I Vietnam bodde 2009 drygt 88 miljoner. Nio av tio i Vietnam tillhör Viet-folket men dessutom finns ett sextiotal minoritetsfolk, främst i bergsområdena. Av landets 600 000 khmer finns de flesta i Mekongdeltat. Där finns även runt 10 000 stadslösa kambodjanska flyktingar.
Politiskt system
Vietnam är en kommunistisk enpartistat. Författningen från 1992 slår fast att ”Vietnamesiska kommunistpartiet är den ledande kraften i staten och samhället, men betonar att även partiet är underställt lagen.
Landet har ett lagstiftande parlament med 493 ledamöter som väljs i allmänna val vart femte år.
Vietnam är indelat i 58 provinser, som i sin tur är indelade i distrikt och kommuner. På de olika nivåerna finns folkvalda beslutande församlingar, folkråd som i sin tur väljer de som ska verkställa besluten. De kallas folk kommittéer. Provinserna har egna budgetar och stor frihet att tolka de centrala direktiven. Utbredd korruption är ett samhällsproblem och partiet och rättsväsendet har prioriterat att bekämpa korruptionen.
Vietnam har utsatts för internationell kritik för förtryck av politisk och religiöst oliktänkande
Historia
För ca 2000 år sedan blev Vietnam ett kinesiskt lydrike. Det varade i ca 1000 år. 938 blev Vietnam ett självständigt land som lade under sig olika riken och delar av riken. Katolska missionärer kom till landet på 1500-talet och förföljelsen av dessa användes som argument av fransmännen när de invaderade Vietnam på 1850-talet. Trettiofem år senare, 1885 erkändes Vietnam som ett franskt protektorat. Frankrike utnyttjade Vietnam som leverantör av råvaror.
Under andra världskriget erövrades Vietnam av Japan som lät fransmännen vara kvar och styra.
1930 grundades kommunistpartiet av bland annat Ho Chi Minh. Under andra världskriget organiserade kommunistpartiet ett motstånd genom en nationalistisk folkfront mot fransmännens hänsynslösa politik. Vid det kaotiska krigsslutet 1945 utropade Ho Chi Minh ”Den demokratiska republiken Vietnam”. Läget blev spänt och ett krig utbröt. 1954 besegrades fransmännen och landet delades i ett Nord- och ett Syd Vietnam. Efter landets delning växte två system fram, ett privatkapitalistiskt i söder stöttat med USA dollar och i norr en socialistisk planekonomi som baserades på tung industri och lågproduktiva kollektivjordbruk.
1959 utbröt ett krig mellan nord och syd. Nordvietnam fick stöd av Sovjet och Kina medan Syd fick stöd av USA. Kriget slutade 1975 och landet återförenades under kommunistiskt styre.
Efter återföreningen av nord- och syd
Våren 1978 drev kommunistpartiet en socialiseringskampanj i söder. Främst kineserna i storstäderna som hade dominerat affärslivet drabbades. Minst 400 000 vietnameser, de flesta med kinesiskt ursprung flydde i överlastade båtar.
I nuvarande Kambodja (Kampuchea) fanns efter kriget en fientligt sinnad regim, Röda khmererna, stödd av Kina. Vietnamesiska styrkor invaderade och en lydregim installerades. Båtflyktingarna från Kina, invasionen av Kampuchea och Vietnams allt närmare förbindelse med Sovjetunionen ledde till ett spänt förhållande mellan Kina och Vietnam och ett månadslångt krig i norra Vietnam. Trots stöd från sovjet blev den ekonomiska utvecklingen katastrofal och det uppstod en brist på det mesta. Dessutom hade en USA-ledd bojkott av Vietnam isolerat Vietnam från väst och landets ekonomi var körd i botten. Ett försiktige reformarbete inleddes vid partikongressen 1982
Aktuell politik
Idag finns ett relativt fritt näringsliv men landets enda tillåtna parti innehar i stort sett all politisk makt. Även om det finns olika falanger inom partiet, en mer reformvänlig och en konservativ gruppering så vill ingen av dem ge upp partiets särställning och införa flerpartisystem.
Vietnams förhållande till omvärlden har ändrats radikalt och landet har numera avspända relationer till i princip alla länder. Förhållandet till Kina är bättre än det kanske någonsin varit trots att det är känsligt då båda länderna gör anspråk på samma öar i det gas- och oljerika Sydkinesiska havet. 1995 återupprättades diplomatiska förbindelser med USA.
Naturtillgångar och energi
Landets viktigaste naturtillgångar är olja, naturgas och kol. Norra Vietnam har en överproduktion av elektricitet men situationen är svårare i söder. Även om elproduktionen ökar håller den med knapp nöd jämna steg med efterfrågan. I An Giang distriktet uppgav man att man behövda öka med 20 % för att klara efterfrågan. Flera av risfabrikerna stod stilla varje vecka på grund av brist på elektricitet.
Jordbruk och fiske
Jordbruket sysselsätter drygt hälften av arbetskraften och i An Giang provinsen en ännu större andel. Grovt räknat är en fjärdedel av landet uppodlat och områdena kring Mekongfloden är ett av de viktigaste. An Giang distriktet, lite större än Piteå kommun, består till 79 % av jordbruksmark och 4 % är skog. Vattenvägarna är av största vikt för transporterna, där Mekongfloden och dess två bifloder är mycket viktiga.
Genom konstbevattning kan man få två skördar av ris som är den helt dominerande grödan. Vietnam är världens näst största risproducent. Staten äger i princip jorden men enskilda jordbrukare kan arrendera mark för 20 år i taget och även sälja eller låta arrendet gå vidare i arv.
Fisket är en viktig näringsgren och fisk och skaldjur tillhör idag också landets viktigaste exportprodukter.
Ris och fisk
Vietnam är världens näst största producent av ris men även fisket med sina fiskeodlingar i distriktet är av största ekonomiska betydelse. Nästan hälften av den fisk vi äter kommer från fiskeodlingar och de flesta finns i Sydostasien.
I Kina och Vietnam har fiskodling gamla traditioner. Det gällde förr framför allt odling av sötvattensfisk som karp i dammar och risfält. Karparna är vegetarianer, och de klarar sig bra på köksrester och avfall från jordbruket som föda. Karparnas avföring blir sedan gödsel.
Arbetsmarknad och sociala förhållanden
Drygt hälften arbetar inom jordbruket och en sjättedel inom industrin. Enligt officiell statistik är arbetslösheten måttlig medan 25- 35 % är undersysselsatta. Arbetslösheten är ett av landets svåraste problem. Det finns fackföreningar men de tillvaratar främst samhällets intressen. Det är tillåtet att strejka så länge det inte skadar samhället.
Den sociala standarden är relativt god. Vid krigsslutet 1975 stod regimen inför enorma uppgifter i söder. Dåligt hälsoläge, problem som kriget lämnat efter sig, prostitution, drogmissbruk och kriminalitet. Trots dessa utmaningar är hälsoläget idag relativt gott, barnadödligheten har sjunkit till 20/1000 och medellivslängden har stigit med 20 år sedan början av 70-talet. Problemet med AIDS är ett allvarligt problem som myndigheterna försöker tackla genom utbildning och information.
Turism
Turismen har ökat snabbt sedan 1990-talet, något som uppmuntras av regeringen. Idag kan man som utlänning resa fritt i praktiskt taget hela landet. Antalet hotell har mångdubblats sedan 90-talet och standarden har ökat.
Med sina milsvida sandstränder och många sevärdheter har Vietnam goda förutsättningar att konkurrera med grannländerna.
Källor
Utrikespolitiska institutet ; Länder i fickformat:807 An Giang’s centre of trade and investment promotion; An Giang calling for investment