Den 6:e februari är det samernas gemensamma nationaldag. Den gäller över hela Sápmi, som sträcker sig över Sverige, Norge, Finland och Ryssland. Det är en samisk flaggdag och idag flaggar vi både med den samiska och den svenska flaggan utanför stadshuset i Piteå.
Den samiska nationaldagen firas sedan 1993 till minne av det första gränslösa samiska landsmötet i Tråante/Trondheim den 6 februari 1917. Mötet samlade över hundra samer från Sverige och Norge, en stor del kvinnor.
En av initiativtagarna till mötet var Elsa Laula Renberg (1877-1931). Hon var född i Tärnaby och dotter till en renskötare. Hon hade själv erfarenheter av landtvister när hennes familj förlorade sitt skatteland i samband med att fadern dog. Hon var bekymrad över segregationspolitiken som den svenska staten bedrev.
Mötet i Trondheim 1917 var första gången som nord- och sydsamer från Norge och Sverige samlades till ett gränslöst möte för att diskutera gemensamma problem. Elsa Laula ansåg att måste stå tillsammans för att åstadkomma förändring. Till exempel ville de inte att de samiska barnen skulle få en sämre skolutbildning än andra barn på den tiden.
Den 6 februari är en viktig symboldag för alla samer, oavsett vilket land man bor i. Dagen är också en samisk flaggdag, så idag vajar den samiska flaggan och den svenska flaggan bredvid varandra utanför stadshuset i Piteå.
Den samiska flaggan är gemensam för alla samer och cirkelformen i flaggan symboliserar både solen och månen. Solringen är röd och månringen är blå. Flaggans färger, röd, blå, grön och gul kommer från den traditionella samiska dräkten.
En mörk historia
I rasbiologins anda behandlades samerna som en människotyp med vissa egenskaper. "Lapparne... bör förhjälpas att förblifva vid nomadlifvet", skriver exempelvis riksdagsmannen och biskopen Olof Bergqvist. Eller med andra ord: "Lapp ska vara lapp".
Samerna ansågs tillhöra ett lägre kulturstadium. Men attityden hos svenska riksdagsmän var att de svenska samerna skulle beskyddas och inte fördärvas av civilisationen, som det så vackert hette.
Idag har vi fått mer kunskap om urfolket och den nationella minoriteten samerna, bland annat genom den massmediala bevakningen av processen kring jakträtt som Girjas sameby drivit mot svenska staten. Nu används det juridiska begreppet "urminnes hävd" på ett sätt som den inte gjorts tidigare.
Tips!
Se gärna den gripande prisbelönta filmen Sameblod från 2017 av Amanda Kernell. En svensk dramafilm som i stora drag behandlar Sveriges kolonisering av samerna och rasbiologins 1930-tal. Handlingen kretsar kring en äldre samisk kvinna som återvänder till sitt ursprung efter att tidigare velat lämna allt samröre med sin samiska kultur. I filmen finns historier från både nutid och dåtid. Du kan hitta den på Svtplay.