bidrar till att den skola som besöks arbetar mot ”Skolans uppdrag” genom ett tematiskt och elevaktivt arbetssätt där vi utnyttjar olika arbetsformer och utomhuspedagogik. Kravet att de undervisande pedagogerna i klassen/gruppen är med då dessa teman genomförs, bidrar till lärarfortbildning. Pedagogen får kunskaper på flera nivåer, tillfälle att betrakta sina elever och nya idéer till utveckling av den egna undervisningen.
Övergripande mål och riktlinjer
Normer och värden
”Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling.”
Skolans mål är att varje elev
- ”visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.”
Kunskaper
”Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning.”
”Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former.”
Ur innehållet i kursplanerna i biologi/kemi/fysik (NO) lgr11:
Syfte
Undervisningen i NO ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om naturen och människan utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av både systematiska undersökningar och olika typer av källor. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor. Genom undervisningen ska eleverna också utveckla förståelse för att påståenden kan prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder.
Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med begrepp, modeller och teorier samt förståelse för hur dessa utvecklas i samspel med erfarenheter från undersökningar av naturen och människan.
”Undervisningen ska skapa förutsättningar för eleverna att kunna skilja mellan naturvetenskapliga och andra sätt att skildra omvärlden.”
- genomföra systematiska undersökningar
- använda begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara samband i människokroppen, naturen och samhället.
Ur centralt innehåll i de naturorienterande ämnena:
I årskurs 1–3
Naturskoletema är markerat med fet stil:
Året runt i naturen
- ”Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra. Månens olika faser. Stjärnbilder och stjärnhimlens utseende vid olika tider på året.” Astronomi
-
”Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider.” Fiskar, småkryp, biolab
-
”Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter.” Fiskar, småkryp
-
”Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem.” Fiskar, småkryp, biolab
Kropp och hälsa
-
”Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen.” Elden, mikro & makro
Kraft och rörelse
Material och ämnen i vår omgivning
-
”Materials egenskaper och hur material och föremål kan sorteras efter egenskaperna utseende, magnetism, ledningsförmåga och om de flyter eller sjunker i vatten. ” Mikro & makro
-
”Människors användning och utveckling av olika material genom historien.” Elden
-
”Vattnets olika former fast, flytande och gas. Övergångar mellan formerna: avdunstning, kokning, kondensering, smältning och stelning.” Elden, mikro & makro
-
”Luftens grundläggande egenskaper och hur de kan observeras.” Elden, mikro & makro
Berättelser om natur och naturvetenskap
-
”Skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan.” Astronomi
-
”Berättelser om äldre tiders naturvetenskap och om olika kulturers strävan att förstå och förklara fenomen i naturen.” Astronomi
Metoder och arbetssätt
-
”Enkla fältstudier och observationer i närmiljön.” Alla teman samt biolab och tekniklab
- ”Enkla naturvetenskapliga undersökningar. ” Alla teman samt biolab och tekniklab
- ”Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer.” Alla teman samt biolab och tekniklab
Ur centralt innehåll i biologi årskurs 4–6
Natur och samhälle
-
”Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft.” Alla teman samt biolab och tekniklab
-
”Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske.”Fiskar, småkryp, elden, biolab
-
”Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt förekommande arter. Samband mellan organismer och den icke levande miljön.” Fiskar, småkryp, elden
-
”Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när vi nyttjar den.” Fiskar, småkryp, mikro & makro
Biologin och världsbilden
-
”Några historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen. ” Fiskar, småkryp, elden, biolab
- ”Livets utveckling och organismers anpassningar till olika livsmiljöer.” Alla teman samt biolab och tekniklab
Biologins metoder och arbetssätt
-
”Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering.” Fiskar, småkryp, elden, biolab
- ”Hur djur, växter och andra organismer kan identifieras, sorteras och grupperas.” Alla teman samt biolab
- ”Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter.” Alla teman samt biolab och tekniklab
Ur centralt innehåll i kemi årskurs 4–6
Kemin i naturen
-
”Enkel partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Partiklars rörelser som förklaring till övergångar mellan fast form, flytande form och gasform.” Elden, mikro & makro
-
”Indelningen av ämnen och material utifrån egenskaperna utseende, ledningsförmåga, löslighet, brännbarhet, surt eller basiskt.” Elden, mikro & makro
-
”Luftens egenskaper och sammansättning.” Elden, mikro & makro
-
”Fotosyntes, förbränning och några andra grundläggande kemiska reaktioner.” Elden
Kemin i vardagen och samhället
-
”Materiens kretslopp genom råvarors förädling till produkter, hur de blir avfall som hanteras och sedan återgår till naturen.” Elden, småkryp
Kemins metoder och arbetssätt
- ”Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.” Alla teman samt biolab och tekniklab
- ”Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter.” Alla teman samt biolab och tekniklab Ur centralt innehåll i fysik årskurs 4–6
Fysiken och vardagslivet
- ”Hur ljud uppstår, breder ut sig och uppfattas av örat.” Mikro & makro
- ”Ljusets utbredning från vanliga ljuskällor och hur detta kan förklara ljusområdens och skuggors form och storlek samt hur ljus uppfattas av ögat.” Mikro & makro
Fysiken och världsbilden
- ”Några historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen.” Astronomi, Mikro & makro
- ”Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konst och äldre tiders naturvetenskap.” Astronomi
- ”Solsystemets himlakroppar och deras rörelser i förhållande till varandra. Hur dag, natt, månader, år och årstider kan förklaras.” Astronomi
Fysikens metoder och arbetssätt
- ”Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.” Alla teman samt biolab och tekniklab
- ”Mätningar och mätinstrument, till exempel klockor, måttband och vågar och hur de används i undersökningar.” Mikro & makro, småkryp i vatten, tekniklab
- ”Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter.” Alla teman samt biolab och tekniklab