Svenska traditioner

Lyssna på sida
Tänd Luciakrona
Tänd Luciakrona. © Pressbild
  • Tänd Luciakrona
    Tänd Luciakrona. © Pressbild
  • Swedish fika
    Swedish fika. © PIteå kommun
  • Tecknade påskkycklingar och ägg
    Tecknade påskkycklingar och ägg. © Fri bild
  • MIdsommarstång med dans
    MIdsommarstång med dans. © Stina Eriksson
  • Midsommardans
    Midsommardans. © Pressbild

Swedish Fika
Att njuta av en fika innebär att sakta ner en stund och uppskatta de goda sakerna i livet! En typisk svensk fika innebär några koppar bryggkaffe och en nygräddad kanelbulle, en klassisk bakelse som Napoleon, en tårtbit eller en smaskig chokladboll. Urvalet är stort och vi svenskar hittar gärna mer än ett tillfälle till att fika, ute som hemma. När svenskar pratar om fika menar de i allmänhet en fika. Kaffet kan bytas ut mot te eller tom lemonad, men någon form av alkoholfri och helst varm dryck är alltid en del av en fika.

Svensk musik
Här finns hur mycket som helst att beskriva och förklara, lyssna på svenska spellistor hos musikleverantörer så hittar ni många! I PIteå har vi en av Sveriges sex Musikhögskolor och många artister har börjat sin utbildning just i Piteå. Vårt konserthus ligger på samma område och det är lätt att hitta om man tittar efter den höga spiran på taket. Konserthuset Studio Acusticum inrymmer också Orgel Acusticum som är ett världsunikt instrument för det 21:a århundradet. Man kan vid tillfällen få en guidad visning av det fantastiska instrumentet. Alla konserter finns i evenemangskalendern här på sidan.

Jul, påsk och midsommar - tre exempel på högtider som de flesta i Sverige kan utan och innan. Till det kan vi lägga till många fler som ex det ortodoxa nyåret och många fler. 

Högtidsdagarna är många; här kommer några exempel på våra högtider.

Advent
Till första advent tänder vi elektriska adventsljusstakar i våra fönster med glödlampor och i olika utföranden. Den elektriska ljusstaken anknyter till en gammal svensk tradition att låta ljus brinna i fönstren för att lysa upp julottebesökarnas väg till kyrkan. Historiskt sett består en adventsljusstake av fyra levande ljus som börjar tändas vid första advent som är den fjärde söndagen före jul, sen tänder man ett för varje söndag för att slutligen alla är tända. De blev vanliga i Sverige på 1930-talet. Det är en vacker och symbolisk dekoration som markerar adventsperioden fram till jul, en viktig del av jultraditionen som skapar en stämningsfull atmosfär i hemmet.

Lucia​​
I Sverige firar man Lucia den 13 december då det tidigare var den mörkaste natten på året. Under sena 1700 talet hade man en kvinna som gick runt och delade ut mat så att ingen skulle somna då man ansåg att den natten var väldigt farlig. Man trodde att spöken och troll kom fram under mörkrets timmar. Dagens lucia fick sitt genombrott 1927 när Stockholm Dagblad anordnade ett luciatåg, numera har vi både tärnor, tomtar och pepparkaksgubbar i luciatåget. Glad Lucia!

Jul
Julafton är höjdpunkten i den nordiska jultraditionen. I Norden firar vi oftast aftnar och inte på högtidsdagen. I Sverige är det på julafton som jultomten kommer, en blandning mellan S:t Nicolaus och den svenska gårdstomten. Många familjer äter jullunch före Kalla Ankas jul, som TV sänt klockan 15.00 sedan 1960. Sedan kommer tomten med julklapparna. Det klassiska svenska julbordet som består av många olika rätter är det många restauranger som erbjuder innan julafton. 

Påsk
Påsken är kristendomens mest betydelsefulla helg. Det religiösa budskapet är att påminna om Jesus lidande, död och återuppståndelse. På påskafton dukar vi påskbordet och sätter in påskris, gärna med urblåsta ägg som prydnad. På påskbordet kan vi servera mat som sill, Janssons frestelse, lax, godis, påskmust och självklart ägg. Vi pyntar med påskens färger, vi målar ägg tillsammans med familjen och dukar fint med en bukett påskliljor på bordet och pyntar påskris. 

Midsommar
Midsommar är vid sidan av julen den kanske viktigaste högtiden i Sverige, den markerar början på en period av ledighet och sommarens början. 
Vi firar våren och all växtlighet med lövad midsommarstång som främsta attribut. Dans kring midsommarstången tog fart under 1920-talet och melodin till Små grodorna är ett exempel på en sång som vi dansar till i ring. Det är vanligt att äta lunch med sill och färskpotatis och att njuta av jordgubbar på olika sätt. En annan sak som lever kvar från bondesamhällets folktro är att växtligheten fick magiska krafter under midsommarnatten och att lägga sju eller nio sorters blommor under huvudkudden den natten skulle visa i drömmen den du ska leva ditt liv med.

 

Kontaktuppgifter



Contact
Telefon+46 0911 933 90
E-postvisit@pitea.se