Glöm ”räkna ut volymen på cylindern”. Fråga i stället hur mycket regnvatten skolans tak kan samla. När Piteås matte- och NO-lärare samlades på Strömbackaskolan bjöd Guldäpplevinnaren Anders Enström på både inspiration, skratt och en rejäl utmaning: sluta jaga provresultat och skapa undervisning som får eleverna att vilja lära sig.
I onsdags samlades matte- och NO-lärare från Piteå kommuns grundskolor och gymnasieskola på Strömbackaskolan. Anledningen var kommunens satsning på STEM – naturvetenskap, teknik, ingenjörskap och matematik – och frågan om hur fler elever kan få upp ögonen för ämnen som finns runt omkring oss precis hela tiden.
Gymnasiechef Annika Niklasson och grundskolechef Elice Ökvist inledde dagen med att berätta varför satsningen behövs.
Och kanske viktigast av allt: initiativet kommer från lärarna själva.
Redan för flera år sedan såg lärare i Piteå att intresset för STEM-ämnena bland eleverna var för lågt. Samtidigt väcktes en oro för framtiden. Hur säkrar vi tillgången till nya matematik- och NO-lärare om för få unga väljer att gå vidare inom området?
– Vi tror på er som sitter här idag, sa Elice Ökvist till lärarna i publiken.
Annika Niklasson, gymnasiechef och Elice Ökvist, chef för grundskolan inledde inspirationsdagen med att tacka publiken.
Från fina resultat till nästa utmaning
Annika Niklasson passade också på att rikta ett tack till Piteås grundskollärare. 89 procent av eleverna i kommunen har gymnasiebehörighet, vilket är högst i Norrbotten.
På Strömbackaskolan läser 47 procent av eleverna på högskoleförberedande program och 53 procent på yrkesprogram.
Men när det gäller STEM finns mer att göra. I dag har Strömbackaskolan en klass på naturvetenskapsprogrammet. Ambitionen är två. Detsamma gäller teknikprogrammet.
Sedan lämnades scenen över till mannen som skulle försöka ruska om bilden av hur en matte- eller NO-lektion behöver se ut.
”Jag vill inte att mitt barnbarn ska möta samma skola”
Anders Enström har arbetat som lärare i 25 år, ofta i utsatta områden i Stockholmsregionen och med elever som inte alltid varit särskilt motiverade av traditionell undervisning. År 2022 tilldelades han lärarpriset Guldäpplet.
Han började föreläsningen med att visa en bild på sitt barnbarn.
Sedan slog han fast att han inte vill att barnbarnet ska möta samma skola som finns i dag.
För hur ser en vanlig mattelektion ut?
Läraren kommer in. Håller en genomgång. Förmodligen lite för länge. Sedan öppnar eleverna boken och räknar.
Fungerar det?
Absolut.
Men inte varje dag.
För Anders handlar undervisning i stället om att skapa sammanhang och få eleverna att förstå varför de ska lära sig något.
Vilka ord kan du skapa av olika grundämnen? Ditt namn? En blomma? Annat?
När periodiska systemet ska introduceras börjar han därför inte med en lång genomgång.
Han ställer en fråga:
Vilka ord kan du skapa av olika grundämnens kemiska beteckningar?
Varsågoda.
Och plötsligt var det lärarna i publiken som fick sätta igång och klura.
”Kommer det här på provet?”
Anders lyfte också en betydligt allvarligare sida av dagens skola: pressen på eleverna.
Med diagram och statistik visade han hur elevers självskattade mående påverkas negativt i samband med bland annat betyg och nationella prov.
Han menar att skolan riskerar att skapa en jakt på resultat i stället för en jakt på kunskap.
Och det finns en fråga han helst aldrig vill höra:
”Kommer det här på provet?”
– När jag får den frågan har jag totalt misslyckats som lärare, sa Anders.
Så han bestämde sig för något annat.
Mina lektioner ska vara kick-ass-lektioner.
Inga traditionella prov. Inga traditionella läxor. Flera ämnen samtidigt. Verkliga problem. Verkliga mottagare. Och gärna riktigt roligt på vägen.
Från cylindrar till regnvatten
För i princip samma kunskap kan paketeras på helt olika sätt.
Isolerad uppgift:
Beräkna volymen av cylindern.
Eller uppgift i ett sammanhang:
Hur mycket regnvatten kan skolans tak samla?
Isolerad uppgift:
Vad är fotosyntes?
Eller uppgift i ett sammanhang:
Hur försörjer sig skogen bakom skolan? Hur kan den fortsätta växa?
Isolerad uppgift:
Räkna ut den procentuella ökningen.
Eller uppgift i ett sammanhang:
Vad har hänt med priset på din iPhone sedan 2020?
Matematiken och naturvetenskapen är densamma. Skillnaden är att kunskapen plötsligt har fått ett sammanhang.
Anders uppmanade också lärarna att låta eleverna skapa uppgifter åt varandra, arbeta i projekt och använda matematik och naturvetenskap som verktyg för att förstå verkliga frågor.
STEM är inte bara ett ämne på schemat
Det är också precis där Piteå kommuns STEM-satsning tar sikte.
Att väcka nyfikenheten tidigare. Att skapa en röd tråd mellan grundskola och gymnasium. Att få fler elever att upptäcka matematik, naturvetenskap och teknik och kanske så småningom välja att utbilda sig vidare inom området.
För STEM finns inte bara i matteboken eller i NO-salen.
Det finns i mobilen i fickan. I skogen bakom skolan. I regnet på taket. I husen vi bygger, energin vi använder och tekniken som formar framtiden.
FAKTA: Vad är STEM?
STEM är en förkortning av de engelska orden:
🔬 Science – naturvetenskap
💻 Technology – teknik
⚙️ Engineering – ingenjörsvetenskap
➗ Mathematics – matematik
STEM handlar om att koppla samman ämnena och använda kunskaper från flera områden för att förstå, undersöka och lösa verkliga problem.
Det kan till exempel handla om allt från klimat, energi och hållbart byggande till programmering, AI, medicin och ny teknik.
Ett viktigt mål med STEM är att väcka nyfikenhet och intresse för naturvetenskap, teknik och matematik och visa hur kunskaperna används både i vardagen och i framtidens utbildningar och yrken.
FAKTA: Guldäpplet
Guldäpplet är ett nationellt lärarpris som delas ut av Stiftelsen Yngve Lindbergs Minne. Priset instiftades 2002 och uppmärksammar lärare som utvecklar undervisningen och inspirerar elever och kollegor.
