Suicid är ett allvarligt folkhälsoproblem och påverkar inte bara den som tar sitt liv, utan även familj, vänner och samhället i stort. Piteå kommun arbetar för att förebygga suicid och har tillsammans med andra lokala aktörer tagit fram en handlingsplan för suicidprevention.
Enligt överenskommelsen mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) om psykisk hälsa ska kommuner och regioner arbeta systematiskt för att främja psykisk hälsa och förebygga självmord. Kommunerna spelar en central roll eftersom många insatser inom skola, socialtjänst och äldreomsorg sker lokalt. På den här sidan kan du läsa om hur Piteå kommun arbetar med suicidprevention.
Handlingsplan för suicidprevention
Piteå kommuns handlingsplan beskriver det gemensamma lokala arbetet i kommunen för att förebygga suicid och suicidförsök samt för att främja psykisk hälsa. Syftet är även att öka kunskapen om riskgrupper och bakomliggande faktorer för suicid, för att bättre kunna identifiera och stödja personer som befinner sig i risk.
Handlingsplanen, som gäller 2025 och 2026, innehåller åtgärder som Piteå kommun som organisation ska genomföra, samt hur samverkan med andra aktörer ska utvecklas och förstärkas. Den är framtagen i nära samarbete med Region Norrbotten (Akuten, Vuxenpsykiatrin, BUP, Primärvården), Piteå kommuns förvaltningar (Kommunledningsförvaltningen, Socialtjänsten, Utbildningsförvaltningen, Kultur, park och fritid samt Räddningstjänsten), Polisen och Piteå församling.
Handlingsplanen utgår från det nationella handlingsprogrammet för suicidprevention samt den länsgemensamma handlingsplanen för suicidprevention i Norrbotten.
Det lokala övergripande målet för det suicidpreventiva arbetet i Piteå är att minska antalet suicid och suicidförsök i kommunen. Arbetet syftar till att främja en god psykisk hälsa bland medborgarna. För att nå målet finns åtgärder inom fyra områden.
Många av aktiviteterna är riktade till Piteå kommuns interna organisation så därför kommer en intern arbetsgrupp att tillsättas för detta arbeta. Den arbetsgrupp, bestående av flera externa aktörer som tagit fram handlingsplanen, kommer att träffas och följa upp den regelbundet.
1. Förebyggande och hälsofrämjande arbete
Det förebyggande folkhälsoarbetet som är suicidpreventivt innehåller åtgärder som syftar till att minska suicidrisker och främja psykisk hälsa.
- Alla förvaltningar ska ta fram en handlingsplan som beskriver det förvaltningsspecifika suicidpreventiva arbetet.
- Alla förvaltningar ska utse en kontaktperson för det suicidpreventiva arbetet som ska delta i arbetsgruppen för suicidprevention.
- Ta fram interna rutiner för hur medarbetares självmord eller självmordsförsök ska hanteras.
- Identifiera personalgrupper som möter medborgare/medarbetare med psykisk ohälsa och risk för suicid.
2. Ökad medvetenhet och kunskap
Kunskap och medvetenhet om suicid och suicidprevention är avgörande för att kunna identifiera, förstå och hantera risken för suicid. Genom att känna till de riskfaktorer som kan leda till suicid (psykisk ohälsa, missbruk, tidigare suicidförsök och social isolering) kan både människor tidigt upptäcka tecken på riskbeteende.
- Genomföra aktiviteter som ger höjd kompetens hos allmänheten om suicid och suicidprevention i samverkan med andra aktörer (ex. suicidpreventiva dagen, Tillsammans för psykisk hälsa (v.40), föreläsningar, utbildningar).
- Ta fram utbildningar och utbilda/kompetensutveckla medarbetare och chefer i suicid och suicidprevention. (Grundutbildning)
- Ta fram utbildningar och utbilda/kompetensutveckla politiker i KF, KS och nämnder i suicid och suicidprevention (grundutbildning).
- Ta fram utbildningar och utbilda/kompetensutveckla personalgrupper som möter människor med psykisk ohälsa och risk för suicid (fördjupad utbildning).
- Uppdatera extern webb och Insidan med information om suicid och suicidprevention samt vart man kan vända sig.
- Tillgängliggöra information om suicid och suicidprevention på offentliga platser.
3. Samverkan mellan olika verksamheter
Samverkan är avgörande i suicidpreventivt arbete eftersom suicidrisk ofta är kopplad till komplexa faktorer som psykisk ohälsa, social isolering och livskriser. Genom att samordna insatser mellan olika aktörer kan man skapa ett mer sammanhållet och effektivt stöd för personer som är i riskzonen.
- Identifiera brister i samordning och samverkan mellan olika verksamheter/aktörer.
- Föreslå åtgärder för att komma till rätta med bristerna.
4. Stöd till efterlevande
Efter ett suicid är det viktigt att efterlevande anhöriga får stöd från omgivningen, vården eller organisationer som SPES eller BRIS för att hantera sorgen och förhindra psykisk ohälsa eftersom är i riskgruppen för suicid.
- Länsrutin för efterlevande
- Varje skola har en upprättad krisplan i händelse av dödsfall hos elever, vårdnadshavare eller personal där suicid ingår. Här beskrivs också behovet av att samverka med andra stödaktörer.
- Ta fram rutiner för situationer när en medarbetare eller en nära anhörig till medarbetaren har tagit sitt liv eller gjort suicidförsök.
Länkar
Länsgemensam handlingsplan suicidprevention Norrbotten 2022–2030
Suicidprevention — Folkhälsomyndigheten
Det handlar om livet – nationell strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention - Regeringen.se
Psykisk hälsa och suicidprevention - Regeringens handlingsplan för genomförandet av den nationella strategin inom området psykisk hälsa och suicidprevention för perioden 2025–2026 - Regeringen.se
Länkar - stöd och hjälp
1177 - Till dig som har självmordstankar
Suicid Zero - Hjälp och råd
Suicid Zero - Stödlista till dig som förlorat någon i självmord
Mind - Självmordslinjen
