Efter kartläggning och planering så började vi med att hen kom på olika aktiviteter som projektet genomförde i den mån hen själv ville och orkade med. Ganska snart så ville hen ha en aktivitet per dag som motsvarade hens arbetsförmåga vilket naturligtvis ordnades.

Redan sommaren 2020 ville hen starta en praktik och kombinera det med att fortfarande komma på aktiviteter i projektet. Det hela avlöpte mycket bra, så pass bra att hen ville försöka sig på att ta körkort dessutom. Med hjälp av projektet, på teoridelen, så klarade hen körkortet i början av hösten 2020. Föräldern hörde av sig igen, eller rättare sagt bägge föräldrarna, och undrade vad som hänt egentligen, De såg en helt ny person i hen som de inte sett tidigare.

Hen ville själv nu byta praktikplats till en plats där hen ville pröva ett helt nytt yrke. Hen startade den praktiken senhösten 2020 och är fortfarande kvar på den arbetsplatsen. Att hen varit på samma arbetsplats så lång tid har aldrig hänt förut.
Nu, hösten 2021 så förs samtal med arbetsgivaren om ev anställning av hen. Det ser mycket lovande ut och det finns stora möjligheter till det.

Så från att vara hemmasittande under ett flertal år till att drygt ett och ett halvt år senare blivit dagligt aktiv, skaffat sig körkort, praktiserat på två olika arbetsplatser till att en ev anställning är möjlig är helt enkelt en fantastisk resa.

Med tid, anpassade aktiviteter, stöttning och handledning som MOA har kunnat erbjuda, kan resor likt hen ha gjort vara möjlig.

Deltagare 2

Hen kom till MoA projektet via det kommunala aktivitetsansvaret.Hen hade då avbrutit gymnasiet under våren 2020 och vi hade då kontakt över telefon och sms. Men hen var innan sommaren inte redo för att ses på grund av sitt psykiska mående.

Hen hade under gymnasieperioden hoppat mellan olika program och haft anpassad studiegång på grund av sitt mående. Trots många försök till anpassning hade hen mycket frånvaro.
Hen upplevde en ansträngd relation till sina föräldrar och särskilt mamman och han bodde hemma hos sin pappa.

Hen hade vid inskrivning en upprättad kontakt med psykiatrin där hen fick antidepressivt läkemedel utskrivet. Hen hade också nyligen fått en ADHD-diagnos.
Hen går utredning i Umeå för könsdysfori. Mestadels sker kontakten digitalt.

Hen fick hjälp att ansöka om försörjningsstöd och inskrivning på arbetsförmedlingen, men arbetsförmedlingen gjorde bedömningen att hen bör prövas via kommunen innan det är aktuellt med mer insatser via myndigheten. Hen har tidigare haft kortare sommarjobb som var via ena förälderns arbetsplats och praktik under skolgången som ej fungerat. Hen var inte intresserad av studier och osäker på vad hen vill jobba med.

Hen ska prova ut medicin för sin ADHD och vi avvaktar start av praktik på ett socialt företag. Planen är att påbörja praktik när medicineringen är i gång för att få bättre rutiner och bygga upp självkänsla. Hen blir också erbjuden att läsa körkortsteori.

Vi bibehåller en tät kontakt och samtal både om mående och arbetsmarknad. När hen påbörjade ADHD medicineringen under vården börjar hen må mycket bättre och vill prova att söka arbete/sommarjobb. Hen får hjälp med CV och personligt brev och att ansöka inom vården på kommunen. Detta leder till sommarvikariat som personlig assistent. Nu är det klart att hen kommer att få fortsätta att vikariera under hösten.

Projektmedarbetaren har stöttat och haft tät kontakt. Pandemin medförde att hen inte kunde påbörja praktik, men hen stärktes av deras samtal och stöd med myndighetskontakter. Medicineringen medförde bättre mående, även om hen fortfarande kämpar med sitt mående. Projektmedarbetare hoppas även att motivera hen att se över studier då de fortfarande har kontakt.

Deltagare 3

Denna person blev inskriven i MoA - projektet oktober 2019, hen hade gått ett år på gymnasiet men hoppade av på grund av att hen inte kom in på den inriktning personen ville. Hen var även inskriven i KAA (kommunala aktivitetsansvaret) hade dyslexi och hörselnedsättning, var inskriven på Arbetsförmedlingen.

Hen påbörjade de arbetsförberedande aktiviteterna som MoA erbjöd, dels för att upprätthålla rutiner och få vara i ett sammanhang, parallellt med att hen studerade för att få körkortet bland annat genom körkortsteorin som MoA erbjöd.

Under våren 2020 startade personen en arbetsträning på ett företag två månader där hen bland annat skulle få stärka självförtroendet och få insikt i vad det innebär att arbeta. Det krävdes mycket motivationsarbete för att hen skulle genomföra arbetsträningen men hen slutförde den.

Det ordnades också ett möte med SYV i syfte att motivera hen till att söka tillbaka till gymnasiet vilket personen tog beslut om att göra. Med stöd av SYV sökte personen åter samma gymnasieutbildning men på annan ort, hen återgick till gymnasiet under hösten 2020 med ett färdigt körkort som möjliggjorde en annan frihet kopplat till studier på annan ort, och på längre sikt även arbete.

Deltagare 4

Fick information om MoA projektet av närstående och kom med i projektet via socialtjänsten. Hen hade då varit sjukskriven en längre period och var fortsatt sjukskriven för depressionsproblematik, ångest samt hade en ADD diagnos. Hen ville i första hand prova vara med i projektet för att försöka bryta isolering, känna vad hen orkade med och komma ut i ett sammanhang.

Deltagarens önskan och målbild under sin tid i projektet var att påbörja studier igen då hen inte hade färdigställt grundskolan och tidigare avbrutit gymnasiestudier på IV programmet p.g.a. sitt mående. Hen hade i princip studievalet klart för sig men visste inte när och om hen skulle orka plugga. Eftersom hen hade stora problem med bl.a. sömn, måendet, svårighet att koncentrera sig och orkade inte samtala längre än ca 30 minuter.

Under inskrivningstiden deltog hen i aktiviteter när hen orkade samt hade individuella träffar med projektmedarbetare. Hen hade också kvar sin samtalskontakt på psykiatrin för träffar och medicinuppföljningar. Projektmedarbetare stöttade, hämtade ibland till träffar och aktiviteter samt skjutsade hem och försökte ha tät kontakt med deltagare under projekttiden men hen var svår att nå i perioder, mådde dåligt och hade ångest.

Efter drygt ett halvt år var deltagaren redo för en första träff med SYV så projektmedarbetare ordnade det samt var med på träffen. Deltagaren kom då fram till att distansstudier skulle passa hen bäst så hen kunde lägga upp sina studier och studera när det passade hen bäst då bl.a. sömnen fortfarande var ett problem.
Projektmedarbetare försökte motivera att också prova på att vara på arbetsplats inom det yrke som hen ville studera till. Men hen ville fokusera på att få ordning på medicinering, sömn och sitt mående.

Så småningom kände sig deltagaren sig redo att planera för en studiestart och fick då hjälp via psykiatrin med underlag till Försäkringskassan (FK) för att söka aktivitetsersättning vid förlängd skolgång. Projektmedarbetare hjälpte deltagaren med ansökan till FK samt kontaktade SYV för studieplan till FK.

Deltagaren beviljades aktivitetsstöd vid för förlängd skolgång av FK men studiestarten flyttades fram då deltagaren inte riktigt var redo utan sjukskrivningen förlängdes ytterligare en period. Efter ett par månader kände sig hen redo att påbörja studier via Vuxenutbildningen. Projektmedarbetare hjälpte deltagaren så att hen hade allt klart inför studierna.

Deltagaren var kvar i projektet under ca 2 månader efter studiestarten för fortsatt stöttning och hjälp. Skrevs sedan ut från projektet då det gick fortsatt bra med studierna och SYV tog över för fortsatt stöd.