Efter ett dygn med flyg och en dag i bil kommer vi till Chinsali i nordvästra Zambia, en liten stad som blivit provinshuvudstad och ska växa. Här känns historiens vingslag. För 50 år sedan blev landet självständigt från Storbritannien och fick namnet Zambia. Landets första president Kenneth Kaunda kommer härifrån, likaså Simon Kapwepwe, en av grundarna till det som senare blev blev ANC och som innehade poster på 60-talet, både som utrikes minister och senare som vicepresident.
När vi besöker Kenneth Kaundas hem möts vi av storslagna vyer, lika storslagna som de drömmar som fanns att skapa en framtid i det nya självständiga landet. Men det tar tid. Landet är fortfarande ett av de fattigaste i Afrika, arbetslösheten är hög och nära 13 % av den vuxna befolkningen är HIV smittade enligt statistik från Unicef.
I tre dagar är vi i Chinsali där vi möter politiker och tjänstemän från stat och kommun som låter oss få en liten inblick av livet och utmaningarna de står inför. Vi slås av att de inte blundar eller förskönar verkligheten, men också av den tro de har att det är möjligt utveckla Chinsali till en modern administrativ stad som kan möta framtiden.
I Zambia är tjänstemännen anställda av staten och med kort varsel kan de placeras var som helst i landet. En av anledningarna är att de inte ska bli korrupta. Alla chefstjänstemän vi träffar kommer någon annanstans ifrån. De är välutbildade, verkar ha kraft att genomdriva de förändringar man står inför om man får resurser. Men kommunens budget är liten och de kämpar med att ha pengar till verksamheten. Här är det staten som står för byggandet men det är kommunen som har ansvar för marken.
I det ursprungliga Chinsali är det många som inte sett vatten i kranarna på flera år- men snart ska dammen som byggts under bara ett drygt halvår vara färdig och försörja både den gamla och nya staden. Vi besöker ett nästan färdigbyggt universitet och hör om planerna på ytterligare ett. Ett nytt polishus tar form, likaså en statlig administrativ byggnad ”office of the presiden”. Vi ser var det nya kommunhuset ska ligga, nya bostadsområden, skolor, sjukhus, busstation, flygplats och affärsområden.
Det är ofattbara investeringar som ska göras och när jag frågar om hur stora investeringar det här innebär så är det så många nollor att jag kan inte räkna. Planerna som finns sträcker sig till 2030.
Det är här vi får vara med och ta del av utvecklingen om vi blir beviljade anslag från SIDA. De har insett att de aldrig kommer att klara av utmaningarna om inte befolkningen är delaktiga. De vill utveckla sin lokala demokrati och det är kring det som de vill samarbeta med oss, i ett konkret projekt som vi nu ska formulera och finna ett fokus för.
//Gerd Sävenstedt
