VOL 5, Nr 2, 2026

Detta nummer innehåller fyra artiklar.

Testbaserat lärande i fysikundervisning: En kvasiexperimentell studie av begreppsinlärning i årskurs åtta

Carola Wiklund-Hörnqvist, Linnea Karlsson Wirebring, Sara Stillesjö, Jerker Grundström & Linnea Sjöstedt Lundmark

Den första artikeln är skriven av tre forskare, en lärare och en specialpedagog och handlar om hur testbaserat lärande kan användas för att stödja elevers lärande av fysikbegrepp i årskurs åtta. Artikeln visar att eleverna mindes begreppen bättre efter en vecka när de fick öva genom tester med efterföljande återkoppling än genom att läsa. Resultaten tyder också på att arbetssättet kan gynna elever i behov av särskilt stöd och att det är genomförbart inom ordinarie klassrumsundervisning.

Generativ AI i förskolan – möjligheter, begränsningar och professionellt omdöme i ett pilotprojekt

Ulla-Karin Lundgren

Den andra artikeln är skriven av en IT-utvecklare och bygger på ett praktiknära pilotprojekt med pedagoger, rektorer och kommunala utvecklingsledare. Den handlar om hur generativ AI kan användas i förskolans pedagogiska praktik. Artikeln visar exempel på hur tekniken kan stödja barns språk, kreativitet och begynnande källkritiska resonemang samt pedagogers planering och reflektion. Samtidigt framhålls betydelsen av professionellt omdöme, etisk medvetenhet och organisatoriska förutsättningar för en reflekterad användning.

Användning av digitala verktyg i dagens förskola: dilemmat att möta både policy och samhällsutveckling i planering av undervisning

Josefin Jonsson, Ellen Lövgren & Maria Hedefalk

Den tredje artikeln är skriven av två förskollärare och en docent och den analyserar hur användning av digitala verktyg skrivs fram i förskolans läroplan före och efter revideringen 2025 samt hur förändringarna kommer till uttryck i undervisningsplaneringar. Artikeln visar att digitala verktyg inte längre har en självklar plats i planeringarna och att användningen behöver motiveras tydligare. De förändrade direktiven riskerar att leda till att digitala verktyg väljs bort, men kan också främja mer medvetna didaktiska val och därigenom höja undervisningens kvalitet.

”Visste inte att jag hade rätt att fråga?” Hur vårdnadshavare med flyktingbakgrund och kort tid i Sverige beskriver mötet med förskolan

Susanna Anderstaf & Mikael Segolsson

Den fjärde artikeln är skriven av en universitetsadjunkt/doktorand och en universitetslektor och behandlar hur vårdnadshavare med flyktingbakgrund och kort tid i Sverige beskriver mötet och samarbetet med förskolan. Artikeln visar att vårdnadshavarna känner sig välkomna, men att kontakten främst rör praktiska frågor och att det finns en osäkerhet kring förskolans utbildning och rutiner. Resultaten pekar på behovet av fördjupade samtal om förskolans uppdrag, värderingar och arbetssätt för att stärka vårdnadshavarnas förståelse och samarbete med förskolan.

Ladda ner senaste numret här