Rapporten sammanfattar synpunkter från de digitala dialogerna för centrala Piteå, Bergsviken, Svensbyn och Rosvik. Den ger också medskick till den fortsatta planeringen av förskole- och skolmiljöer. Synpunkterna är ordnade efter tema och jämförs mellan orterna. Rapporten omfattar enbart de digitala dialogerna.
Trygghet och säkerhet
Vad deltagarna lyfte
- God överblick så att personalen kan ha uppsikt över barnen och miljön.
- Bra belysning ute och inne samt tydliga och välkomnande entréer.
- Säkra grindar, staket, passager och avgränsningar.
- I Rosvik lyfts särskilt behovet av säkra lösningar vid kriser och möjlighet till inrymning.
- Tryggheten behöver också omfatta vägen till och från verksamheten och miljön utanför gården.
Medskick till fortsatt planering
Tryggheten behöver omfatta hela vägen: resan till förskolan eller skolan, entrén, gården och lokalerna. Därför bör överblick, belysning och säkra avgränsningar finnas med tidigt när miljöerna utformas. Detsamma gäller lösningar som fungerar vid kriser och inrymning.
Lärmiljö och lokaler
Vad deltagarna lyfte
- I flera dialoger efterfrågas mindre rum, grupprum och möjlighet att dela större grupper.
- God ljudmiljö och färre visuella intryck efterfrågas.
- Lokalerna bör ha både gemensamma ytor och avskilda platser för lugn, koncentration och återhämtning.
- Rymliga hallar och kapprum med bra förvaring efterfrågas. De behöver ha plats för vinterkläder och fungera vid lämning och hämtning.
- Bra möjligheter att torka ytterkläder är ett återkommande behov. Önskemålen om lösning skiljer sig mellan torkrum och torkskåp.
- Måltiderna bör kunna ordnas i mindre och lugnare sammanhang. Möblerna behöver vara anpassade till barnens ålder.
- För personalens arbetsmiljö behövs funktionella kontor, samtalsrum, utrymmen för omklädning och platser för rast och återhämtning.
Medskick till fortsatt planering
Ett tydligt gemensamt önskemål är miljöer som kan anpassas efter barns olika behov och aktiviteter. Kraven på lokalernas funktion bör därför omfatta god ljudmiljö, flexibel användning och möjlighet till mindre grupper. Entréer och kapprum behöver fungera i vardagen. Även personalens arbetsmiljö behöver finnas med i kraven. Måltidsmiljön bör ses som en del av både lärmiljön och arbetsmiljön, inte som en separat lokalfråga.
Trafik och tillgänglighet
Vad deltagarna lyfte
- Säkra gång- och cykelvägar återkommer ofta i dialogerna, särskilt i Svensbyn och Bergsviken.
- Tydliga övergångsställen och farthinder efterfrågas. Gående, cyklister och biltrafik behöver hållas åtskilda.
- Parkering samt platser för lämning och hämtning behöver ha tillräckligt med utrymme och vara tydligt ordnade. Trafiken behöver planeras så att fordon backar och korsar andra trafikflöden så lite som möjligt.
- I Svensbyn betonas behovet av en sammanhängande gång- och cykelväg genom byn. Även samverkan kring den statliga vägen lyfts.
- I Bergsviken beskrivs trafikmiljön vid Flakabergsvägen och mellan förskolan, vägen och fotbollsplanen som särskilt otydlig.
- I Rosvik lyfts också vinterförhållanden, bussresor och barnvagnar. Säkra förflyttningar mellan olika delar av verksamheten är ytterligare ett behov.
Medskick till fortsatt planering
Trafikmiljön bör planeras utifrån hela barnets och familjens resa. Förutsättningarna skiljer sig mellan orterna, men alla behöver tydliga trafikflöden där olika trafikslag hålls åtskilda. I Svensbyn och Bergsviken är åtgärder i det omgivande gång- och cykelvägnätet särskilt viktiga.
Skolgård och förskolegård
Vad deltagarna lyfte
- En varierad utemiljö med natur, grönska och olika ytor för lek och aktiviteter.
- Kuperad terräng och möjligheter att träna motorik, klättra, gunga, cykla och leka på vintern efterfrågas.
- Det behövs skugga, vindskydd och möjlighet att vara ute även när det regnar.
- Gården bör ha olika områden för aktiv lek, skapande, undervisning, återhämtning och lugnare vistelse.
- Förskolans utemiljö behöver vara anpassad till yngre barn. Det gäller även när förskolan ligger nära skolans och föreningslivets ytor.
- I Rosvik betonas behovet av en fungerande utemiljö även under tiden med tillfälliga moduler.
Medskick till fortsatt planering
Utemiljön är ett av de områden där dialogerna visar störst samsyn. Den bör ses som en miljö för lärande och gemenskap, inte som den yta som blir över när byggnaden är klar. Variation, grönska, rörelse och väderskydd bör vara grundläggande kvaliteter. Det bör också finnas plats för både aktivitet och återhämtning.
Kapacitet, långsiktighet och lokala behov
Vad deltagarna lyfte
- I Rosvik är frågan om antalet förskoleplatser särskilt tydlig. I flera synpunkter efterfrågas minst åtta förskoleavdelningar och att barn i byn ska kunna få plats på hemorten.
- I Rosvik efterfrågas också långsiktiga lösningar i stället för tillfälliga moduler med brister i inne- och utemiljön.
- I Svensbyn ses den nya förskolan som viktig för ortens attraktivitet och framtida inflyttning. Behovet av en säker trafikmiljö genom byn lyfts också.
- I Bergsviken handlar synpunkterna främst om kvaliteten i den gemensamma skol- och förskolemiljön. Särskilt viktiga frågor är måltidsmiljön, utemiljön och trafiken.
- I centrala Piteå handlar de digitala synpunkterna främst om hallar, kapprum och torkning av kläder. Även flöden som fungerar vid lämning och hämtning lyfts.
Medskick till fortsatt planering
Antalet platser och kraven på lokalernas funktion behöver utgå från varje orts förutsättningar och framtida behov. Samtidigt bör kommunen ha gemensamma kvalitetsprinciper för trygghet, lärmiljö, utemiljö och tillgänglighet.
Likheter mellan dialogerna
- Trygghet omfattar både den fysiska miljön, trafiken, god överblick och möjligheten att dra sig undan.
- Mindre sammanhang och flexibla lokaler återkommer i Bergsviken, Svensbyn och Rosvik.
- God ljudmiljö är ett tydligt gemensamt behov. Den är viktig både för barns olika behov och för personalens arbetsmiljö.
- Utemiljön prioriteras högt i alla ortsdialoger där frågan behandlas mer utförligt. Natur, rörelse och variation återkommer som viktiga kvaliteter.
- Säkra gång- och cykelresor samt tydliga trafikflöden är återkommande frågor.
- Entréer, hallar och kapprum behöver fungera när många använder dem samtidigt. De behöver också vara anpassade till ett nordligt klimat.
Skillnader mellan dialogerna
|
Dialog
|
Särskilt framträdande synpunkter
|
|
Centrala Piteå
|
Synpunkterna handlar om hallar, kapprum, möjligheter att torka kläder och flöden som fungerar vid lämning och hämtning. Underlaget är mindre än för övriga områden.
|
|
Bergsviken
|
Måltidsmiljön får särskilt stor uppmärksamhet. Det finns kritik mot en stor gemensam matsal och önskemål om mindre och lugnare sammanhang. Flakabergsvägen och säkra gång- och cykelstråk lyfts också.
|
|
Svensbyn
|
Trafiken är den fråga som dominerar tydligast. Synpunkterna gäller särskilt gång- och cykelväg genom byn, övergångsställen, parkering och säkerhet utanför förskolan. Även väderskydd, grönska och naturmaterial på gården är tydliga teman.
|
|
Rosvik
|
Behovet av tillräckligt många platser och möjlighet för alla barn att få plats på hemorten är mest uttalat här. Det finns också fler detaljerade krav på lokaler, arbetsmiljö, lösningar vid kriser och inrymning, ventilation och långsiktighet.
|
Samlad bedömning
Dialogerna ger en relativt samstämmig bild av vilka kvaliteter som efterfrågas i framtida förskole- och skolmiljöer. Deltagarna efterfrågar framför allt miljöer där alla delar fungerar tillsammans, snarare än enskilda byggnadslösningar. Det handlar om trygga resor och entréer, flexibla och lugna innemiljöer samt hallar som fungerar i vardagen. Gårdarna behöver vara tillgängliga och varierade, med plats för rörelse och återhämtning. Skillnaderna mellan orterna handlar främst om lokala förutsättningar och vilka problem som upplevs som mest akuta.