Kärnkraft, psykisk ohälsa, migration, bensinpriser och fyra dagars arbetsvecka. Det var stor bredd på frågorna när Strömbackaskolans elever bjöd in de politiska partierna till utfrågning inför skolvalet. Under två intensiva timmar fick politikerna både svara på elevernas frågor och debattera sina lösningar på några av samhällets stora utmaningar.
Under ledning av samhällskunskapsläraren Viktor Lindström genomfördes partiledarutfrågningen i Strömbackaskolans stora samlingssal. Samtliga riksdagspartier hade fått inbjudan att delta.
Eleverna i årskurs 3 på samhällsvetenskapsprogrammet hade sammanställt riktigt spetsiga frågor till partierna.
Bakom utfrågningen står elever i årskurs 3 på samhällsvetenskapsprogrammet tillsammans med skolans samhällskunskapslärare. Elever från programmet fanns också på scenen, väl förberedda med frågor som satte partiernas företrädare på prov.
Utfrågningen inleddes med att varje parti fick 60 sekunder på sig att hålla ett öppningsanförande. Därefter var det dags för elevernas frågor.
Från tandvård till klimatmål
Frågorna var riktade till specifika partier och spände över stora delar av den politiska dagordningen. Sverigedemokraterna fick bland annat svara på hur minskade kostnader för tandvård ska finansieras samtidigt som skatterna sänks. Vänsterpartiet fick frågor om Sveriges migrationspolitik och Centerpartiet om hur privata vårdbolag ska kunna lockas att etablera sig i glesbygd.
Andra frågor handlade om utvisningar, ökade samhällsklyftor, klimatmål, energipolitik och utsläpp. Moderaterna fick förklara hur fler människor ska kunna gå från bidrag till arbete och Liberalerna fick frågan hur fler läkare ska lockas till norra Sverige.
En fråga som snabbt höjde temperaturen i salen var kärnkraften. Här fick partiernas företrädare möjlighet att debattera direkt mot varandra, och skillnaderna i hur partierna vill lösa Sveriges framtida energibehov blev tydliga.
Grönt eller rött?
Under en del av utfrågningen fick partierna också bekänna färg, bokstavligt talat. Viktor Lindström läste upp ett antal politiska påståenden och representanterna fick svara genom att hålla upp en grön eller röd skylt.
Grönt eller rött? Barn från 13 år ska kunna dömas till fängelse - grön skylt, håller med, röd skylt, håller inte med.
Det första påståendet löd:
”Barn från 13 år ska kunna dömas till fängelse.”
När frågorna sedan släpptes fria till eleverna i publiken breddades diskussionen ytterligare. Fyradagars arbetsvecka kom upp på tapeten, tillsammans med frågan om hur en sådan förändring skulle fungera för elever i skolan. Även bensinpriset fick stort utrymme i diskussionen.
Sverigedemokraterna var det parti som fick flest frågor från eleverna i publiken.
Eniga om problemet – inte om lösningen
En fråga förenade samtliga partier: mer behöver göras för att motverka psykisk ohälsa bland unga. Alla partier höll upp den gröna skylten, men när det kom till lösningarna gick åsikterna isär.
Moderaterna lyfte arbetet med att minska vårdköerna, medan Sverigedemokraterna ville omfördela pengar från kultursatsningar till psykiatrin. Liberalerna betonade möjligheten till ökad samverkan mellan polis, skola och socialtjänst. Centerpartiet ville se en 24-timmarsgaranti för kontakt med psykiatrin.
Socialdemokraterna betonade betydelsen av förebyggande arbete, Miljöpartiet ville stärka elevhälsan och Vänsterpartiet lyfte behovet av fler anställda inom psykiatrin.
Just den delen av utfrågningen blev också ett tydligt exempel på demokratins kärna: partierna kan vara överens om vilket problem som behöver lösas, men ha helt olika idéer om vägen dit.
Upptakt inför skolvalet
Samhällskunskapsläraren Jonas Nordh har tillsammans med sina kollegor arrangerat utfrågningen. Skolan kontaktar samtliga partier, som sedan själva bestämmer vilken representant de skickar.
Jonas Nordh lärare i samhällskunskap på Strömbackaskolan har tillsammans med sina kollegor arrangerat utfrågningen. Dagens huvudfrågor var skola samt lag och ordning.
– Jag tänker att det här är ett tillfälle som partierna prioriterar att delta i. Det blir en fin upptakt till det skolval som hålls här i morgon, säger Jonas Nordh.
Skolvalet är en del av Riksdagsskolvalet 2026 och syftar till att öka ungas kunskap om demokrati och hur val går till, men också till att stärka ungas möjligheter att delta i politiska processer. Skolval har genomförts på svenska grund- och gymnasieskolor i över 60 år. I årets skolval deltar över 1 700 skolor från nästan alla Sveriges kommuner.
Men innan politikerna lämnade scenen skickade Viktor Lindström med eleverna en sista uppmaning:
– Ett land får den regering det förtjänar. Läs på, ta ställning och, för er som kan, gå och rösta.
