Forskare och lärare från Piteå kommun medverkade vid nordisk aktionsforskningskonferens

Det Nordiska nätverket för aktionsforskning (NNAF) och Aktionsforskningskollegiet anordnar konferensen för elfte gången. Konferensen är öppen för alla som är intresserade av och/eller arbetar med utveckling av en pedagogisk praktik genom aktionsforskning och aktionslärande, men även närliggande ansatser eller metoder såsom exempelvis forskningscirklar och kollegahandledning.

- Konferensen bygger på att deltagare presenterar sina aktionsforskningsarbeten i mindre grupper för att främja kollegiala diskussioner och dialog, berättar Ulrika Bergmark. 

- Förutom detta, fick vi också ta del av storföreläsningar om exempelvis rektorers pedagogiska uppdrag, hur aktionsforskning kan bli en central del av lärarstudenters identitet och mellanledares viktiga roll i skolutveckling, säger Sara Viklund. 

- Konferensen fungerar som en mötesplats mellan lärare, rektorer och forskare. Vi har verkligen mycket att lära av varandra, fyller Anna-Karin Hagström i. 

- Vi har fått många nya tankar och idéer om aktionsforskning, som vi kommer att ta med oss i det fortsatta arbetet med forskning och utveckling i kommunen, avslutar Ulrika Bergmark. 

Presentationer som Piteådeltagarna genomförde:

Etiska dilemman i aktionsforskning när lärare och universitetsforskare samverkar (Ulrika Bergmark)

Aktionsforskning har utvecklats utifrån en kritik av tidigare forskningstraditioner, där lärare har betraktats som forskningsobjekt, med risk för att bli marginaliserade. I aktionsforskning ses lärare som professionella, vilket höjer deras status till subjekt – de kan ha en aktiv roll i forskning. Forskningen utförs med eller av människor snarare än på någon, vilket förändrar roller och relationer. Etiska dilemman kan uppstå, särskilt i aktionsforskning, där skillnaderna mellan forskare och lärare är diffusa, vilket väcker frågor om anonymitet, vem som fattar beslut i forskningen, vem som äger forskningsresultaten och implikationer av resultaten.

Denna presentation kommer att fokusera på situationer där forskare och lärare tar olika roller, som universitetsforskare och lärare i skolan, men båda parter har undervisnings- och forskningskompetens. Presentationen syftar till att utforska de förändrade roller och relationer mellan forskare och lärare som kan uppstå när de samverkar i aktionsforskning. Baserat på mina egna upplevelser i aktionsforskningsprojekt som universitetsforskare, kommer etiska dilemma med fokus på ansvar och kunskap samt ömsesidighet och kommunikation att tas upp. För att fördjupa analysen av de olika etiska dilemman diskuteras också filosofiska begrepp baserade på Nel Noddings filosofi, särskilt begreppet ethics of care. Presentationen belyser slutligen hinder och möjligheter med att utveckla relationer av omsorg och tillit mellan forskare och lärare samt strategier för att hantera etiska dilemman i en aktionsforskningsprocess som leder till hållbar samverkan. 

Att mötas i texter – om litteratursamtal som berör (Sara Viklund)

15 svensklärare från Strömbackaskolan genomförde 2018/19 ett aktionsforskningsprojekt med syfte att undersöka lärares och elevers erfarenheter av gemensam, kontinuerlig läsning och bearbetning av det lästa i litteratursamtal. Lärarna ville utveckla sin litteraturundervisning, bland annat för att kunna möta det motstånd mot fiktionsläsning som många elever uppvisar.

Lärarledda litteratursamtal i halvklass genomfördes en gång i veckan under minst en termin. Lärarna reflekterade hela tiden över samtalen skriftligt och muntligt, enskilt och i grupp, och under processen samarbetade de med skolforskare och litteraturforskare. Skriftliga och muntliga lärarreflektioner analyserades tillsammans med reflektionstexter som eleverna skrivit. 29 semistrukturerade intervjuer med elever genomfördes och i en uppföljande studie kommer också lärare som har deltagit i projektet att intervjuas. Studien präglas av en sociokulturell syn på lärande (Säljö, 2010) och analysen utgår från Biestas (2011) begrepp kvalificering, subjektifiering och socialisering.

Elevernas förmåga att analysera och diskutera texter har utvecklats under projektet och studien visar att förståelsen fördjupas genom gemensam textbearbetning. Litteratursamtalet har utgjort en arena för subjektifiering, där eleverna har presenterat sina tolkningar och mött andras reaktioner. Lyssnandet har varit centralt. Samtalen har bidragit till att eleverna socialiserats in i en miljö som präglas av respekt och intresse för andras tolkningar och både elever och lärare har strävat efter att alla ska komma till tals. En slutsats är att relationen mellan kvalificering, subjektifiering och socialisering har varit balanserad i de samtal som genomförts. Lärare och elever är positiva till arbetsformen och samtalen har haft gynnsamma effekter på det sociala klimatet. Faktorer som textval, gruppstorlek, gruppsammansättning och fysisk plats har betydelse för samtalets utfall. Lärarna framhåller också att litteratursamtalet utgör ett bra underlag för bedömning.

Studien förväntas kunna bidra med värdefull kunskap om hur litteratursamtal kan användas i undervisningen och om hur lärare genom aktionsforskning och samarbete med forskare kan bli delaktiga i kunskapsproduktionen 

Kulturskolelärares utforskande av arbetssätt, förhållningssätt och metoder (Anna-Karin Hagström)

Under läsåret 18/19 deltog åtta lärare från Musik och Dansskolan-Piteå, i ett aktions-forskningsprojekt i samarbete med Ulrika Bergmark, forskare vid Utbildningsförvaltningen, Piteå, och biträdande professor, Luleå tekniska universitet. Projektet fokuserade på lärares arbetssätt, dvs de metoder och förhållningssätt lärare använder sig av i sin undervisning. Det övergripande syftet med aktionsforskningsprojektet har varit skolutveckling med utgångspunkt i den egna praktiken och det specifika syftet för projektet har varit att undersöka vilka förutsättningar för ett livslångt lärande, som undervisningen vid MoD-skolan möjliggör. Detta undersöktes genom problematisering av lärares befintliga arbetssätt, vilka andra arbetssätt, utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet som är möjliga att använda, och slutligen genomfördes en förändring av undervisningen för att få syn på vad som händer med elevernas motivation när lärare använder andra/nya arbetssätt.

Genom aktionsforskningsprocessen har tre kompetenser identifierats som viktiga för att möjliggöra en utveckling av yrkespraktiken. Hur den Vetenskapliga, den Didaktiska och den Relationella kompetensen utformas och används spelar roll för den enskilde lärarens arbetssätt. 

För att synliggöra hur undervisningen formas av arbetssätten har lärarna med hjälp av loggboksskrivande och lektionsskuggning, dokumenterat och reflekterat både individuellt och gemensamt. Genom litteraturstudier och diskussioner om bland annat lärandeteorier har kunskapen utmanats och reflekterats. Analyser av samtalen har gjort det möjligt att lyfta den nya kunskapen till en metanivå. Därmed har det blivit möjligt att ställa frågan om tänkbar utveckling och förändring av undervisningspraktiken.

Ett förändrat arbetssätt, till ett Uppskattande förhållningssätt, med fokus på elevernas delaktighet blev ett viktigt resultat som även visar på en förändring av lärarens roll. Ändrad inriktning gav nya perspektiv på undervisningen, vilket lett till meningsfullhet och tillfredställelse för lärarna. Eleverna har involverats och inbjudits till delaktighet vilket i sin tur bidragit till ett ökat engagemang och därigenom har också relationen mellan lärare-elev utvecklats.