Trädgårdskompost

Du kastar väl inte bort det som är guld värt?

Naturens kretslopp

Det finns en anledning till varför löven faller till marken och att växterna vissnar ned. Det är en del av naturens kretslopp och ingår i ekosystemet. Löven bryts ner av maskar, svampar, bakterier och andra organismer. Den materia som bildas återvinns och återanvänds som ny biomassa inom ekosystemet. Allt blir till mull som innebär näring som faktiskt bättrar på jorden.

Vad innebär kompostering?

Kompostering handlar om biologisk nedbrytning. En sönderdelning av dött organiskt material i
närvaro av syre, en helt naturlig process. Det som skiljer en kompost från naturens eget system är att processen i komposten är styrd och oftast sker med större intensitet.

Kompostjorden - trädgårdens guld

Komposten är ett utmärkt jordförbättringsmedel som kan spridas på köksland, buskar, rabatter och gräsmatta. Sålla ev. bort grövre delar och lägg tillbaka dessa i kompostbehållaren för ytterligare nedbrytning. En kompost ger stor mängd mull. Komposten är väldigt näringsrik och vill du ha den som planteringsjord kan du ta 1 del kompost på 10 delar jord. Genom att ha din egen kompost ser du till att näringsämnen och mullbildande ämnen återvinns och du får ”gratis” jordförbättringsmedel till trädgården, balkonglådorna och krukväxterna.

Det är viktigt att behållaren är öppen både upptil och nedtill. Placera gärna komposten skuggigt/halvskuggigt och öppet så att regnet kan fukta den.

Enkelt att bygga din egen komposthållare

En trädgårdskompost behöver inte vara mer avancerad än en hög med löv, skörderester och gräs. För att skynda på nedbrytningen behöver du dock begränsa den i sidled, dels för att bibehålla fukten, men även värmen. Du kan enkelt bygga din egen kompostbehållare av trätrall, eller det allra enklaste – färdiga pallkragar. De är toppen att ställa på varandra, tre- fyra stycken i höjd.

Två eller flera kompostbehållare

Satsa på två eller flera likadana behållare sida vid sida, beroende på hur stor trädgård du har. Vi utgår från två stycken pallkragar. En för årets kompostmaterial och den andra för andra årets efterkompostering. Det är viktigt att behållaren är öppen både upptill och nedtill så att komposten får kontakt med den underliggande jorden och att eventuellt överskottsvatten kan rinna bort.

Placering

Placera gärna komposten i skuggigt-halvskuggigt läge så inte solen torkar ut för mycket, gärna öppet så att regnet kan fukta komposten. Blir den för torr sker nämligen nedbrytningen alldeles för långsamt. Tänk också på att du ska ha plats att gräva och vända komposten så den bör inte stå för trångt. Om det är möjligt, se då till att du har generöst med utrymme runt omkring.

Är komposten för torr? Vattna försiktigt.

På våren gräver du om fjolårets kompost genom att med en grep lägga över det grövsta materialet från hösten längst ner i den andra, tomma behållaren. Allra underst i behållare 1 finns nu den färdiga myllan som kan behöva grovsållas innan du använder den.

Det här kan komposteras

Allt trädgårdsavfall kan komposteras.  Finfördela gärna avfallet för att få fler angreppsytor och därmed en effektivare nedbrytning. Blanda olika material, kväverika och kolrika.

Trädgårdsavfall är kolrikt och kompostprocessen kan därför gå långsamt. För att skynda på processen kan du blanda in små mängder kväverikt avfall till exempel hästgödsel eller gräsklipp.

Rikt på kväve: frukt- och grönsaksrester (bl. a fallfrukt, häckklipp och andra skörderester), kaffe- och tesump, stallgödsel och gräsklipp

Rikt på kol: fint spån, bark, halm, eller annat trädgårdsavfall.

Börja med ett lager luftigt material från botten, t.ex. grenar, kvistar eller häckklipp, fyll sedan på med material från trädgården. Ju fler olika beståndsdelar och ju tunnare skikt av varje, desto bättre. Om du dessutom finfördelar materialet kommer processen att gå snabbare.

Det här bör inte komposteras

Grövre grenar( tjockare än 1 cm), vedaska i större mängd och grillkol, kalk, matavfall, sjuka växter och ogräs/invasiva växter som gått i blom eller frö.

Sjuka växtdelar ska inte läggas i komposten då svampar och virussjukdomar kan överleva komposteringsprocessen och sedan spridas vidare till dina andra växter.

Invasiva växter (ex. Jättebalsamin) ska aldrig läggas i en kompost, utan läggs istället i en plastpåse som knyts åt ordentligt och kastas därefter i sopkärlet för brännbart

Felsökning

Om inget händer så kolla följande:

Är kompostmaterialet kompakt?
Vänd om i komposten för att tillgodose syretillgången. Tillsätt eventuellt strömaterial/grövre/torrt avfall.

Är det blött i komposten?
Vänd ned torrt avfall.

Är komposten för torr?
Vattna försiktigt.

För att testa fuktigheten i din kompost finns en bra tumregel. När man klämmer kompostmassa i näven, skall det komma någon droppe vatten ur den och kännas som en våt tvättsvamp. Om det däremot rinner vatten mellan fingrarna, är komposten för våt.

Om du tycker att processen går för långsamt så kan du skynda på den genom att blanda in små mängder kväverikt avfall som till exempel hästgödsel eller gräsklipp. Även frukt-och grönsaksrester (bl. a fallfrukt, häckklipp och andra skörderester) samt kaffesump och te-sump, är kväverikt.

Tänk dig vilken lyx att på våren starta upp din trädgård med egentillverkad kompostjord.

En del kompost på 10 delar jord

Komposten är väldigt näringsrik. När du vill ha den som planteringsjord rekommenderas att du tar 1 del kompost på 10 delar jord.