Fysiskt våld
Fysiskt våld är när någon skadar dig eller försöker skada dig. Det kan till exempel vara slag, sparkar, knuffar, stryptag eller att någon använder tillhyggen eller vapen. Fysiskt våld kan orsaka både synliga och osynliga skador och kan ske en gång, upprepas eller användas som ett hot.
Psykiskt våld
Psykiskt våld handlar om att någon kränker, hotar, kontrollerar eller skrämmer dig. Det kan till exempel vara att du blir förlöjligad, isolerad från vänner och familj, kontrollerad eller hotad. Det kan också handla om att någon hindrar dig från att söka vård eller ge omsorg till dina barn, eller förstör saker för att försvåra din vardag. Psykiskt våld kan göra att du blir osäker på dig själv och börjar tro att det är du som gör fel.
Sexuellt våld
Sexuellt våld är när någon utsätter dig för sexuella handlingar som du inte vill. Det kan handla om att bli pressad, tvingad eller hotad till sex, eller att någon har sex med dig eller rör dig sexuellt mot din vilja. Det kan också vara att tvingas utföra sexuella handlingar, titta på pornografi eller utsättas för sexuella kommentarer.
I Sverige finns en samtyckeslag som innebär att sex ska vara frivilligt. Du har alltid rätt att säga nej till sex eller sexuella handlingar. Ett nej ska alltid respekteras.
Materiellt våld
Materiellt våld är när någon förstör eller hotar att förstöra saker som är viktiga för dig. Det kan till exempel vara personliga saker, saker i hemmet, barnens leksaker eller sådant du behöver för att få vardagen att fungera.
Ekonomiskt våld
Ekonomiskt våld handlar om kontroll över pengar och ekonomi. Det kan till exempel vara att din partner kontrollerar dina eller familjens pengar, att du måste be om pengar till vardagliga inköp eller att du tvingas betala hushållets kostnader medan din partner använder sina pengar till sig själv. Det kan också handla om att du hindras från att ha egna pengar eller ett eget bankkonto.
Digitalt våld
Digitalt våld handlar om att övervaka, trakassera eller kontrollera dig med hjälp av internet, mobilen eller sociala medier. Det kan till exempel vara att någon läser dina meddelanden utan lov, kräver dina lösenord, kontrollerar vem du har kontakt med, sprider privat information eller bilder på dig, använder positionering för att hålla koll på var du är eller skickar hot och kränkande meddelanden.
Latent våld
Latent våld handlar om hot, rädsla och oro. Det kallas ibland för det tysta våldet och kan finnas i blickar, kroppsspråk, stämningar eller andra signaler.
Det kan till exempel vara att din partner eller före detta partner tidigare har hotat eller utsatt dig för psykiskt eller fysiskt våld. Du kan då känna dig rädd även när det inte pågår något våld. När personen som utövar våld finns i närheten kan stämningen förändras och det kan kännas som att ”något hänger i luften”. Du kanske blir extra uppmärksam på personens blick, röst och kroppsspråk och anpassar dig för att undvika att något ska hända.
Rädslan för nytt våld kan påverka vad du gör och hur du beter dig. Du kan känna att du hela tiden behöver anpassa dig för att undvika våld.
Eftervåld
Ibland fortsätter våldet efter att en relation har tagit slut. Det kallas eftervåld och kan handla om hot, trakasserier och fortsatt kontroll. Det kan till exempel vara att någon sprider rykten, övervakar eller kontaktar dig upprepade gånger, använder barnen för att kontrollera dig eller försöker kontrollera din ekonomi.
Eftervåld kan pågå under lång tid, särskilt när det finns gemensamma barn, och kan kännas lika svårt eller svårare än våldet under relationen.
Våld mot särskilt utsatta grupper
Våld i nära relationer kan drabba vem som helst. Samtidigt kan vissa personer vara extra utsatta eller ha svårare att få hjälp, till exempel yngre kvinnor och tjejer, äldre kvinnor, hbtqi+ personer, personer med funktionsnedsättning, personer med skadligt bruk eller beroende, personer i prostitution eller som utsätts för människohandel samt personer med utländsk bakgrund.
Våld mot personer med funktionsnedsättning
Du som har en funktionsnedsättning kan vara beroende av andra för stöd och hjälp i vardagen. En partner, anhörig eller annan person kan utnyttja det beroendet genom att till exempel hindra dig från att få hjälp, vård, medicin eller använda dina hjälpmedel. Det kan också handla om att lämna dig ensam trots att du behöver hjälp eller göra det svårare för dig att ta dig fram eller ha kontakt med andra. Att utnyttja någons beroende av hjälp och stöd är också ett sätt att utöva våld och kontroll.
