Här följer en sammanfattning av FoU-aktiviteter som ägt rum under oktober månad. Den 4 oktober var det dags för den första träffen i samtalsgruppen Ny i yrket. Vid träffen diskuterades några av de guldkorn och utmaningar deltagarna upplevt som nya lärare. Deltagarna läste och diskuterade även en text om att vara ny i läraryrket.
De lärare som deltar i årets forskningscirkel har träffats under oktober. Deras intresseområden handlar om musikundervisning, matematik och hemkunskap, och fokus under oktobers träff var att diskutera deltagarnas syften och frågeställningar. Även förstelärarkollegiet har haft en träff i oktober. Vi denna träff prövade förstelärarna en ny samtalsmodell, och de diskuterade också begreppen rutinkompetens och adaptiv kompetens med utgångspunkt i Timperleys (2025) bok Leda samtal och professionellt lärande.
Förstelärarkollegium.
En av de böcker som läses under förstelärarkollegiet.
Det regionala förstelärarnätverket, som bildats för att stärka förstelärares professionella utveckling, genomförde också en träff under oktober månad.
Den 15 oktober anordnades ett MULF-talk med fokus på förskolan. Vid seminariet presenterade Malin Johansson Bröms och Helena Öhman, båda specialpedagoger i Piteå kommun, sin nyutgivna bok Lek på egna villkor – om neurodiversitet i förskolan. Föreläsningen gav deltagarna värdefulla perspektiv på hur förskolan kan skapa inkluderande lärmiljöer där alla barns olika förutsättningar och behov tas till vara genom lek och delaktighet.
Deltagarna i ULF-projektet Kognitionsvetenskap i klassrummet: Utveckling och implementering av aktiva lärandemetoder för ökad läsförståelse och motivation, där Hortlax skola, Pitholmsskolan och Solanderskolan samverkar med Luleå tekniska universitet, har träffats och fortsatt sitt gemensamma arbete.
Den 27 oktober deltog Ulrika Bergmark och Maria Karlsson i Berättarministeriets lärarkonferens Skriva och läsa – vägen till agens, språk och kunskapsutveckling i Luleå. Ulrika och Maria presenterade sina erfarenheter från projektet Läskraft. Presentationen hade titeln Forskningsprojektet Läskraft – framgångsrika arbetssätt och undervisningsmetoder för att stärka elevers engagemang för läsning.
Flera lärare från Piteå passade också på att besöka Umeå universitet vecka 44, då Kunskapsveckan genomfördes. Totalt deltog ca 800 lärare och 100 forskare under de olika parallella presentationerna. Via universitetets hemsida går det fortfarande att ta del av ett par av de presentationer som sändes digitalt.
Sist men inte minst har vi den stora glädjen att meddela att ett nytt nummer av Fufos publicerats. I nr 2 2026 ingår följande fyra artiklar:
Testbaserat lärande i fysikundervisning: En kvasiexperimentell studie av begreppsinlärning i årskurs åttaav Carola Wiklund-Hörnqvist, Linnea Karlsson Wirebring, Sara Stillesjö, Jerker Grundström & Linnea Sjöstedt Lundmark
Den första artikeln är skriven av tre forskare, en lärare och en specialpedagog och handlar om hur testbaserat lärande kan användas för att stödja elevers lärande av fysikbegrepp i årskurs åtta. Artikeln visar att eleverna mindes begreppen bättre efter en vecka när de fick öva genom tester med efterföljande återkoppling än genom att läsa. Resultaten tyder också på att arbetssättet kan gynna elever i behov av särskilt stöd och att det är genomförbart inom ordinarie klassrumsundervisning.
Generativ AI i förskolan – möjligheter, begränsningar och professionellt omdöme i ett pilotprojekt av Ulla-Karin Lundgren
Den andra artikeln är skriven av en IT-utvecklare och bygger på ett praktiknära pilotprojekt med pedagoger, rektorer och kommunala utvecklingsledare. Den handlar om hur generativ AI kan användas i förskolans pedagogiska praktik. Artikeln visar exempel på hur tekniken kan stödja barns språk, kreativitet och begynnande källkritiska resonemang samt pedagogers planering och reflektion. Samtidigt framhålls betydelsen av professionellt omdöme, etisk medvetenhet och organisatoriska förutsättningar för en reflekterad användning.
Användning av digitala verktyg i dagens förskola: dilemmat att möta både policy och samhällsutveckling i planering av undervisning av Josefin Jonsson, Ellen Lövgren & Maria Hedefalk
Den tredje artikeln är skriven av två förskollärare och en docent och den analyserar hur användning av digitala verktyg skrivs fram i förskolans läroplan före och efter revideringen 2025 samt hur förändringarna kommer till uttryck i undervisningsplaneringar. Artikeln visar att digitala verktyg inte längre har en självklar plats i planeringarna och att användningen behöver motiveras tydligare. De förändrade direktiven riskerar att leda till att digitala verktyg väljs bort, men kan också främja mer medvetna didaktiska val och därigenom höja undervisningens kvalitet.
”Visste inte att jag hade rätt att fråga?” Hur vårdnadshavare med flyktingbakgrund och kort tid i Sverige beskriver mötet med förskolan av Susanna Anderstaf & Mikael Segolsson
Den fjärde artikeln är skriven av en universitetsadjunkt/doktorand och en universitetslektor och behandlar hur vårdnadshavare med flyktingbakgrund och kort tid i Sverige beskriver mötet och samarbetet med förskolan. Artikeln visar att vårdnadshavarna känner sig välkomna, men att kontakten främst rör praktiska frågor och att det finns en osäkerhet kring förskolans utbildning och rutiner. Resultaten pekar på behovet av fördjupade samtal om förskolans uppdrag, värderingar och arbetssätt för att stärka vårdnadshavarnas förståelse och samarbete med förskolan.
Vi hoppas att många går in och läser dessa artiklar.
