95 procent av piteborna anser att Piteå kommun är en bra plats att leva och bo på. Piteborna känner sig också väldigt trygga. Det framgår av SCB:s medborgarundersökning 2023, en attitydundersökning som täcker in områden som skola och omsorg, boende och boendemiljö, trygghet i samhället och kommunen som helhet. För Piteå kommun är det viktigt att arbeta både för att behålla höga betyg samt identifiera och höja betyg inom identifierade utvecklingsområden.
Under hösten 2023 fick 1200 slumpvis utvalda invånare i kommunen möjlighet att tycka till om sin kommun och dess verksamheter. Totalt var det 426 personer som svarade på enkäten vilket ger ett deltagande på 36 procent – exakt samma som för landet i stort.
95 procent av kommunens invånare tycker att kommunen är en mycket eller ganska bra plats att bo och leva på – i länet hamnar vi på tredje plats efter Arjeplog och Luleå. Betyget är också väldigt högt vad gäller upplevelse av trygghet. 99 procent känner sig trygga utomhus när det är ljust ute och 88 procent när det är mörkt ute.
- Det är glädjande att så många tycker att Piteå är en bra plats att bo och leva på, där ligger vi högre än landet som helhet. Även på frågor som rör trygghet får vi högt betyg. Det känns väldigt bra med tanke på den oro vi ser, både i Sverige och globalt, säger Patric Lundström, kommunalråd.
Överlag är piteborna nöjda med kommunens verksamheter. 78 procent av kommunens invånare tycker att kommunen sköter sina verksamheter på ett mycket eller ganska bra sätt. Piteborna ger generellt höga betyg på frågor om boende och boendemiljö, utbudet av friluftsområden och skötsel av offentliga miljöer.
Skolan fortsatt högt resultat
Piteås skolor får fortsatt höga betyg, där tillhör Piteå kommun de 25 procent bästa kommunerna i undersökningen vad gäller grundskolan och gymnasieskolan
- Piteå har under en lång tid haft höga betyg för vår skolverksamhet. Det är vi stolta över och vi jobbar hårt för att bibehålla en hög kvalitet i skolan, säger Leif Vikman, t.f. kommunchef.
Tittar man på pitebornas uppfattning av högre utbildning i Piteå så ligger resultatet lägre än landet som helhet, trots att utbudet av distansutbildningar och möjligheter att plugga från sin hemkommun ständigt ökar.
- En förklaring kan vara att vi saknar ett universitet, även om vi har pendlingsavstånd till Luleå och ett visst utbud av universitetsutbildningar både i Piteå och Skellefteå. Sen kan det också handla om att piteborna inte känner till de möjligheter som finns. Det är därför viktigt att vi är bra på att kommunicera utbudet som finns, både universitet, högskola och yrkeshögskola, säger Leif Wikman.
66 procent är nöjda med det lokala kultur- och nöjeslivet i kommunen vilket placerar oss bland de 25 procent bästa kommunerna i landet och på andra plats i Norrbotten efter Luleå.
Många utvecklingsområden som kräver kloka insatser
Några svaga områden är pitebornas upplevelse av utbudet av kommunal service utanför centralorten, tillgången till kollektivtrafik, bristen på mångfald i vårt samhälle och mötesplatser för unga.
- Unga är en viktig målgrupp och här både vill och behöver vi förbättra oss. Vi jobbar brett med frågan, ett par exempel är Skol IF som ska erbjuda ett brett utbud av aktiviteter i anslutning till skoldagen och frågan om mötesplatser för unga är på agendan, säger Patric Lundström.
När det gäller äldreomsorgen, verksamheter för personer med funktionsnedsättningar och socialtjänstens stöd till utsatta personer har andelen höga betyg minskat jämfört med 2021. För äldreomsorgen är minskningen statistiskt säkerställd. Tillsammans med andra undersökningar riktade till olika målgrupper – brukare, anhöriga och allmänheten – framträder en bred bild av hur socialtjänstens verksamheter upplevs. De ger tillsammans värdefulla insikter för fortsatt arbete.
Ytterligare ett svagt område är möjligheten till insyn och inflytande över kommunens beslut och verksamheter. Endast 21 procent ger ett högt betyg, vilket i och för sig ligger över riket som helhet. Det är alltså en generell utmaning för Sveriges kommuner.
Piteå kommun erbjuder en hel palett av metoder för att ge piteborna delaktighet och möjlighet att tycka till. Siffrorna pekar dock på att många inte känner till detta. En annan förklaring kan vara att kommunerna mer och mer över går till e-tjänster, medan medborgarna föredrar en personlig kontakt via telefon eller mej
- Vi behöver både kommunicera de metoder som finns på ett bättre sätt, men också komplettera e-tjänster och digitala kanaler med fler sätt att vara med och påverka i samtliga dialoger, säger Anette Christoffersson, utvecklingsstrateg vid kommunledningskontoret.
Detta är den första av ett antal nyheter där vi berättar om resultatet i SCB:s medborgarundersökning, där de kommande nyheterna fokuserar på olika frågeområden.