Utbildningsförvaltningen tar årligen fram kvalitetsrapporter som en del i systematiska kvalitetsarbetet. Rapporten Barn och unga – vår framtid, visar att skolan har en hög måluppfyllelse kring de flesta av målen. Den identifierar också vilka behov som finns, inför läsåret 2023 och 2024 är framför allt studiero och närvaro utpekade utvecklingsområden.
Rapporten avser läsåret 2021–2022 och utgår från kommunala och nationella mål. Den redogör för förskolornas, skolornas och elevhälsans måluppfyllelse kring områden som trygghet och studiero, stöd och anpassningar, elevers frånvaro och verksamheternas arbete kring övergångar och samverkan. Genomförda utvecklingsarbeten utvärderas, resultatet analyseras och ligger som grund för det framåtsyftande utvecklingsarbetet och som underlag vid fördelning av resurser.
- Skolan och förskolan i Piteå håller hög kvalitet i nationella jämförelser och det ska vi vara stolta över och vårda på bästa sätt. Vi har en kunnig och erfaren personal som varje dag jobbar för att barn och unga ska få de bästa förutsättningarna för sitt lärande. Vi har naturligtvis utvecklingsområden och med bra underlag kan vi fatta beslut och fördela resurser efter de ungas olika förutsättningar och behov, säger Hans Öhlund, ordförande Barn- och utbildningsnämndens ordförande.
Trygghet och studiero
Under vårterminen 2022 genomförde Skolinspektionen en enkät för elever i årskurs 5 och åk 8. Inom områdena trygghet och studiero ger eleverna i årskurs 8 i Piteå ett högre värde i förhållande till riket. Eleverna i årskurs 5 ligger i paritet med riket i upplevd trygghet, men något lägre när det gäller studieron.
- Över lag får skolmiljön goda betyg av eleverna, det är naturligtvis glädjande och något vi ska bygga vidare på. Vi tar trygghet och studiero på största allvar. Personalen har hög kompetens, de ger stöd och anpassar undervisningen. Många enheter har även socionom i skolan som arbetar förebyggande och främjande för att miljön ska vara trygg, säger Elice Öqvist.
Elevhälsans främjande och förebyggande arbete utgör en viktig faktor för att skapa trygghet och studiero samt goda kontakter mellan skola och vårdnadshavare, både när det uppstår problem och utmaningar, men också för att stärka det som fungerar bra. Anpassning av lärmiljön är också en viktig del och flera skolor driver projekt tillsammans med Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) kring inkluderande lärmiljöer.
- Att våra barn och unga ska känna trygghet och studiero i skolan är både en rättighet och en förutsättning för att de ska utvecklas och nå sina mål, säger Hans Öhlund.
Ökad kunskap, hälsofrämjande arbete och samverkan främjar skolnärvaro
Pandemin påverkar närvarostatistiken i rapporten men siffror från 2022 visar att det stabiliserats sig och att ströfrånvaron till och med har minskat. Däremot ses en ökning av elever på högstadiet som har mer än 50 % frånvaro. För att förenkla administration och hantering av frånvaron och lägga mer resurser på att stötta eleverna, har grundskolan tagit fram gemensamma rutiner och en handlingsplan för att främja skolnärvaro.
- Det är för tidigt att utvärdera skolnärvaron kopplat till handlingsplanen, men det rektorerna ser är att arbetet har effektiviserats, lärarna agerar och involverar elevhälsan tidigare och ströfrånvaron har minskat, säger Elice Öqvist, avdelningschef grundskolan Piteå kommun.
Inom elevhälsan ser man en tydlig koppling mellan psykisk hälsa och hög skolfrånvaro. Det görs ett aktivt arbete för en ökad samverkan med hemmen/vårdnadshavarna men även med andra verksamheter som BUP, primärvården, socialtjänsten, fältarna, polisen etc. Fokus ligger på att främja skolnärvaro genom att arbeta förebyggande och hälsofrämjande, i det ingår bland annat gemensamma utbildningsinsatser. För att öka kunskapen kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och skolnärvaro har all personal inom grundskolan genomgått en heldags utbildning inom NPF och en utbildningsdag om närvaro.