Här presenterar vi några frågor och svar i sin helhet från Trafikverkets frågor och svar om Norrbotniabanan i Piteå.
Besök Trafikverkets webb för samtliga frågor och svar.
Frågor och svar - Trafikverket.se
Vad händer nu? Hur ser tidsplanen ut?
I Piteå kommun tar vi fram tre järnvägsplaner. Dessa är uppdelade på en del norr om Piteå, en central del, och en del söder om Piteå. Totalt är det fem mil järnväg som ska projekteras. Normalt tar det 4–5 år att ta fram en järnvägsplan.
Under 2025 och 2026 kommer vi göra linjestudier och slå fast var järnvägen ska gå inom korridoren. Vi arbetar nu för att kunna presentera en förordad linje för centrala Piteå under första kvartalet 2026. För delen söder om Piteå och norr om Piteå ska vi presentera en förordad linje under hösten/vintern 2026.
Det långsiktiga målet är att möjliggöra en byggstart innan 2033 mellan Skellefteå-Luleå.
Hur ser trafikeringen ut?
Nu gällande prognos, sen 2 april 2024, innebär 77 tåg per dygn varav 23 av dessa är godståg.
Vilken kapacitet finns idag på järnvägen genom centrala Piteå?
Idag går det cirka 5 dubbelturer till Piteå. Totalt beräknas banan kunna hantera 16 tåg som max. Banans kapacitet begränsas av flera faktorer, den saknar signalsystem, saknar mötesmöjligheter, begränsas av låg hastighet och korsande växlingsrörelser till Piteå bangård och besvärliga lutningar. Utöver detta tillkommer lokal trafik i form av växlingsrörelser. Det är svårt att få fram omfattningen av den lokala trafiken då banan bortanför Piteå bangård inte är signalreglerad och då inte registreras i våra system. Banan kan heller inte ta långa tåg, 750 m, utan begränsas till 630 m.
Hur blir det med parkeringar kopplat till resecentrum?
Det finns tillräckliga ytor för att skapa plats för parkeringar.
Det är kommunen som ansvarar för att planera och bygga parkeringsplatser i anslutning till resecentrum. Trafikverket måste säkerställa att vi placerar resecentrum på en plats så kommunen har möjlighet att planera sina ytor. Tillsammans med kommunen kommer vi att landa i en placering som möjliggör behovet av parkeringsytor. Piteå kommun har studerat detta i kommunens resecentrumutredning och slutsatsen är att det finns ytor som täcker behovet.
Varför kan man inte gå via E4 och ha en station i centrala Piteå som en säckstation?
Det beror dels på att stationsläge i centrala Piteå via korridoren som går längs E4 kräver mycket omfattande ombyggnationer i centrala Piteå. Det skulle innebära stora kostnadsökningar.
Dessutom skulle en sådan lösning påverka tågtrafiken negativt. Restiderna mellan Luleå och Skellefteå skulle bli drygt 10 minuter längre, och för nattågen 20–30 minuter längre. Det innebär att dagens trafikupplägg inte längre fungerar, vilket gör tågresandet mindre attraktivt.
Om stationen utformas som en säckstation behöver dessutom alla persontåg köra in till Piteå C och sedan vända. Det leder till kraftigt ökad tågtrafik in mot centrum.
Sammantaget innebär detta att kostnaderna ökar samtidigt som nyttorna minskar. Därför ger alternativet med en central säckstation via E4 en lägre samhällsnytta för Norrbotniabanan.
Blir det en öppningsbar bro i Pitsund?
Vi vet ännu inte vilken brotyp det blir. Vi utreder möjligheterna för en hög fast bro med en höjd på cirka 26–30 meter, uppströms befintlig vägbro närmare kraftledningsgatan. I det här arbetet jobbar vi tillsammans med sjöfarten för att hitta en acceptabel seglingsfri höjd.
Förutsatt att det blir en öppningsbar bro, kommer broöppningarna planeras med hänsyn till såväl tågtrafiken som sjöfarten. Öppningarna planeras så att de påverkar tågtrafiken så lite som möjligt. Man undviker tex broöppning under rusningstid i tågtrafiken. Öppningsbara broar finns även på andra platser i Sverige där både sjö- och tågtrafiken är omfattande.
Hur ser Trafikverket på en folkomröstning om järnvägskorridoren?
En folkomröstning är en fråga för kommunen att besluta om.
Ställningstagandet om vilken korridor som ligger till grund för fortsatt planering är ett Trafikverksbeslut som vi fattar utifrån ett regionalt och nationellt perspektiv. Underlaget för ställningstagandet baseras på genomförda utredningar och de samråd som vi genomför enligt lagen om byggande av järnväg. I dessa samråd har Piteå kommun deltagit tillsammans med andra intressenter som myndigheter, industrier, företag, allmänheten och andra kommuner.
Ställningstagandet ändras inte av en kommunal folkomröstning. Det är istället inom ramen för den lagreglerade processen med samråd som de berörda parterna har möjlighet att påverka ställningstagandet.
Den beslutade korridoren är fortfarande det bästa alternativet. Den ger ett resecentrum med bra tillgänglighet för fler – nära bostäder, arbetsplatser och skolor – och skapar goda förutsättningar för både resande och näringsliv. Samtidigt kan vi bygga bort plankorsningarna, minska trafiken genom centrum och frigöra mark för framtida utveckling.
