Mitt namn är Magdalena Norén och sedan 1994 arbetar jag som musiklärare på Strömbackaskolans estetiska program. Det forskningsområde som intresserar mig handlar om hur elever förhåller sig till lärande om övningsuppgifter som genomförs relateras till bedömningsmatriser och kunskapskrav.
Upplever de att det finns tid till lärande för lärandets skull, eller blir fokus att visa sina förmågor snarare än att utveckla dem? I magisterutbildningen har jag fått möjlighet att reflektera över hur olika faktorer påverkar lärares profession och elevers utveckling. Det ger mig en djupare förståelse för lärandets komplexitet och vikten av att verksamheten i skolan vilar på vetenskaplig grund.
Konferensbidrag
Formulating goals and learning approaches: Students views on measurable knowledge requirements and a lifelong learning - Nationell forskningskonferens i pedagogiskt arbete, Umeå universitet, 19-20 augusti 2019.
Magisteruppsats i pedagogisk yrkesverksamhet, 15 hp
Mål- och resultatstyrning och ett lärande förhållningssätt.
- Elevers erfarenheter av en mål- och resultatstyrd skola
Läs hela magisteruppsatsen
Studiens område och syfte
Syftet med studien har varit att synliggöra elevers erfarenheter av en mål- och resultatstyrd skola och se hur mål- och resultatstyrning påverkar elevers förhållningssätt till lärande.
Metod
I sex olika fokusgruppintervjuer har 30 gymnasieelever från olika studieförberedande program diskuterat sina erfarenheter av skoluppgifter och balansen mellan uppgifter som ska bedömas och uppgifter som används i en lärprocess.
Lärdomar och slutsatser
Resultatet visar att en stark mål- och resultatstyrning skapar en press hos elever att visa vad de kan snarare än att elever ser en möjlighet till personlig kunskapsutveckling. När kunskapskrav kommuniceras i samband med olika uppgifter väljer elever betygsmål beroende på tid, ork och motivation. I sin strävan att nå vald betygsnivå blir instruktioner och feedback viktiga verktyg med en fara att elever gör avkall på det personliga uttrycket för att komma så nära det goda exemplet som möjligt.
Studien uppmärksammar en spänning mellan mål- och resultatstyrning och ett livslångt lärande i ett sociokulturellt perspektiv där höga betyg inte nödvändigtvis innebär personlig kunskapsutveckling utan blir ett bevis på att eleven har ett kunnande som efterfrågas för ett visst betyg. När eleven har visat sitt kunnande i relation till målen finns det en risk att lärandet avstannar. Om eleven blir underkänd har hen lärt sig att lärandet inte var gott nog. Studiens resultat visar även att mätbar kunskap i form av prov och redovisningar värderas högre än kunskap som visas i praktiska sammanhang.
Utveckling
Skolans mål- och resultatstyrning påverkar elevers förhållningssätt till lärande och för att uppmuntra ett lärande förhållningssätt finns det behov av bedömningsfria zoner i undervisningen. Genom lokala forskningscirklar där lärares beprövade erfarenhet och ny forskning kan utmana varandras kunskapsområden kan detta problematiseras och utvecklas.