Policy för arbete mot kränkande särbehandling

Kontakt

Jourtelefon till internatet:

070-371 09 02, helger och vardagar 16.00 - 07.00

KONTAKTA PITEÅ KOMMUN

Piteå kommun
941 85 PITEÅ

Telefon 0911-69 60 00
Fax 0911-199 28

E-post Piteå kommun

Organisationsnummer 212000-2759

Stadshuset

Besöksadress Svartuddsvägen 1
Öppettider vardagar 8-17, sommartid (15/5-1/9) vardagar 8-16

Verksamheter och ärenden som hanteras i Stadshuset.

Stadsporten

Besöksadress Västergatan 10
Öppettider vardagar 8-16

Verksamheter och ärenden som hanteras i Stadsporten.

Vill du göra en orosanmälan?

Använd e-tjänsten för orosanmälan. Använd inte Piteå kommuns faxnummer!

Alla kontaktuppgifter: Kontakta Piteå kommun

Felanmälan Lämna åsikter och klagomål

En skola för alla Foto: Karolina Lundström

Lyssna på sida

Handlingsplaner angående kränkande särbehandling samt konflikter vid Strömbackaskolan.

Definitioner:

Benämningen Rektor byts i förekommande fall ut mot Arbetsledare.

Konflikter utgörs av tillfälliga meningsmotsättningar samt problem i samarbetsrelationer i allmänhet och bör ses som normala företeelser. Detta förutsätter naturligtvis att de ömsesidiga förhållningssätten och handlingarna i samband med problemen inte syftar till att skada eller medvetet kränka någon person. Konflikter kan i vissa fall utvecklas till kränkande särbehandling.

Kränkande särbehandling föreligger när personkonflikter förlorar sin prägel av ömsesidighet och när respekt för människors rätt till personlig integritet glider över till handlingar som på ett riskfyllt sätt drabbar enskilda personer.

(Källa: Arbetsmiljöverkets skrift om kränkande särbehandling AFS 1993:17)

Några exempel på kränkande särbehandling är:

-mobbing, dvs gruppvåld, fysiskt eller psykiskt, som utövas av en grupp mot en person -förtal av person -uppenbart förolämpande utfrysning, åsidosättande behandling, negligeringar av person -förföljelse i olika former, hot, förnedring som t ex sexuella trakasserier -medvetna förolämpningar, överkritiskt eller negativt bemötande eller förhållningssätt -medvetet undanhållande av information -medvetet saboterande eller försvårande av arbetets utförande.

Plan för förebyggande arbete

Ansvarsfrågan på skolan

Läroplanen är tydlig på att rektor har ett särskilt ansvar för att handlingsprogram mot alla former av kränkande behandling upprättas, används, följs upp och utvärderas. Förebyggande samt tidiga insatser och åtgärder har en avgörande betydelse. När särbehandling förekommer är det därför viktigt att rektor så snart som möjligt underrättas för att kunna vidta lämpliga åtgärder. Ingen bör medverka till att dölja kränkande särbehandling även om risker för eventuella lojalitetskonflikter kan uppstå.

Rutiner för utbildning (personal och elevskyddsombud)

Årlig utbildning om fysisk och psykisk arbetsmiljö av elevskyddsombud skall genomföras genom huvudskyddsombudens försorg. Personalen utbildas initialt om konflikthantering, kränkande särbehandling (kännetecken och följder) samt om de åtgärder som arbetsmiljölag och arbetsmiljöförordning kräver. Detta kopplas till läroplanens skrivning om skolans värdegrund, med betoning på personalens och elevernas förhållningssätt.

Rutiner för information till elever, vårdnadshavare och personal (såväl introduktion som löpande)

Årskurs 1-elever informeras om och diskuterar skolans läroplan under en halvdag. Under mentorstid diskuterar klass och mentor/lärare förhållningssätt som skolans värdegrund anger. Klassen gör upp egna regler om hur man skall förhålla sig till varandra och om vilka åtgärder som skall vidtas om reglerna inte följs. Elever i åk 2 och 3 följer under mentorstid upp hur reglerna följts och gör justeringar där så krävs. Det är viktigt att vid informationerna betona vars och ens ansvar för att kränkande behandling uppmärksammas, antingen genom att man själv påtalar det för de inblandade eller genom att anmäla sådana händelser till mentor eller rektor. Under föräldramötet i åk 1 kan t ex vårdnadshavarna informeras om och diskutera skolans handlingsprogram mot kränkande särbehandling och konflikter.

Personalen analyserar och diskuterar läroplanens målsättningar under arbetsplatsträffar och ev studiedagar. Särskild tonvikt läggs vid hur värdegrund, människosyn och kunskapssyn påverkar tolkning av programmål och kursplaner (mål och bedömningar). Värdegrunden anger ett förhållningssätt men kan också vara ett område för elevernas studier om det inte tas upp på annat sätt i programmets kurser. Om skolan misstänker brott kan skolan polisanmäla händelsen.

Rutiner för kartläggning av risker

Arbetet med den interna arbetsmiljön skall ske systematiskt. Det innebär en årlig kartläggning av arbetsmiljön, varvid brister uppmärksammas. Dessutom skall bedömning göras av risker av såväl fysisk, psykisk, social som organisatoriska art. Brister skall åtgärdas och handlingsplaner upprättas för åtgärder som inte kan vidtas omgående.

Rutiner för riskeliminering

Motverka att människor blir negativt bemötta i skolan, t ex genom att skapa normer som uppmuntrar ett vänligt och respekterande klimat. Rektor, lärare och övrig personal ha nyckelroller när det gäller att forma den atmosfär och de normer som skall gälla i skolan.
Genom sitt eget beteende utgör man en förebild, inte minst för att få igång en ömsesidig dialog och genom att uppmuntra till en ärlig vilja att lösa problem.
Ge god introduktion som ger såväl personal som elever möjlighet att på ett bra sätt finna sig tillrätta i skolan -Ge såväl personal som elever bästa möjliga kännedom om verksamheten och dess målsättningar. Regelbundna arbetsplatsträffar och information på mentorstid bidrar till detta.
Utveckla mentorskap för elever och nyanställd personal i syfte att förebygga kränkande särbehandlig.
Ge såväl personal som elever information om de förebyggande åtgärder som överenskommits mot kränkande särbehandling Plan för akut arbete.

Rutiner vid misstanke/tillbud/händelse

Kränkande särbehandling, eller misstanke därom, rapporteras omgående till rektor. Ingen, vare sig personal eller elev, bör medverka till att dölja kränkande särbehandling även om risker för eventuella lojalitetskonflikter kan uppstå.

Definition av vilken typ av kränkande särbehandling som skett:

Exempel på kränkande särbehandling anges under rubriken ”Definitioner” på sid 1.

Parter kan vara elev/elever, vårdnadshavare, lärare, övrig personal eller skolan som institution. När kränkande behandling kommer till rektors kännedom, fastställs vilken typ av kränkning som ägt rum och mellan vilka parter.

Rutiner för åtgärder - Tidsplanering

När kränkning förekommit bland elever informeras rektor och kurator. Elevvårdsteamet sammankallas och får information om det inträffade. Lämplig arbetsfördelning sker. Kurator tar oftast den första kontakten med berörda elever och påbörjar en utredning. Vårdnadshavare till omyndig elev informeras omgående. När personal är involverad i kränkningen kontaktas han/hon omgående av rektor för att få del av kritiken. Han/hon ges möjlighet att sakligt bemöta den. Om det är uppenbart att den som utsatts för kränkande behandling själv provocerat fram den bör det påtalas att alla är skyldiga till att medverka till en god arbetsmiljö och atmosfär i skolan. Samtidigt är det nödvändigt att vara lyhörd för att ett provokativt beteende kan vara tecken på otillfredsställande situationer i skolan. I så fall bör initiativ tas till konkret lösning av dessa problem.

Det är viktigt att den/de som utreder en händelse av kränkande karaktär intar en objektiv och problemlösande hållning till de framlagda problemen. Det är ofta fruktbarare att blicka framåt och med de berörda diskutera hur situationen bör se ut för att fungera bra för bägge parterna, och vilka insatser som krävs för att nå dit, än att fastna i frågeställningen om vem som gjort ”fel”. Framför allt får inga åtgärdsbeslut ske ”över huvudet” på den det gäller.

Utredning och inledande åtgärder bör inte ta mer tid i anspråk än ca 2 veckor.

Hur information ska ske och till vem information ska gå

Samarbetet med vårdnadshavarna till omyndig elev är av största vikt. Den normala rutinen bör vara att vårdnadshavare kontaktas i ett tidigt skede när kränkande beteende har konstaterats. Om skolan inte lyckas få stopp på den kränkande särbehandlingen måste man arbeta vidare och försöka hitta fortsatta lösningar i samarbete med vårdnadshavare.

I det fall att inblandad elev är myndig, krävs samtycke från eleven innan kontakt tas med hans/hennes förälder. Om samtycke inte ges, arbetar skolan vidare med inblandade parter.

Information om det inträffade skall behandlas konfidentiellt. Utbyte av synpunkter skall ske mellan de inblandade, den som gör utredningen, mentor, EVK samt Rektor. Att samla en hel klass eller personalgrupp och informera om misstänkt eller klarlagd kränkande särbehandling är inte att rekommendera annat än som en sista punkt i en åtgärdsplanering som syftar till en förbättring av arbetssituationen för gruppen i stort.

Dokumentationen blir i allmänhet allmänna handlingar t ex protokollsanteckningar vid elevvårdskonferenser, beslut om stödåtgärder etc. Handlingarna kan dock omfattas av sekretess enl 7 kap. 9§ sekretesslagen. Personal på skolan som behöver handlingarna i sitt arbete skall i enlighet med sekretesslagen få tillgång till dokumentation, liksom berörda elever och vårdnadshavare.

Rutiner för anmälan.

Alla tillbud och händelser av kränkande särbehandling rapporteras snarast till Rektor.
Rektor ansvarar för dokumentation av alla tillbud och händelser, skriftligt på speciellt avsedd blankett. Se bilaga 2.
Om händelsen är av allvarlig karaktär, fysisk eller psykisk, skall rektor utan dröjsmål (inom 12 dagar) underrätta arbetsmiljöverket, och vid extrema händelser även polis.
Kopia på händelsen sänds till närmast överordnad.
Vid oklarhet om händelse skall anmälas kan rektor för dialog kontakta:
-närmast överordnad -arbetsmiljökonsulent vid personalkontoret eller
-söka råd vid arbetsmiljöverket

Rutiner för dokumentation

Ärenden som tas upp i Elevvårdskonferensen skall protokollföras. Rektor ansvarar för att stöd- och/eller åtgärdsprogram upprättas och dokumenteras. När kränkande särbehandling förekommit ska protokollet innehålla följande:

Vilka som deltagit vid mötet/utredningen
Personuppgifter
Beskrivning av händelsen
Tidigare åtgärder
Beskrivning av nya åtgärder som beslutats
Vem som är ansvarig för olika åtgärder
Tidsplan
Hur utvärdering och uppföljning av åtgärderna ska ske

Dokument som gäller kränkande särbehandling samt vidtagna åtgärder, ska sparas till dess preskriptionstiden för skadestånd gått ut, dvs 10 år från skadetillfället.

Dokumentation

Se bilaga 2.

Rutiner för uppföljning

När kränkande särbehandling förekommit bland elever följer i första hand mentor samt kurator upp att åtgärdsprogrammet efterföljs. Uppföljning skall ske minst en gång per vecka under de 4 första veckorna efter att åtgärder beslutats. Om åtgärderna har god effekt kan uppföljning därefter ske varannan vecka under de närmaste månaderna. Om åtgärderna visar sig vara otillräckliga eller inte efterföljs, meddelas Rektor snarast möjligt. Rektor, mentor och kurator diskuterar justering av åtgärder. Rektor beslutar om de nya åtgärderna. Gymnasieförordningen §§27-31 om förseelser, avstängning av elev osv tillämpas om inget annat hjälper. När personal är inblandad i kränkande särbehandling följer Rektor upp att åtgärdsprogrammet efterlevs. Uppföljning ska ske en gång per vecka under de fyra första veckorna. Om åtgärderna har god effekt sker uppföljning en gång per månad under de närmaste månaderna. Om händelsen är av allvarlig karaktär skall rektor utan dröjsmål underrätta arbetsmiljöverket, och vid extrema händelser även polis. (Se ovan under ”Rutiner för anmälan”)

Nolltolerans mot kränkningar

I förskolan och skolan finns ett absolut förbud mot diskriminering och kränkande behandling. Alla barn och elevers lika rättigheter och möjligheter ska främjas.

Alla enheter ska arbeta förebyggande mot trakasserier och kränkande behandling. Varje enhet ska regelbundet kartlägga och analysera om det finns något som leder till, eller riskerar att leda till diskriminering eller kränkande behandling. Arbetet dokumenteras i en Likabehandlingsplan. Barn, elever och vårdnadshavare ska få information om planen.

Om ett barn eller en elev känner sig kränkt eller trakasserad ska eleven eller vårdnadshavaren vända sig till förskolans eller skolans personal som i sin tur är skyldig att informera enhetens förskolechef eller rektor. Du kan kontakta enhetens förskolechef eller rektor om du inte vill prata med mentor eller klasslärare.

Förskolechef eller rektor är skyldig att utreda och dokumentera uppgifterna. Förskolor och skolor måste ha rutiner för att åtgärda uppkomna situationer.

Förskolechef och rektor måste anmäla kränkningar, trakasserier och diskriminering till barn- och utbildningsnämnden.

Vad är kränkningar?

Kränkande behandling är beteenden som kränker en annan människas värde. En elev kan till exempel bli retad för att vara överviktig, ha fel hårfärg eller kläder. Eleven kan också bli knuffad, utfryst på raster, vid grupparbeten eller idrottslektioner.

Vad är trakasserier?

Trakasserier kränker en elevs värdighet när den har samband med de sju diskrimineringsgrunderna som är:

Kön
Etnisk tillhörighet
Religion eller annan trosuppfattning
Funktionshinder
Sexuell läggning
Könsöverskridande identitet
Ålder

Det är trakasserier även när en elev kränks på grund av en förälders eller ett syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera.

Vad är diskriminering?

Diskriminering innebär att en elev missgynnas eller behandlas sämre av personal utifrån någon av ovanstående diskrimineringsgrunder.

Arbetsgång vid kränkande särbehandling

Definition av kränkande särbehandling:
Kränkande särbehandling föreligger när personkonflikter förlorar sin prägel av ömsesidighet och när respekt för människors rätt till personlig integritet glider över till handlingar som på ett riskfyllt sätt drabbar enskilda personer. Ex. mobbing, förtal, utfrysning, förföljelse (hot,förnedring), förolämpningar osv.

Kränkande särbehandling:
1. Kränkande särbehandling rapporteras omgående till rektor för programmet, som
fastställer vilken typ av kränkning som ägt rum och mellan vilka parter. Rektor ansvarar för att dokumentation sker på speciellt avsedd blankett.

2 a. Om kränkningen skett bland elever, sammankallas elevvårdteamet. Kurator tar första kontakten med berörda elever och påbörjar en utredning. Rektor får del av den skrivna dokumentationen redan i inledningsskedet. Vårdnadshavare till omyndig elev informeras.

2 b. Om personal är involverad i kränkningen, kontaktas han/hon omgående av rektor för programmet, för att få del av kritiken. Han/hon ges möjlighet att sakligt bemöta den.

3. Rektor ansvarar för att stöd- och/eller åtgärdsprogram upprättas och dokumenteras.

4. Utredning och inledande åtgärder inom de närmaste 2 veckorna efter anmälan. Elevvårdsteamet fördelar arbetsuppgifterna sinsemellan. Inga beslut om åtgärder får ske utan att de berörda informerats.

5. Information om det inträffade behandlas konfidentiellt. Utbyte av synpunkter skall ske mellan de inblandade, den som gör utredningen, mentor, EVK samt rektor.

6. Om händelsen är av allvarlig karaktär skall rektor utan dröjsmål (inom 1 – 2 dagar)
underrätta arbetsmiljöverket, och vid extrema händelser även polis.

7 a. När kränkande särbehandling förekommit bland elever följer i första hand mentor och kurator upp att åtgärdsprogrammet efterlevs. Uppföljning skall ske minst en gång per vecka under den närmaste månaden efter att åtgärder beslutats.

7 b. När personal är inblandad i kränkande särbehandling följer Rektor upp att åtgärdsprogrammet efterlevs. Uppföljning sker en gång per vecka under den närmaste
månaden.

8. Om åtgärderna visar sig vara otillräckliga eller inte efterföljs, meddelas Rektor snarast möjligt. Rektor, mentor och kurator diskuterar justering av åtgärder. Rektor beslutar om nya åtgärder. Om inga åtgärder hjälper och när enbart elever berörs tillämpas Gymnasieförordningen §§27- 31 om förseelser, avstängning av elev osv. När personal berörs kopplas i sådana fall kommunens personalavdelning in.

Arbetsgång vid konflikt Lärare – Elev

Definition av konflikt: Konflikt utgörs av tillfälliga meningsmotsättningar samt problem i samarbetsrelationer i allmänhet och bör ses som normala företeelser. Detta förutsätter naturligtvis att de ömsesidiga förhållningssätten och handlingarna i samband med problemen inte syftar till att skada eller medvetet kränka någon person. Konflikter kan i vissa fall utvecklas till kränkande särbehandling.

Konflikt lärare – elev/elever:

Elev/elever talar i första hand med den berörde läraren. Av samtalet skall tydligt framgå vad konflikten gäller. Lämna gärna förslag till lösningar. Om kritik ges skall den vara saklig. Undvik att kritisera läraren som person.
Om samtalet inte leder till en acceptabel förändring, informerar elev/elever mentor, som tar upp problemet med berörd lärare och diskuterar tänkbara lösningar.
Rektor för berörd/a elev/elever kontaktas om ingen gemensam lösning kunnat uppnås. Rektor kartlägger noggrant hur problemet ser ut, vad som gjorts tidigare och eventuella resultat. Skriftlig dokumentation sker, som eleverna godkänner.
Rektor kontaktar snarast berörd lärare för att få hans/hennes synpunkter efter att ha överlämnat det skrivna dokumentet.
Rektor träffar elev alt liten grupp elever samt berörd lärare. Syftet är att försöka hitta en lösning som tillvaratar bägge parternas intressen på ett optimalt sätt. Bägge parterna ger sin bild av hur de inte vill ha det samt hur de vill att det ska vara. När alla enats om en önskvärd lösning, diskuteras vad som krävs för att uppnå den. Förslagen noteras skriftligt och när alla är eniga undertecknas åtgärdslistan, som på så sätt blir ett avtal mellan parterna.
Om hela klassen är involverad i konflikten, informeras den om uppgörelsen av rektor och berörd lärare.
Kontinuerlig uppföljning sker genom mentors, alternativt annan lärares försorg under de närmaste 2 månaderna.