Ansvarsfrågan på skolan
Läroplanen är tydlig på att rektor har ett särskilt ansvar för att handlingsprogram mot alla former av kränkande behandling upprättas, används, följs upp och utvärderas. Förebyggande samt tidiga insatser och åtgärder har en avgörande betydelse. När särbehandling förekommer är det därför viktigt att rektor så snart som möjligt underrättas för att kunna vidta lämpliga åtgärder. Ingen bör medverka till att dölja kränkande särbehandling även om risker för eventuella lojalitetskonflikter kan uppstå.
Rutiner för utbildning (personal och elevskyddsombud)
Årlig utbildning om fysisk och psykisk arbetsmiljö av elevskyddsombud skall genomföras genom huvudskyddsombudens försorg. Personalen utbildas initialt om konflikthantering, kränkande särbehandling (kännetecken och följder) samt om de åtgärder som arbetsmiljölag och arbetsmiljöförordning kräver. Detta kopplas till läroplanens skrivning om skolans värdegrund, med betoning på personalens och elevernas förhållningssätt.
Rutiner för information till elever, vårdnadshavare och personal (såväl introduktion som löpande)
Årskurs 1-elever informeras om och diskuterar skolans läroplan under en halvdag. Under mentorstid diskuterar klass och mentor/lärare förhållningssätt som skolans värdegrund anger. Klassen gör upp egna regler om hur man skall förhålla sig till varandra och om vilka åtgärder som skall vidtas om reglerna inte följs. Elever i åk 2 och 3 följer under mentorstid upp hur reglerna följts och gör justeringar där så krävs. Det är viktigt att vid informationerna betona vars och ens ansvar för att kränkande behandling uppmärksammas, antingen genom att man själv påtalar det för de inblandade eller genom att anmäla sådana händelser till mentor eller rektor. Under föräldramötet i åk 1 kan t ex vårdnadshavarna informeras om och diskutera skolans handlingsprogram mot kränkande särbehandling och konflikter.
Personalen analyserar och diskuterar läroplanens målsättningar under arbetsplatsträffar och ev studiedagar. Särskild tonvikt läggs vid hur värdegrund, människosyn och kunskapssyn påverkar tolkning av programmål och kursplaner (mål och bedömningar). Värdegrunden anger ett förhållningssätt men kan också vara ett område för elevernas studier om det inte tas upp på annat sätt i programmets kurser. Om skolan misstänker brott kan skolan polisanmäla händelsen.
Rutiner för kartläggning av risker
Arbetet med den interna arbetsmiljön skall ske systematiskt. Det innebär en årlig kartläggning av arbetsmiljön, varvid brister uppmärksammas. Dessutom skall bedömning göras av risker av såväl fysisk, psykisk, social som organisatoriska art. Brister skall åtgärdas och handlingsplaner upprättas för åtgärder som inte kan vidtas omgående.
Rutiner för riskeliminering
- Motverka att människor blir negativt bemötta i skolan, t ex genom att skapa normer som uppmuntrar ett vänligt och respekterande klimat. Rektor, lärare och övrig personal ha nyckelroller när det gäller att forma den atmosfär och de normer som skall gälla i skolan.
- Genom sitt eget beteende utgör man en förebild, inte minst för att få igång en ömsesidig dialog och genom att uppmuntra till en ärlig vilja att lösa problem.
- Ge god introduktion som ger såväl personal som elever möjlighet att på ett bra sätt finna sig tillrätta i skolan -Ge såväl personal som elever bästa möjliga kännedom om verksamheten och dess målsättningar. Regelbundna arbetsplatsträffar och information på mentorstid bidrar till detta.
- Utveckla mentorskap för elever och nyanställd personal i syfte att förebygga kränkande särbehandlig.
- Ge såväl personal som elever information om de förebyggande åtgärder som överenskommits mot kränkande särbehandling Plan för akut arbete.
Rutiner vid misstanke/tillbud/händelse
Kränkande särbehandling, eller misstanke därom, rapporteras omgående till rektor. Ingen, vare sig personal eller elev, bör medverka till att dölja kränkande särbehandling även om risker för eventuella lojalitetskonflikter kan uppstå.
Definition av vilken typ av kränkande särbehandling som skett:
Exempel på kränkande särbehandling anges under rubriken ”Definitioner” på sid 1.
Parter kan vara elev/elever, vårdnadshavare, lärare, övrig personal eller skolan som institution. När kränkande behandling kommer till rektors kännedom, fastställs vilken typ av kränkning som ägt rum och mellan vilka parter.
Rutiner för åtgärder - Tidsplanering
När kränkning förekommit bland elever informeras rektor och kurator. Elevvårdsteamet sammankallas och får information om det inträffade. Lämplig arbetsfördelning sker. Kurator tar oftast den första kontakten med berörda elever och påbörjar en utredning. Vårdnadshavare till omyndig elev informeras omgående. När personal är involverad i kränkningen kontaktas han/hon omgående av rektor för att få del av kritiken. Han/hon ges möjlighet att sakligt bemöta den. Om det är uppenbart att den som utsatts för kränkande behandling själv provocerat fram den bör det påtalas att alla är skyldiga till att medverka till en god arbetsmiljö och atmosfär i skolan. Samtidigt är det nödvändigt att vara lyhörd för att ett provokativt beteende kan vara tecken på otillfredsställande situationer i skolan. I så fall bör initiativ tas till konkret lösning av dessa problem.
Det är viktigt att den/de som utreder en händelse av kränkande karaktär intar en objektiv och problemlösande hållning till de framlagda problemen. Det är ofta fruktbarare att blicka framåt och med de berörda diskutera hur situationen bör se ut för att fungera bra för bägge parterna, och vilka insatser som krävs för att nå dit, än att fastna i frågeställningen om vem som gjort ”fel”. Framför allt får inga åtgärdsbeslut ske ”över huvudet” på den det gäller.
Utredning och inledande åtgärder bör inte ta mer tid i anspråk än ca 2 veckor.
Hur information ska ske och till vem information ska gå
Samarbetet med vårdnadshavarna till omyndig elev är av största vikt. Den normala rutinen bör vara att vårdnadshavare kontaktas i ett tidigt skede när kränkande beteende har konstaterats. Om skolan inte lyckas få stopp på den kränkande särbehandlingen måste man arbeta vidare och försöka hitta fortsatta lösningar i samarbete med vårdnadshavare.
I det fall att inblandad elev är myndig, krävs samtycke från eleven innan kontakt tas med hans/hennes förälder. Om samtycke inte ges, arbetar skolan vidare med inblandade parter.
Information om det inträffade skall behandlas konfidentiellt. Utbyte av synpunkter skall ske mellan de inblandade, den som gör utredningen, mentor, EVK samt Rektor. Att samla en hel klass eller personalgrupp och informera om misstänkt eller klarlagd kränkande särbehandling är inte att rekommendera annat än som en sista punkt i en åtgärdsplanering som syftar till en förbättring av arbetssituationen för gruppen i stort.
Dokumentationen blir i allmänhet allmänna handlingar t ex protokollsanteckningar vid elevvårdskonferenser, beslut om stödåtgärder etc. Handlingarna kan dock omfattas av sekretess enl 7 kap. 9§ sekretesslagen. Personal på skolan som behöver handlingarna i sitt arbete skall i enlighet med sekretesslagen få tillgång till dokumentation, liksom berörda elever och vårdnadshavare.
Rutiner för anmälan.
- Alla tillbud och händelser av kränkande särbehandling rapporteras snarast till Rektor.
- Rektor ansvarar för dokumentation av alla tillbud och händelser, skriftligt på speciellt avsedd blankett. Se bilaga 2.
- Om händelsen är av allvarlig karaktär, fysisk eller psykisk, skall rektor utan dröjsmål (inom 12 dagar) underrätta arbetsmiljöverket, och vid extrema händelser även polis.
- Kopia på händelsen sänds till närmast överordnad.
- Vid oklarhet om händelse skall anmälas kan rektor för dialog kontakta:
-närmast överordnad -arbetsmiljökonsulent vid personalkontoret eller
-söka råd vid arbetsmiljöverket
Rutiner för dokumentation
Ärenden som tas upp i Elevvårdskonferensen skall protokollföras. Rektor ansvarar för att stöd- och/eller åtgärdsprogram upprättas och dokumenteras. När kränkande särbehandling förekommit ska protokollet innehålla följande:
- Vilka som deltagit vid mötet/utredningen
- Personuppgifter
- Beskrivning av händelsen
- Tidigare åtgärder
- Beskrivning av nya åtgärder som beslutats
- Vem som är ansvarig för olika åtgärder
- Tidsplan
- Hur utvärdering och uppföljning av åtgärderna ska ske
Dokument som gäller kränkande särbehandling samt vidtagna åtgärder, ska sparas till dess preskriptionstiden för skadestånd gått ut, dvs 10 år från skadetillfället.
Dokumentation
Se bilaga 2.
Rutiner för uppföljning
När kränkande särbehandling förekommit bland elever följer i första hand mentor samt kurator upp att åtgärdsprogrammet efterföljs. Uppföljning skall ske minst en gång per vecka under de 4 första veckorna efter att åtgärder beslutats. Om åtgärderna har god effekt kan uppföljning därefter ske varannan vecka under de närmaste månaderna. Om åtgärderna visar sig vara otillräckliga eller inte efterföljs, meddelas Rektor snarast möjligt. Rektor, mentor och kurator diskuterar justering av åtgärder. Rektor beslutar om de nya åtgärderna. Gymnasieförordningen §§27-31 om förseelser, avstängning av elev osv tillämpas om inget annat hjälper. När personal är inblandad i kränkande särbehandling följer Rektor upp att åtgärdsprogrammet efterlevs. Uppföljning ska ske en gång per vecka under de fyra första veckorna. Om åtgärderna har god effekt sker uppföljning en gång per månad under de närmaste månaderna. Om händelsen är av allvarlig karaktär skall rektor utan dröjsmål underrätta arbetsmiljöverket, och vid extrema händelser även polis. (Se ovan under ”Rutiner för anmälan”)
