Kvalitetsredovisning

Vår verksamhetsidé är att, genom lust, glädje och nyfikenhet stärka barnens/elevernas självkänsla och självförtroende. Alla barn/elever, föräldrar och personal känner trygghet och samhörighet.

Karina Burman, rektor

Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet

Under läsåret 2010/2011 har förskolans arbete med pedagogiska dokumentationer utvecklats samt att de har haft handledning av pedagogistan kontinuerligt under hela läsåret. De har dokumenterat ett tema som de har knutit ihop med läroplanens intentioner. I dokumentationerna har de sett utmaningar i att gå vidare utifrån barnens tankar. Utvecklingssamtalens utformning och innehåll har diskuterats och reflekterats, det har resulterat i att alla genomför sina samtal under två veckor för att sedan sammanställas över vad som behöver utvecklas eller tillföras i vår verksamhet för att barnens lärande och utveckling ska fortsätta.

Livsviktigt eller ”SET” i förskolan, förskoleklass, fritids och skola är något som jobbas med varje dag, där förhållningssätt, respekt och barns inflytande i verksamheten är viktiga saker.

Två arbetslag i skolan och förskoleklass har fortbildats i läs- och skrivmetoden att skriva sig till läsning(ASL). Fyra lärare har utbildat sig i Skellefte tekniken samt att två har gått matematik. Två fritidspedagoger har gått äventyrspedagogik.

Vi kommer att fortsätta jobba med värdegrunden och vårt projekt Livsviktigt som omfattar hela rektorsområdet. Vara tydliga vuxna som sätter gränser och som är närvarande i leken och vara en förebild i bemötandet med andra.  Vi når de nationella målen i hög grad.

Ett utvecklingsområde för hela rektorsområdet är samverkan och övergångar med förskola, förskoleklass, skolan och fritidshemmet. Ett område som är påbörjat och fortsätter nästa läsår är den nya reviderade läroplanen för förskolan och läroplanen för skolan samt skollagen som omfattar alla verksamheter.

Grundfakta och förutsättningar för rektorsområdets måluppfyllelse

Munksunds rektorsområde tillhör Pitholmsområdet tillsammans med Klubbgärdets, Strömnäs och Pitholms rektorsområden. Rektorerna arbetar i team för att skapa trygghet och samsyn i lärande och utveckling för barn 1-16 år. Vi har under läsåret haft gemensamma utbildningar för förskola och skola.

Munksunds rektorsområde är ett område med tre enheter. Förskolan består av två enheter, sammanlagt fyra avdelningar (1-5 år) med 62 barn. Fritidshemmet har 110 elever, de är indelade i fyra olika grupper beroende på ålder, de äldsta har sin hemvist i ett klassrum efter skoltid. Där får de tillgång till andra aktiviteter, detta har resulterat i att vi fått behålla dem på fritidshemmet i större utsträckning. Förskoleklass till årskurs 5, är indelade i två spår, fördelade på tio klasser. Vi har sammanlagt 196 elever.

All personal är behörig. Vi har två specialpedagoger (1,25 tjänst), en jobbar i förskolan och förskoleklass samt en i skolan. Dessutom finns det en kurator och en skolsköterska, en dag per vecka på skolan.

Rektorsområdet gick minus under läsåret.

Datorer saknas i stor utsträckning.

Alla lokaler i rektorsområdet är i stort behov av upprustning.

Kvalitetsarbete

Förskolorna och fritids har under läsåret utvärderat sin verksamhet vid två tillfällen utifrån de mål som sattes under planeringsdagen på höstterminen. Utvärdering av mål och uppföljning av resultat från verksamheten måste bli mer kontinuerlig så att våra metoder utvecklas.  Kvalitetsredovisningen är utlagd på hemsidan samt att vi har diskuterat den i förskole - skol rådet.

Vi har elev – föräldrainflytande genom föräldramöten, klass – elev och förskole - skolråd, utvecklingssamtal och enkäter. Mail används i kontakterna mellan lärare och föräldrar. Föräldrarna deltar i upprättandet av kartläggning, åtgärdsprogram och uppföljningar av dessa.

Beslut och informationsprocesser sker i olika forum. Arbetsplatsträffar, samverkan, genom mail och utvecklingsgrupp är tillfällen för diskussion, dialog och beslut. Arbetslagen tar ansvar och fattar beslut för det som berör dem.

All personal har haft medarbetarsamtal och lönesamtal.

Skolsköterskan har genomfört hälsosamtal med alla elever i åk 4. Eleverna är mest missnöjda över duschar och toaletter när det gäller inomhus miljön. Ingen upplever sig utstött eller på annat sätt illa behandlad av någon vuxen. Några har dock känt sig utstött och illa behandlad av andra elever, detta är något vi jobbar förebyggande med och arbetet fortsätter, ingen ska känna sig utstött, alla ska med glädje gå till skolan. De flesta eleverna trivs bra eller mycket bra på skolan och övervägande delen mår mycket bra. Många av eleverna tillbringar mellan 1-3 timmar framför datorn varje dag.

Planering i förhållande till nationella mål

Normer och värden

Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem.

(Läroplan för förskolan – Lpfö 98)

Skolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling.

(Läroplan för det obligatoriska skolväsendet – Lpo 94)

Verksamhetens mål

Förskola

• Alla barn känner trygghet, trivsel och glädje
• Alla barn upplever att de möts av respekt och behandlas lika.
• Respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö
• Livslångt lärande

Fritids, förskole klass, skola

• Alla elever känner trygghet, trivsel, arbetsglädje och tar ansvar för sitt eget handlande.
• Alla utvecklar sin empatiska förmåga.
• Alla uppträder respektfullt – nolltolerans av kränkningar och mobbing.

Metoder för att nå målen

Förskola

Vid konflikter går vi in och stödjer och bekräftar känslor och låter barnen berätta sin version av händelsen

Vi arbetar med att barnen har ett gott förhållningssätt, visar respekt och lyssnar på varandra detta är för oss livsviktigt.

Förskoleklass, Fritids, Skola

Faddergrupper

Livsviktigt (blandade F-åk 5) minst en gång/termin med olika teman.

Arbeta med socioemotionell träning.

Trygghetsteam

Elevrådet får till uppgift att hitta specifika områden som hela skolan fokuserar på en kortare tidsperiod, t.ex. ljudnivå i matsalen, att man går inomhus, alla använda pappershanddukar i papperskorgen.

Resultat

Förskola

Vi arbetar ständigt med att varje barn ska uppleva att de möts med respekt. Hur vi är, pratar med och till varandra och hjälper varandra har uppfyllts till hög grad.

Vid samlingar märker vi resultatet av vårt arbete genom att alla barn vågar prata inför gruppen. Vi märker att barnen är nyfikna och vill vara med i allt som vi erbjuder.

Inför utvecklingssamtalen har vi intervjuat barnen och skickat hem frågor till föräldrarna om hur de upplever barnens förskole vistelse. Vi har dessutom lämnat ut ett frågeformulär till samtliga föräldrar där de får lämna synpunkter på Kängans kvalitet där vi också sett att de tycker att vi har uppnått en god kvalitet.

Förskoleklass, Fritids, Skola

Vi anser att vi har till stor del har lyckats få dem att förstå vad som är rätt och fel och att acceptera varandras olikheter och styrkor. Vi har arbetat med detta mål dagligen då vi kände att barngruppen behövde tydliga regler och gränser. Vi är nöjda med hur barngruppen har utvecklats. Vi känner dock att verksamhetens mål inte är uppnått, men att vi har kommit en god bit på väg. Vi har en rak kommunikation med föräldrarna.

Fadderverksamhet mellan klasserna har fungerat bra och resulterat i en ökad gemenskap och trygghet på raster. Faddergrupperna har under hösten träffats och genomfört en ute matte dag.

Arbetet med socioemotionell träning har inte genomgående varit schemalagt i alla klasser. Trots det har alla arbetat både förebyggande, löpande och efter arbetat i livsviktigt anda.

Trygghetsteamet – de klasslärare som nyttjat trygghetsteamet känner att de haft bra stöd.

Elevrådet har tyvärr inte blivit informerat om de tankar vi haft vad gäller deras arbete. Däremot har de arbetat med egna initiativ vilket varit lovvärt och fungerat bra.

Analys och bedömning av måluppfyllelse

Förskola

Personalen har jobbat mycket med värdegrunden och kommit fram till ett gemensamt förhållningssätt vilket ger trygghet och lugn till barngruppen. I våra pedagogiska dokumentationer har vi sett och synliggjort alla barns tankar och deras idéer har lyfts fram och blivit en tillgång för gruppen som även föräldrarna har fått ta del av.

Vi kan se att barnen är trygga och trivs hos oss. Vi ser det bl.a. i den fria leken, där har barnen många möjligheter att mötas i olika rum och därigenom har konflikterna minskat. Våra förskoleavdelningar är 1-5 års avdelningar och på så sätt använder vi åldersskillnaden till att lära av varandra. 

Vi tycker det är viktigt med positiv förstärkning och har en gemensam grundsyn hur man ska vara mot varandra så väl vuxna som barn. I vårt arbete med att varje barn ska uppleva att de möts med respekt, har vi inte till fullo varje dag uppnått detta, men det är något vi fortlöpande reflekterar och diskuterar omkring.

Vårt mål har varit att varje barns röst ska bli hörd eftersom kommunikation kräver närvarande och lyhörda pedagoger. Vår miljö erbjuder möten mellan barnen men tyvärr har vi inte kunnat erbjuda dem en plats där de kan få vara för sig själv en stund i den utsträckning vi har velat.

Livsviktigt handlar om att bekräfta egna och andras känslor, hur man är med och mot varandra, att hjälpa varandra, detta är ett ständigt prioriterat och pågående arbete.

Med hjälp av vår pedagogista, som kommit en gång varannan vecka har vi ständigt kunnat reflektera kring vårt pågående arbete och hålla den röda tråden när det gäller att ta tillvara barnens idéer.

Vi är på rätt väg och vi kommer att fortsätta med detta arbetssätt. Den pedagogiska dokumentationen och IUP har kommit att bli en naturlig del i vårt arbete. Den ”röda tråden” blir tydligare.

Förskoleklass, Fritids, Skola

Verksamhetens mål var att få eleverna att förstå vad som är rätt och fel samt att acceptera varandra. Detta har vi uppnått genom att samtala med eleverna och genom tydliga regler om vad som gäller på avdelningen. Under gymnastiken så har de haft samling och genomgång innan aktiviteternas startar, där tas regler och normer upp.

Vårt mål var att skapa en trygg elevgrupp där varje individ känner att han/hon har en betydande roll och känner sig sedd och hörd. Målet var även att få eleverna att acceptera varandra precis som de är samt att lära dem vad som är rätt och fel.

Vi har arbetat mycket med att stärka elevgruppen som helhet och med att skapa trygghet inom gruppen. Den elevgrupp som vi har haft har vi känt att den behöver mycket rörelse samt att träna på det sociala samspelet. Vi har på så sätt försökt uppnå verksamhetens mål genom att låta dem vara barn och röra mycket på sig samtidigt som de tränat på exempelvis samarbete, men även att vi haft dagliga samlingar där vi gått igenom allt från matematik, svenska, viktiga händelser i deras liv och mycket annat som de själva velat berätta om.

Från att de har varit många olika individer från olika förskolor så är de nu en grupp som bryr sig om varandra och tar hand om varandra. De kan leka tillsammans, sitta kortare stunder i samlingar och lyssna på varandra, spela spel och umgås. En lärdom som vi kan dra av det arbete vi utfört är att de måste få fortsätta träna på att leka tillsammans. Fritidsgruppen kommer från två olika skolklasser vilket kräver mer arbete för att skapa en bra och trygg miljö samt gruppkänsla. Vårt arbete har bestått i dagliga samtal om de gemensamma normer, regler som ska gälla hos oss och hur vi är mot varandra. Reglerna har vi tillsammans kommit överens om. Vid styrda lekar som under gymnastiken har det fungerat bra. Den fria uteleken fungerar väldigt bra. De ordnar ofta själv grupplekar där alla får vara med. Vi har en trivsel i gruppen och eleverna är glada hos oss. 

Det arbete vi lagt ner på normer och värderingar har resulterat i hög måluppfyllelse. Detta grundar vi på iakttagelser och samtal under terminen.

Utvecklingsområden /  Åtgärder för förbättring

Förskola

Att arbeta med normer och värden är för oss ett ständigt pågående arbete och när barnen finner fler jämnåriga kamrater tror vi detta gynnar arbetet med respekten.

Vi måste prioritera vår planerings och reflektions tid för att kunna utveckla verksamheten.
Pedagogisk dokumentation, där vi ser och synliggör att alla barns tankar och idéer lyfts fram och blir en tillgång för gruppen. Vi använder oss av TAKK- stödtecken som alternativ kommunikation till/med alla barn för att förstärka språket och förändra i miljön för att ge barnen fler ställen för lugna stunder.

Vi kommer också få fortsatt handledning av vår pedagogista.

Till hösten kommer vi pedagoger att strukturera upp våra dagliga rutiner och ansvarsområden på ett bättre sätt.

Förskoleklass, Fritids, Skola

Under nästa läsår bör gruppen få arbeta vidare med att träna på samarbete genom lekar. Det är viktigt med samarbetslekar där samtliga elever har en roll, känna att de behövs för att arbetet ska kunna utföras och lyckas med. Vi fortsätter på samma sätt, men har också en tanke att använda oss av en självskattningsmatris som vi nyss erhållit för att kritiskt granska oss själva och verksamheten.

Skolan har en mer samlad skoldag och detta kommer att leda till en klar förbättring beträffande fritids.

Vi använder en gemensam blankett för incident rapportering. Ta fram en blankett för ansökan om hjälp från trygghetsteamet. Trygghetsteamet skall ha möten minst en gång per månad. Rektor är sammankallande.

Utveckling och lärande 

Förskolans verksamhet skall präglas av en pedagogik, där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Den pedagogiska verksamheten skall genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön skall vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten skall främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten skall bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. Den skall utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer skall tas till vara för att skapa mångfald i lärandet.

(Läroplan för förskolan – Lpfö 98)

Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan skall bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra en grund för undervisningen. Lärarna skall sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former.

(Läroplan för det obligatoriska skolväsendet – Lpo 94)

Verksamhetens mål

Förskola

• Alla barn ges bästa möjliga förutsättningar för lärande och utveckling.
• Tillvara ta barnens kreativitet och lust att lära och utforska.
• Alla barn deltar i att utveckla varierade arbetssätt och arbetsformer tillsammans med de vuxna.
• Utveckla sin identitet och känna trygghet samt självständighet och tillit till sin egen förmåga.

Förskoleklass, Fritids, Skola

• Utmanar barnen till att bli självständiga individer och våga prova på nya saker.
• Alla elever ska få stöd och hjälp utifrån sina individuella förutsättningar.
• Tillvarata barnens kreativitet och lust att lära och utforska.

Metoder för att nå målen

Förskola

Pedagogisk dokumentation

Skapa en kreativ och inspirerande miljö för och med barnen.

Personalen ska vara med upptäckande, med undersökande, med upplevande och medagerande.

Spinna vidare det barnen visar intresse för, ta del av andras tankar och teorier samt att lyssna och kommunicera med andra.

Förskoleklass, Fritids, Skola

Att erbjuda barnen material som inspirerar och utmanar dem till fortsatt utveckling.

Pedagogisk planering

IUP

Åtgärdsprogram

Flexibelt resursutnyttjande

Löpande klasskonferenser

Schemalagda arbetslagsträffar för reflektion

ASL, Nya språket lyfter

Examensarbete varje år

Resultat

Förskola

Vi tycker att alla barn har getts bästa möjliga förutsättningar för lärande och utveckling. Vi har tillvaratagit barnens kreativitet och lust att lära och utforska och vi har använt oss av pedagogisk dokumentation för att synliggöra barns lärande i processer och fångat den röda tråden.

Vi jobbar ständigt med att utveckla och förändra vår miljö samt vara lyhörda inför barnens olika intressen och försökt tillgodose dessa. De äldsta barnen har arbetet tillsammans i ett arbete om vattenmolekylers rörelse. I samband med vår omorganisation ser vi att vi kan ge barnen mer utmaningar och en mer inspirerande och kreativ miljö. Barnen har dessutom fått fler jämnåriga barn att dela sina tankar tillsammans med och tack vare detta fått nya infallsvinklar på sitt lärande. Vi har även haft en utställning med dokumentationer och alster från vårt tema på biblioteket i staden. I våra temaarbeten har vi utmanat barnen genom frågor, intervjuer och skapande. Vi har gett barnen rika tillfällen till olika möten i våra verksamheter.

Förskoleklass, Fritids, Skola

Vi uppmuntrar barnen i allt de gör och försöker inspirera dem ytterligare när någon idé har tagit form. Barnen prövar gärna nya saker, och blir med tiden mer självständiga och tar mer ansvar.

Den pedagogiska planeringstiden har inte till fullo räckt till samt att det har funnits en stor saknad i att kunna få en gemensam fritidsplanering. Stimulerande material har funnits framme och på så sätt erbjudits till alla elever.

Vi anser att vi har lyckats bra med verksamhetens mål. Eleverna har blivit mycket mera självständiga och deras självförtroende har vi sett växa.

Alla elever får någon typ av stöd och hjälp. Eleverna känner lust att lära och utveckla sin kreativitet. Schemalagda arbetslagsträffar har inte fungerat.

Analys och bedömning av måluppfyllelse

Förskola

Vi har arbetet vidare på det barnen visat intresse för. Här har många barn olika tankar och teorier, dessa har diskuterats och reflekterats omkring. Under året har vi haft barn med annat modersmål än svenska. Detta har medfört att vi tillsammans med barnen pratat om språk och länder. Barnen har varit intresserade av att lära sig enklare fraser och sånger på engelska, vilket vi också gjort. Under året har vi även börjat arbeta lite med teckenspråk.

Alla barn har en egen IUP och inför våra utvecklingssamtal har vi använt oss av barnintervjuer och observationer. Vi går även igenom med kollegorna om barnet man ska samtala om. Via dessa samtal har vi fått kännedom om att föräldrarna är nöjda med vår verksamhet. Utifrån den informationen utformar och förändrar vi vår verksamhet kontinuerligt.

Under våren har två avdelningar gå samman, det har medfört att deras arbetssätt förändrats. Förändringen har gjort att barnen fått fler kompisar och fler vuxna i sin närhet. Denna förändring har gått bra. Tack vare processen har barnen fått mer utmaningar efter utveckling och mognad.

Förskoleklass, Fritids, Skola

Vi har i förskoleklassen arbetat mycket med att se varje individ och ge dem positiv bekräftelse. Vi har utmanat eleverna genom olika lekar, varav en del har varit nya och då gäller det att kunna lyssna extra noga och att kunna ta instruktioner. Vi har även använt oss av olika arbetssätt såsom exempelvis genomgångar i samlingar, lekar, böcker och arbetsstationer. Arbetsstationerna har varit uppdelade i olika rum med olika material såsom exempelvis spel, bygg- och konstruktionsmaterial och målarsaker. Elevgruppen har mått bra och lyckats på ett många gånger fantastiskt sätt när de har varit delade i mindre grupper. Vi upplever att vi har en nyfiken grupp med självständiga individer. Vi har således lärt oss att med en bra och genomtänkt pedagogisk planering samt förmågan att kunna se varje elev så kan vi som pedagoger inspirera barnen till fortsatt lärande och nyfikenhet.

Vårt mål är att stärka varje individ, se dem och hjälpa dem att utveckla deras intressen. Vi har prövat på massage med eleverna och det var uppskattat. Detta är något som vi ska spinna vidare på.

Målet är inte uppfyllt, vi måste fortsätta med detta.

Vi har också vistats mycket ute där den fria leken fått ta stor plats. Gympa och bad har varit stående på schemat, men vi har saknat att kunna samplanera och göra mer planerade äventyrslekar. Det vi har lärt av oss av detta är att försöka planera så att vi även på fritids kan få planeringstid tillsammans då detta är viktigt för att få en så bra fungerande verksamhet som möjligt. Trots att vi känner att vi inte gjort allt som ambitionen varit så känner vi ändå att eleverna har haft möjlighet att utvecklas och lärt sig nya saker.

Måluppfyllelsen är icke optimal och detta ska vi fortsätta att arbeta med genom fortsatt flexibelt resursutnyttjande, fortsatt utvecklande av arbetsmetoder och ökad lärarkompetens.

Utvecklingsområden /  Åtgärder för förbättring

Förskola

Under nästa läsår ska vi börja med ”veckans tecken”, för att stimulera teckenanvändandet.

I samtal med föräldrar ska vi göra dem mer delaktiga i barnens lärande. Vi vill fortsätta att fördjupa oss i att se den röda tråden i olika fenomen och reflektera över dessa. 
En ständigt pågående process är att ge barnen de rätta verktygen till nya kunskaper och färdigheter. Det gör vi genom att ge dem tid att reflektera, fantisera och komma med egna idéer.

Förskoleklass, Fritids, Skola

Tanken är att jobba vidare som vi har gjort tidigare, nämligen att stärka gruppen genom lekar, samarbetsövningar, kamratbanor, samtal och gemensamma regler.

Under nästa läsår behöver vi arbeta vidare med att hitta och ta oss planeringstid tillsammans.

Vi anser att det fortsatta arbetet bör genomsyras av en förmåga att se varje individ och en vilja att samtliga ska erbjudas möjlighet att lyckas. Till hösten bör de få chans att jobba i små arbetsgrupper då vi tror att detta skulle gynna eleverna och gruppen som helhet.

Vi bör få till stånd schemalagda arbetslags träffar med struktur och innehåll som utvecklar vår gemensamma kompetens samt ett bättre användande av pedagogens kompetenser.

Ansvar och inflytande

I förskolan läggs grunden för att barnen skall förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de allt efter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten.

(Läroplan för förskolan - Lpfö 98))

De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, skall omfatta alla elever. Elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar ett allt större ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön, samt att de får ett reellt inflytande på utbildningens utformning. Enligt skollagen åligger det alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer.

(Läroplan för det obligatoriska skolväsendet – Lpo 94)

Alla förskolor/skolor ska arbeta för att öka barnens/elevernas delaktighet i samhällets utveckling. I arbetet ska skolan bl. a använda sig av Piteå kommuns medborgardialog, Unga i Piteå.

(Barn- och utbildningsplan, Piteå kommun)

Verksamhetens mål

Förskola

• Alla barn ska ges möjlighet till ansvar och inflytande utifrån den egna utvecklingsnivån.
• Alla barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter.

Förskoleklass, Fritids, Skola

• Känna delaktighet i skolans och fritidsaktiviteterna.
• Ta ansvar för miljön.
• Alla elever känner ansvar, inflytande och delaktighet i sitt eget lärande och sin arbetsmiljö samt förstår innebörden av demokrati.

Metoder för att nå målen           

Förskola

Livsviktigt

Pedagogisk dokumentation

Förskoleklass, Fritids, Skola

Fritidsmöten, planering och pedagogisk planering.

Ansvara för att planera och genomföra egna aktiviteter.

Träna på att ta ansvar för sitt handlande.

Klassråd/Elevråd/Skolråd

Individuella elevsamtal – IUP – Åtgärdsprogram - Trepartssamtal

Trivselregler

Resultat

Förskola

Vi har, genom dokumentationer och genom att ta tillvara på barnens tankar och idéer anpassat miljön efter barnens intresse och behov. Barnen har getts möjlighet till inflytande och uppmuntrats att ta och få ansvar samt i våra temaarbeten

Vi har jobbat mycket med att de ska lyssna på varandra och respektera att man kan tycka olika.

Vi bekräftar och stärker barnens idéer även om vi inte kan förverkliga de här och nu utan när verksamheten tillåter. Vi lyssnar till deras tankar och de vågar uttrycka dem. Vi är nöjda med vårt resultat. Vi ser att barnen har varit engagerade, intresserade och nyfikna på att vidareutveckla våra olika teman.

Livsviktigt är något som vävts in i vår dagliga verksamhet tillsammans med våra trivselregler.

Förskoleklass, Fritids, Skola

De har haft möjlighet att själva ge förslag på aktiviteter och även tagit ansvar för och planerat egna shower exempelvis. De har också tränat på att själva lösa bråk och ta ansvar för sitt eget handlande. Vi anser att vi till stor del lyckats utföra verksamhetens mål.

Vi har inte gjort egna enkäter och inte heller har eleverna fått göra en självvärdering.

Några barn har haft egna aktiviteter för och med de yngre barnen.

Metoderna har medfört att eleverna fått ökat inflytande genom de olika demokratiprocesserna.

Analys och bedömning av måluppfyllelse

Förskola

Vi ser att barn upplever gruppen som en tillgång och därför accepterar de majoritetsbesluten.

Barnen har varit intresserade och kommit med egna idéer och teorier. Både barn och vuxna lyssnar på de olika förslagen och idéerna och prövar dessa, både genom att argumentera för sin teori och genom undersökningar kan tankar förändras. Gruppen är viktig i arbetet och i resonemanget med andra utvecklas allas tankar.

Genom vårt temaarbete har vi gett barnen rika tillfällen till ”olika möten” i skogen, under ett träd, på skogspromenad, runt ett bord och i samlingsringen. Åldersindelade skogsskolor har vi också haft en gång i veckan där möten utgått från barnens utvecklingsnivå. Barnen påminner varandra om de regler och förhållningssätt som vi har.

Förskoleklass, Fritids, Skola

Verksamhetens mål var att eleverna skulle känna sig delaktiga i fritidsaktiviteterna. De kom dock inte med så många spontana förslag på aktiviteter så nu i efterhand borde vi ha frågat dem mer vad de önskat göra och gjort en sammanställning av det. Egna lekar, dansuppvisningar, shower m.m. är sådant som de själva har tagit initiativ till. Sen har de själva många gånger haft fritt att välja mellan ute- och inne aktiviteter eller vad de vill göra ute respektive inne. De har själva fått försöka reda ut incidenter som ibland inträffat och på så sätt tagit ansvar för det som hänt och vad de gjort, vilket vi anser är en bra träning inför livets alla möten.

Vårt mål var att eleverna skulle känna sig delaktiga i aktiviteterna samt att de skulle lära sig att ta ansvar för vår miljö. För att uppnå detta har vi låtit eleverna till största del bestämma de lekar som vi lekt samt att de flera gånger under veckan erbjudits fri lek då de fått välja i vilket rum som de vill vara i samt vad de ska göra.

Vi har uppmuntrat dem till att lösa problemet själva och ordet förlåt har alltid varit en del i lösningen. Vi har märkt att vi har många miljömedvetna elever i vår grupp. De har visat ansvar för vår skolmiljö under det gångna året genom att frivilligt gå och samla skräp och plocka glas. Vi har även haft en städdag där hela skolan hjälptes åt för att snygga upp skolmiljön. Genom detta sätt att arbeta, erbjuda eleverna delaktighet så anser vi att elevernas lust att lära ökar. Eleverna måste få känna sig delaktiga och känna ansvar för att utvecklas socialt och kunskapsmässigt på bästa sätt.

Resultatet av att bedriva verksamheten som vi gör är att de själva hittar på mycket egna lekar samt tar stort ansvar för sitt handlande. Barnen behöver fortsätta att träna på att ta eget ansvar. Personalen erbjuder vissa planerade aktiviteter under veckan, men barnen har ändå friheten att välja annat.

De flesta känner att de är delaktiga och har inflytande över sitt lärande men inte alla.

Utvecklingsområden /  Åtgärder för förbättring

Förskola

För att kunna ta tillvara på barns tankar bättre vill vi jobba med reflektion tillsammans med barnen runt dokumentationerna. Vi har sett att barn växer genom att få vara med i beslut och här vill vi utöka barnens inflytande i förändringarna.  Under Ht-11 kommer vi att vidareutveckla vårt tema utifrån den nya barngruppen. För att vi ska kunna utveckla vår reflektions tid, planeringstid behöver vi handledning av vår pedagogista.

Förskoleklass, Fritids, Skola

Under nästa läsår bör eleverna fortsättningsvis erbjudas delaktighet i undervisningen och skolans miljö. De åtgärder som kan tas är att då fråga eleverna mer specifikt vad de vill kunna påverka. Vi kommer fortsätta arbeta som vi gjort och träna ytterligare på att eleverna ska ta eget ansvar. Dela upp barnen i mindre grupper för att göra olika aktiviteter. Där får barnen välja på olika aktiviteter. Detta gör att barnen får inflytande för sin fritids tid. Fritidsmöten där vi har en genomgång om vad som kommer att hända under veckan är något som vi ska införa.

För att öka elevernas ansvar, inflytande och delaktighet kan de pedagogiska planeringarna vara en hjälp.

Vidare kan IUP göras mer levande, genom att eleverna varje vecka arbetar med de mål som de satt upp, samt redovisar och utvärderar i större utsträckning.

Samverkan förskola, fritids, skola och hem

Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan skall komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn skall kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen skall därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna skall ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande.

(Läroplan för förskolan - Lpfö 98)

Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång skall skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande.

Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem skall utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv skall skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet skall utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet.

(Läroplan för det obligatoriska skolväsendet – Lpo 94)

Verksamhetens mål

Förskola

• Alla föräldrar känner att förskolan anser att deras delaktighet och engagemang är viktigt för deras barns utveckling.
• Alla föräldrar har kännedom om förskolans arbetssätt och läroplan.

Förskoleklass, Fritids, Skola

• Att fortsätta med våra ”prova-på-dagar”.
• Att ha ett väl fungerande samarbete med elevernas vårdnadshavare.
• Att barnen redan innan de börjar på fritids känner till vilken personal som arbetar på deras avdelning.
• Alla föräldrar känner att skolan anser att deras delaktighet och engagemang är viktig för deras barns utveckling.
• En trygg övergång mellan olika stadier.

Metoder för att nå målen

Förskola

IUP

Pedagogisk dokumentation

Den dagliga kontakten vid lämning och hämtning

Förskoleklass, Fritids, Skola

Planera för ”prova-på-dagen”

Vi träffar barnen på skola och fritids innan de börjar på vår avdelning. Vi samstänger och samöppnar på fritids då lär vi känna barnen.

Möta upp varje förälder och elev i hallen vid ankomst och hemfärd.

Samtala med föräldrarna och skapa en bra relation

Utveckla samarbetet mellan förskoleklass, skola och fritidshem.

Föräldramöten

Pedagogerna är under föräldramöten tydliga med vikten och behovet av föräldrars delaktighet och engagemang i barnens skolgång.

Treparts samtal – IUP – Kartläggningar – Åtgärdsprogram

Fadderverksamhet

Livsviktigt dagar

Externa kontakter t ex resurscentrum

Skolråd

Övergångs konferenser

Resultat

Förskola

Målen är uppfyllda till stor del.

Vid utvecklingssamtal har vi dokumentationer som stöd för att berätta och visa för föräldrarna vad deras barn gör och vilken utveckling och lärande som skett.

Genom våra frågor till föräldrarna vid utvecklingssamtalet samt IUP känner vi att föräldrarna är nöjda med vår verksamhet. Vi har en bra dialog med våra föräldrar i den dagliga kontakten.

Förskoleklass, Fritids, Skola

Vi har de sista veckorna av terminen överskolat fritids barn till deras fritidsavdelning som de ska vara på till hösten.

Prova-på-dagen förlöpte bra och var en nyttig och spännande dag. Samarbetet med föräldrarna är vi väldigt nöjda med, vilket känns riktigt bra då vi anser att det är så viktigt.

Under våren hade vi två stycken prova-på-dagar för de blivande Klippan-barnen. Allt fungerade bra. Vi flyttade över barnen redan i maj för att underlätta för Droppen och Tjärnen.

Den känslan vi har är att föräldrar känner sig viktiga och är delaktiga i sitt barns utveckling. Övergångarna mellan olika stadier har fungerat utmärkt.

Analys och bedömning av måluppfyllelse

Förskola

I vår bjöd vi in föräldrarna till föräldramöte inför vår stundande omorganisation och nu innan sommaren har vi även gått ut med en enkät till föräldrarna för att få in deras åsikter och synpunkter så har vi förstått att de flesta är nöjda med vår verksamhet.

Under vårterminen har vi skrivit ut citat från Lpfö och satt upp vid varje rum och aktivitetshörna. Vi har även satt upp olika citat i hallen. Detta har gett föräldrarna en chans att läsa bitar ut vårt styrdokument. Efter föräldramötet skrev vi även ihop en sammanställning om vad vi pratat kring för att även föräldrar som inte kunde komma skulle få veta vad som diskuterats. Vi i arbetslaget reflekterar och diskuterar tillsammans för att utveckla kontakten med föräldrarna.

På de pedagogiska dokumentationerna skriver vi in ett citat från läroplanen som kopplas till dokumentationen.

Förskoleklass, Fritids, Skola

Vi anser att det har varit bra med övergången till den nya fritidsavdelningen för barnen. På så sätt så hinner de bekanta sig med den nya avdelningen och fröknarna som de ska ha under nästa läsår.

Prova-på-dagen ger eleverna en chans att bekanta sig med det nya som väntar dem. De ges en chans att träffa deras nya lärare och att se deras nya klassrum. Resultatet av dagen gav barnen en inblick i hur det kommer bli till hösten. Vår bedömning är dock att en del elever skulle behöva ha fler kontakter med skolsidan.

Vi ville uppnå trygga övergångar mellan stadierna och det har skett. Vidare ville vi öka föräldrarnas engagemang i barnens skolgång, vilket vi tycker vi har kommit en bit på vägen med.

Utvecklingsområden /  Åtgärder för förbättring

Förskola

Vi vill utveckla citaten ur Läroplanen med ett foto kopplat till citatet. Under hösten skulle vi även vilja skicka hem en ny enkät till föräldrarna angående vår omorganisation.

Tillsammans med föräldrarna, diskutera med dem om vilken betydelse normer och värden har för vårt samhälle.

Vi kommer att använda oss av en Power-Point presentation även under höstens föräldramöte, den ger föräldrarna god inblick i vår pedagogiska verksamhet.

Förskoleklass, Fritids, Skola

En åtgärd är att införa fler faddergrupps aktiviteter där förskoleklasseleverna får en chans att bekanta sig mer med skolsidan. Till exempel att deras faddrar kommer och läser för dem eller att förskolebarnen får komma och ha praktiska ämnen med dem såsom exempelvis bild. 

Eftersom det fungerar bra så kommer vi att fortsätta med att ha en prova-på-dag.

Vi bör fortsätta vara tydliga med information till enskilda föräldrar gällande rutiner och mål vid upprättande av åtgärdsprogram. Organisationen bör vara klar tidigare under vårterminen än vad som var fallet denna termin, då viss förvirring rådde inför prova-på-dagen.

Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet

Förskolan skall sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet skall utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter skall särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd.

(Läroplan för förskolan - Lpfö 98)

Verksamhetens mål

• Alla ska känna att de får ett gott bemötande vid kontakter med våra verksamheter
• Utarbeta rutiner kring övergångar.

Metoder för att nå målen

Förskola

Utarbeta en överskolningsmall som följs. En bok från fritids och matsalen med fotografier om hur miljön ser ut där så att barnen är bekant med den när de kommer dit på besök samt att vi besöker skolan och skolgården.

Vi skickar ett välkomst brev till alla nya barn samt ringer till föräldrarna och hälsar de välkomna till förskolan. Samtalar mycket med de gamla barnen om vikten att ta hand om de nya som kommer.

Fotografier på de nya barnen.

Resultat

Förskola

En mall för övergångar finns som följs år efter år, men som måste omarbetas för att ge barnen de bästa förutsättningar inför förskoleklass. En bok från fritids och matsalen med fotografier om hur miljön har tyvärr inte blivit av.
Vi har besökt förskoleklass, skolan och skolgården vid några tillfällen.

Analys och bedömning av måluppfyllelse

Som avslutning på terminen hade vi en våravslutning tillsammans med barn och personal. Den avslutades med en ”utspark” för de blivande sexåringarna. De fick med sig hem en vers och en mapp med material från året som gått. Tack vare vår kontinuerliga reflektion och dokumentation av verksamheten har sammanställningen av mappen till 6-åringarna enkelt kunnat färdigställas.

Övergången hade fungerat bättre om barnens första besök genomförts på skolgården.

Boken med fotografier från förskoleverksamheten och matsalen har inte blivit av, vi skulle vilja att barnen fick en bild av hela dagen från 6:30 till stängningsdags.

Utvecklingsområden/Åtgärder för förbättring

Överskolningssamtalen borde omarbetas och utvecklas ytterligare. Överskolningssamtalet ska vara mellan förskolepersonal, förälder och personal i förskoleklass så att alla kan hjälpa barnet till en bra start i förskoleklass. Innan första träffen borde mottagande personal få information om barnen så att de vet eventuella styrkor och utvecklingsområden för barnen.

Skolan och omvärlden

Eleverna skall få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De skall också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt.

(Läroplan för det obligatoriska skolväsendet – Lpo 94)

Uppdrag: Alla förskolor/skolor ska nyttja närsamhället för att öka kunskapen om föreningsliv, näringsliv och arbetsliv (Barn- och utbildningsplan, Piteå kommun)

Verksamhetens mål

• Alla elever utvecklar medvetenhet och kreativitet genom ett företagsamt lärande.
• Alla elever motiveras och vägleds till vidare studier och ser vikten av ett livslångt lärande.

Metoder för att nå målen

Skola

Brevväxling med omvärlden

Marknadsdag

PRAO

Studiebesök- både elever ute i samhället och samhället i klassrummet

Föräldrar berättar om sina yrken

Resultat

Eleverna har varit kreativa och engagerade i alla ovanstående aktiviteter.

Analys och bedömning av måluppfyllelse

Vi är väldigt nöjda med ovanstående metoder och resultat.

Utvecklingsområden /  Åtgärder för förbättring

Vi kommer att arbeta vidare med nya idéer inom samma ramar.

Bedömning och betyg

Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de mål som uttrycks i kursplanen för respektive ämne eller ämnesblock. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kriterier för olika kvalitetssteg. Dessa betygskriterier anges i anslutning till respektive kursplan.

(Läroplan för det obligatoriska skolväsendet - Lpo 94)

Verksamhetens mål

• Alla elever uppnår kunskapsmålen

Metoder för att nå målen

Skola

Varje årskurs har arbets mål sprungna ur läroplanens uppnående och strävansmålen. Pedagogiska metoder – utifrån elevernas behov varierar vi arbetssätt och arbetsformer. Föräldrasamverkan – informella kontakter, utvecklingssamtal inför kartläggning och åtgärdsprogram, frågeställningar som föräldrar, lärare och elever funderar och tar ställning till för att skapa delaktighet och medbestämmande.

Individuella samtal med klasslärare, specialpedagog, skolsköterska, kurator - samtalskontakter med den utifrån behovet lämplig resursperson ordnas.

Organisations förändringar – utifrån uppkomna behov omorganisera resurser, grupper och lokaler.

Klasskonferenser - där pedagog, specialpedagog och rektor deltar ger en överblick av resursbehoven.

Skriftliga omdömen – varje elev erhåller ett skriftligt omdöme i varje ämne två gånger per år. Kan vara betygsliknande, skall vara framåtsyftande. IUP- varje elev har en individuell utvecklingsplan som upprättas en gång per termin, i samråd med elev och vårdnadshavare.

Kartläggning - kartläggning av elevens styrkor, utvecklingsområden och behov görs inför upprättandet av åtgärdsprogram.

Åtgärdsprogram - ett dokument som upprättas när vi befarar att eleven inte kommer att uppnå de nationella målen i åk 3 eller 5. Dokumentet innehåller lång och kortsiktiga mål samt åtgärder med specifik ansvarsperson. Utvärdering görs enligt överenskommelse.

Uppföljning – utifrån åtgärdsprogrammets utvärderingar sker en uppföljning och lämpliga åtgärder vidtas.

Utredningar - vid misstanke om specifika svårigheter, görs i samråd med föräldrar en för svårigheterna lämplig utredning. Här på skolan gör specialpedagogen; logos(databaserat lästest), ITPA- språkligt kommunikativt test, tester vid talsvårigheter av oralmotorisk karaktär. Vid vidare behov remitteras ärendena vidare.

Resultat

Se tabellbilaga

Analys och bedömning av måluppfyllelse

Trots insatser klarar inte alla elever målen. Anledning till detta anser vi vara väldigt komplex.

På skolan råder brist på lokaler/grupprum. Det förekommer att vi använder felaktiga pedagogiska metoder vid specifika tillfällen.  Ibland uppstår kommunikations svårigheter mellan föräldrar och pedagoger. Hjälpinsatser har i vissa fall satts in försent, delvis på grund av bristande resurser, som också resulterat i stora grupper.

Utvecklingsområden /  Åtgärder för förbättring

Vi behöver bättre och fler lokaler samt se över organisationen och resursfördelningen.

Arbeta med Nya språket lyfter, ASL, Lärmit samt utbildning och fortbildning. Vi skall vara uppmärksamma på elevers svårigheter och följa upp med åtgärder. Det är viktigt att tydliggöra föräldrars betydelse och ansvar för goda skolresultat. Vi skall vara noggranna med dokumentation av alla typer av kontakter och insatser – mail, telefonkontakt. Skolan skall se över om vi har möjlighet att organisera läxhjälp efter skoltid.

Likabehandlingsplanen

En utbildningsanordnare (...) ska varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. (Diskrimineringslagen 2008:567)

Verksamhetens mål

• Alla barn upplever att de möts av respekt och behandlas lika.
• Ingen utsätts för kränkande behandling eller mobbing.
• Flickor och pojkar får lika stor uppmärksamhet.
• Alla inom Munksunds rektorsområde ska känna sig trygga och accepterade för den de är. Alla ska aktivt arbete mot alla former av kränkande behandling, diskriminering och trakasserier för ökad trivsel på förskolan, förskoleklass, fritidshemmet och skolan. Vårt område ska präglas av respekt för människors olikheter. Vi strävar efter att skapa miljöer där ingen kränker någon annan.

Metoder för att nå målen

Livsviktigt

Trivselregler

Samtalar med barnen kontinuerligt om olikheter och likheter.

Via pedagogisk dokumentation belysa barnens olika tankar och teorier.

Riskanalys:

Barnen kommenterar varandra nedlåtande.

Barnen visar en negativ attityd mot varandra.

Förebygga/förhindra:

Närvarande pedagoger

Nolltolerans angående kränkningar och tydlighet gentemot barn och föräldrar vid kränkningar och glåpord.

Social träning i grupp och individuellt

Samtal och konfliktlösning

Samarbete med föräldrarna

Trivselregler

Incidentrapporter och Trygghetsteam

All personal som goda förebilder

Rastvärdar

Personal i omklädningsrum vid bad och idrott

Faddersystem

Livsviktigt

Resultat

Förskola

Målet är uppfyllt i hög grad.

Vi upplever att barnen i vissa fall kan ha en ”tråkig” attityd mot varandra, vi tycker att nolltolerans är viktigt, därför fortsätter vi arbeta med det på en gång när vi ser det.  Vi använder oss av positiv förstärkning och vara närvarande i barnens lek och vardag vilket har gett goda resultat. Vi är nöjda med vårt resultat. Vi ser att barnen tar ansvar för de gemensamma reglerna. De får dagligen träna på att respektera varandra, städa undan efter sig, vänta på sin tur och känner trygghet i våra rutiner.

Förskoleklass, Fritids, Skola

Målet är inte helt uppfyllt, men vi arbetar hela tiden med den sociala träningen i gruppen. Alla elever har inte känt sig helt trygga i alla miljöer inom skolans verksamhet.

Då balansen mellan pojkar och flickor varit så ojämnt fördelad i vår elevgrupp så har pojkarna fått mer tid än flickorna. Ingen har råkat ut för mobbing.

Analys och bedömning av måluppfyllelse

Förskola

Vi föregår med gott exempel. Vi ser att vi har uppnått resultatet genom att barnen är måna om att följa våra gemensamma regler. Barnen ansvarar och tar hand om varandra. Vi pedagoger är hela tiden nära barnen och kan hjälpa och handleda dem i dessa situationer. ”Livsviktigt” är vårt förhållningssätt och genomsyrar hela verksamheten.

Förskoleklass, Fritids, Skola

Vi har jobbat mycket med den sociala träningen genom lek. Vi har samtalat och de har fått arbeta mycket med egen konfliktlösning. Samarbete med föräldrarna är viktigt och vi upplever att vi har bra kontakt med dem. Vi hjälps åt att se och uppmärksamma samtliga barn samt att vi i personalen samtalar.

Målet var att ge flickorna och pojkarna lika stor uppmärksamhet samt att ingen ska utsättas för kränkande behandling eller mobbning. Vi har arbetat mycket med att se varje elev och att varje elev ska känna sig sedd och hörd samt arbetat med att prata om vad som är rätt och vad som är fel. Vi har vidare diskuterat händelser och dilemman i böcker. Vi har också många dagar börjat dagarna med att prata om hur en bra kompis är, vad de kan göra för att få sina kompisar att må bra. Allt detta har varit vårt försök till att förebygga kränkande behandlingar. De vet inte alla gånger vad konsekvenserna av deras handlingar blir utan där måste vi lära dem. Vi anser att vi har kommit en bit på väg inom detta område, men att vägen är lång och att detta är ett område som måste jobbas med en lång tid framöver då det är så otroligt viktigt.

Både flickorna och pojkarna i gruppen kräver stor uppmärksamhet och vi anser att vi ger båda lika mycket. Det inträffar många konflikter, men de utreds ibland av de själva och ibland med hjälp av oss.  Vi försöker använda oss av lösningsinriktad pedagogik.

En av orsakerna till den uteblivna måluppfyllelsen är att det inte funnits personal tillgänglig i omklädningsrummen och vid busstransporter till och från slöjden. Största riskmomentet har varit vid försenade eller uteblivna busstransporter från slöjden.

Utvecklingsområden/Åtgärder för förbättring

Förskola

Fortsätta med ”nolltolerans” mot tråkiga attityder mellan varandra. Använda oss av mer positiv förstärkning. Fortsätta vårt arbete med livsviktigt genom att samtala om att alla ska behandlas lika, mötas med respekt och att alla vet hur vi ska vara mot varandra. Våga visa sina känslor samt förstå vår kompis sol.

Förskoleklass, Fritids, Skola

Detta är ett viktigt område som kontinuerligt måste arbetas med.

Fortsätta se varje enskild individ och arbeta vidare med ”livsviktigt-frågor” på fler sätt än att samtala. Vi kan dramatisera eller lyfta dilemman på andra sätt. Vi kommer fortsätta arbeta med den sociala träningen och att få eleverna trygga. Massage är ett av verktygen som vi kommer använda oss mer av.

Öka utrymmet mellan bad tiderna och idrottstimmarna så att personal kan finnas tillgänglig i omklädningsrummen. Kartlägga var eleverna känner störst otrygghet.

Tabellbilaga

Ämnesprov årskurs 3

LUS årskurs 3