Piteå kommun växlar nu upp arbetet med att utveckla landsbygden. I den nya budgeten som antagits av kommunfullmäktige får samhällsbyggnadsnämnden medel till tre satsningar som alla syftar till att göra det enklare att bo, leva och verka i hela kommunen. Genom att satsa på nya cykelleder, anropsstyrd kollektivtrafik och servicepunkter tar kommunen ett helhetsgrepp för att stärka vardagen utanför stadskärnan.
– Vi ser kraften som finns på landsbygden och vill möta upp med investeringar som gör skillnad i människors vardag. Därför satsar vi nu på lösningar som ökar tillgängligheten och servicen för dem som bor och verkar på landsbygden, säger Patric Lundström, kommunstyrelsens ordförande.
Den första satsningen gäller utbyggnad av cykelleder som binder samman byarna med stadskärnan. Här handlar det inte om centralt styrda projekt, utan om att ge plats för lokal initiativkraft. Utvecklingsgrupper och föreningar bjuds in att själva söka medel för att utveckla möjligheten till att cykla utifrån en plats behov och förutsättningar. Målet är att skapa trygg och hållbar infrastruktur som underlättar vardagliga resor och stärker kopplingen mellan byarna och staden. För detta avsätts en miljon kronor per år under tre år, 2026–2028.
Den andra satsningen handlar om att testa ett helt nytt sätt att bedriva kollektivtrafik på landsbygden. I åtta föreslagna byar – Hemmingsmark, Blåsmark, Skifors, Sjulsmark, Roknäs, Lillpite, Böle och Svensbyn – ska anropsstyrd trafik testas. Det innebär att resor bokas vid behov, i stället för att följa fasta linjer och tidtabeller. Genom att samordna resorna kan trafiken bli mer effektiv, tillgängligheten öka och väntetiderna kortas. Kommunen ser detta som ett viktigt steg i omställningen till en mer hållbar och inkluderande mobilitet. Under två år, 2026–2027, avsätts 4,8 miljoner kronor per år till testverksamheten.
– För Piteå kommun skulle detta vara ett helt nytt sätt att möta landsbygdens behov. Vi vill testa smartare, mer hållbara sätt att resa – där fler kan ta sig dit de behöver utan att vara beroende av bil. Det här är ett test av en potentiell framtidssatsning och exakt hur upplägget kommer att se ut behöver vi titta närmare på, säger Magnus Nyström, samhällsbyggnadsnämndens ordförande.
Den tredje satsningen rör etablering av servicepunkter i gles- och landsbygd. Servicepunkter lyfts fram i det nyligen antagna programmet för glesbygdens utveckling som en viktig del i att föra servicen närmare medborgarna. En servicepunkt fungerar som en flexibel och behovsanpassad mötesplats som kan erbjuda exempelvis samhällsinformation, digital vägledning, enklare kommunal service, bokningsbara lokaler och stöd för företagare eller föreningar. Genom att minska behovet av att resa till centralorten för enklare ärenden sparas tid, pengar och klimatpåverkan minskar. Placering av servicepunkter och vilka funktioner de ska ha kommer att utredas vidare. En miljon kronor per år under tre år, 2026–2028, avsätts för detta arbete.
– Det ska vara lätt att få hjälp och service, oavsett var man bor. Servicepunkter gör att vi kan finnas närmare medborgarna och underlätta vardagen för många. Jag är väldigt glad att vi får medel till de här satsningarna – det är viktiga steg för att utveckla hela kommunen. Och minst lika viktigt är att vi samtidigt får bättre förutsättningar att ta hand om det vi redan har. Med en höjd reinvesteringsbudget och priskompensation kan vi fortsätta hålla en god standard på vägnätet och våra gång- och cykelvägar, säger Magnus Nyström.
Claes Danell, ordförande i landsbygdspolitiska rådet, är glad över att Piteå kommun gör dessa satsningar på landsbygden.
– För oss i landsbygdspolitiska rådet är det här ett viktigt steg för att hela Piteå ska leva. Med satsningar på cykelleder, anropsstyrd kollektivtrafik och servicepunkter tar vi konkreta kliv för att göra vardagen enklare och mer hållbar i våra byar. Det handlar om att ge människor bättre förutsättningar att bo kvar, driva företag och utveckla sina bygder, säger han.
