Allt färre elever väljer idag naturvetenskaps- och teknikprogrammen på gymnasiet, både i Piteå och i landet som helhet. Samtidigt vet vi att framtidens arbetsmarknad skriker efter personer med kompetens inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik – det som samlas under begreppet STEM (Science, Technology, Engineering, Mathematics).
Inom Piteå kommun har man därför tagit ett samlat grepp för att väcka intresset för dessa ämnen redan på förskolan. En särskild STEM-grupp, med representanter från förskolan, grundskolan och gymnasiet arbetar, sedan en tid tillbaka, långsiktigt med att identifiera utmaningar och hitta vägar framåt.
– Vi ser att många elever upplever matten som svår redan i årskurs sju, och att självförtroendet sjunker med åldern. Samtidigt tappar många elever motivationen när de inte får den utmaning de behöver. Det gör att färre ser natur och teknik som något roligt och möjligt, säger Roger Sandström, NO-lärare på Hortlax högstadium och medlem i STEM-gruppen.
En inspirationsdag som väcker nyfikenhet
Under flera år har elever från Hortlax besökt Strömbackaskolan för att genomföra laborationer som kräver utrustning som inte finns tillgänglig på grundskolan. Laborationerna är en del av den fördjupningskurs som Hortlax erbjuder sina elever. Samtidigt får Strömbackaskolan möjlighet att visa upp sin verksamhet – Strömbackas elever deltar och samarbetar i laborationerna.
Dagen blir ett utmärkt tillfälle att skapa möten mellan grundskolan och gymnasiet, och att väcka nyfikenhet inför naturvetenskaps- och teknikprogrammen.
– Vi vill att eleverna ska få en känsla för hur det är att läsa natur eller teknik på gymnasiet. Här får de se, prova och ställa frågor till elever som redan går programmen. Det handlar om att avdramatisera övergången och visa hur spännande ämnena faktiskt är, berättar Ann-Kristine Norman, matematiklärare på Strömbackaskolan.
Ann-Kristine Norman arbetar som matematiklärare på Strömbackaskolan, här visar hon hur en vätska ändrar färg utifrån pH-värde.
Från flytande kväve till AI
Under dagen fick eleverna delta i fyra olika pass. I kemisalen undersöktes vardagskemikalier, vad är surt och vad är basiskt? Färger skiftade och pH-värden mättes under handledning av gymnasiets Naturelever.
I fysiken demonstrerades effekterna av torris och flytande kväve – en aktivitet som lockade många nyfikna blickar. Lärarna Robert Norman och Jörgen Nordsvahn förklarade hur fysiken på gymnasiet bygger vidare på matematiken som verktyg för att förstå och förutsäga verkligheten.
Fysiklärarna Robert Norman och Jörgen Nordsvahn hjälps åt att hälla upp flytande kväve som en del i ett experiment.
– Fysik handlar om att observera, experimentera och skapa modeller för att förklara det vi ser omkring oss. Det blir mycket roligare när man ser kopplingen till verkligheten, berättar Jörgen.
Snygga nyckelringar tillverkas ur laserskuren plywood.
I produktions- och designlabbet fick eleverna tillverka en nyckelring med personlig design att ta med hem som ett minne från dagen. Samtidigt pågick ett AI-pass där eleverna fick en inblick i hur artificiell intelligens fungerar och påverkar vår vardag.
Delade klasser och fördjupning ökar engagemanget
Hortlaxskolan har under flera år arbetat med uppdelade klasser i NO-ämnen, där elever som visar särskilt intresse får möjlighet att fördjupa sig.
– Vi har sett många positiva effekter. Eleverna blir mer engagerade och får utrymme att utforska sina intressen. Studiebesöket på Strömbackaskolan är en naturlig förlängning av det arbetet, säger Roger Sandström.
Kommunens mål är tydligt: fler elever ska få upp ögonen för STEM-ämnen, känna sig trygga i matematik och naturvetenskap – och i förlängningen vilja välja en utbildning inom området.
– Det här är bara ett steg på vägen, men vi ser hur viktigt det är med förebilder i tidigare elever och praktiska upplevelser. När eleverna får prova själva väcks nyfikenheten. Och det är just där intresset börjar, säger Ann-Kristine Norman.
