Tema oro

Kontakt

KONTAKTA PITEÅ KOMMUN

Piteå kommun
941 85 PITEÅ

Telefon 0911-69 60 00

Organisationsnummer 212000-2759

Stadshuset

Besöksadress Svartuddsvägen 1
Öppettider Vardagar 08.00-17.00, dag före röd dag stänger vi kl 13.00
Sommartid (15/5 - 1/9): Vardagar 08.00-16.00

Verksamheter och ärenden som hanteras i Stadshuset.

Stadsporten

Besöksadress Västergatan 10
Öppettider vardagar 8-16

Verksamheter och ärenden som hanteras i Stadsporten.

Vill du göra en orosanmälan?

Använd e-tjänsten för orosanmälan. Använd inte Piteå kommuns faxnummer!

Alla kontaktuppgifter: Kontakta Piteå kommun

Felanmälan Lämna åsikter och klagomål

Lyssna på sida

Vad är oro? Oro är en del av att vara människa. Den börjar ofta i tankarna och känns i kroppen – hos både barn, ungdomar och vuxna. Oro kan handla om allt från läxor och kompisar till framtiden eller världsläget. Oro är kroppens sätt att förbereda sig för något den tycker är utmanande. Därför kan oro i lagom dos vara något bra.

Tecken på oro

Oro skapas av tankar och är inte farlig men kan kännas obehaglig. Kroppen kan reagera på olika sätt. Det är vanligt att få;

svårt att koncentrera sig
ont i magen
hjärtklappning
svårt att sova
minskad eller ökad aptit
mardrömmar
känslor av rädsla, ilska och irritation

Vid oro tänker personen mycket på det som kan gå fel eller kännas svårt. Tankarna snurrar och försöker hitta lösningar eller förberedelser, ibland utan att det hjälper. För en del barn och unga tar oron mycket plats och påverkar vardagen. Kanske avstår den unge från saker hen tidigare klarat av, som att sova borta, delta i aktiviteter eller gå till skolan - allt för att undvika situationer som väcker starkt obehag. (1.)

Hur kan vuxna hjälpa?

Som vuxen kan det vara smärtsamt att se sitt barn eller sin ungdom oroa sig. Många föräldrar försöker trösta, förklara bort eller lösa situationen men det hjälper inte alltid. Ibland väcker den unges oro också något inom dig som vuxen. Du kan känna dig otillräcklig, rädd eller stressad vilket leder till en önskan om att få bort barnets oro snabbt. Men oro behöver inte alltid tas bort. Den behöver ofta förstås och hanteras. Barn lär sig även hantera svåra känslor genom att se att vuxna klarar av att stå kvar i dem. Därför är en viktig del av förälderns roll att hjälpa barnet identifiera oron och stå ut med den, utan att låta den styra hela vardagen.(2.)

Har oron blivit för stor?

Dessa frågor kan hjälpa dig att sortera i hur stor påverkan oron har;

Hur ofta kommer oron? Är det någon gång i månaden eller flera gånger varje dag?
Hur länge sitter oron i ? Går den över snabbt eller sitter den i länge?
Hur stark känns oron? Känns den lite obehaglig eller väldigt jobbig?
Hur påverkar oron ditt liv? Kan du göra allt du vill och ska eller finns det moment du inte klarar av pga. oro?

Om oron är stark, varaktig eller begränsar vardagen kan det vara ett tecken på att personen med oro behöver stöd för att må bättre (3.)

Boktips

Boken om oro – skriven av Reyhaneh Ahangaran

"Tips på en bra bok om oro skriven för yngre barn (ca 6-9 år). Läses med fördel tillsammans med vuxen “

Oro elever Piteå

Resultatet av elevers skattning vid hälsosamtal hos skolsköterskan under läsåret 2023/2024 visar att ca 3 % av eleverna i åk 7 och 5,5 % av eleverna på gymnasiet ofta eller alltid känner oro eller rädsla.

Att prata om oro

Oro är ofta ett försök till att skapa kontroll över något som är svårt. Att oroa sig blir en strategi för att undvika känslan av rädsla. Det kan vara hjälpsamt att förstå vilka tankar eller farhågor som den unge har i samband med rädslan samt att den unge får möjlighet att dela sin oro med någon.

Några frågor som kan vara bra att ställa till den unge för att förstå mer om oron (eller som äldre ungdomar kan försöka ställa till sig själva):

Vad tror du kommer hända om du gör [det hemska] ?
Varför är du mer rädd vid [en situation] än vid [en annan] ?
Vad är det värsta som skulle kunna hända?
Har du varit med om eller sett någon annan drabbas av [det hemska] någon gång?
Hur stor risk tror du att det är att [det hemska] kommer hända?
Vad kan du göra om [det hemska] skulle inträffa?

Syftet är att hjälpa den unge att reflektera över sina tankar - inte att komma med logiska eller trösterika argument kring det som framkommer, eftersom det ofta leder till motargument från den unge.