Från talböcker till regnbågar

– Vi läser böcker på så många olika sätt. Många lyssnar exempelvis på ljudböcker oavsett om de har läshinder eller inte, säger Helén Esberg, biblioteksassistent och talboksansvarig, Piteå stadsbibliotek.

På biblioteket finns möjlighet att låna ljudböcker i form av fysiska CD-skivor och E-ljudböcker. I år lanserades också en ny app – Biblio – som har gjort det ännu enklare att streama E-ljudböcker direkt till telefonen.

– Här kan alla med ett bibliotekskort låna upp till tre ljudböcker i månaden. Det har blivit mycket populärt hos låntagarna, berättar Helén.

Men det finns en skillnad mellan ljudböcker/E-ljudböcker och talböcker.

– Ljudböcker är tillgängliga för alla som lånar litteratur hos oss, de är också en del av den kommersiella marknaden. För att låna talböcker krävs att du har någon form av läsnedsättning. Det är vi på biblioteket som hjälper till att lägga in behörigheten till talbokslån, säger Helén.

Många vägar till inläst bok

En person med en läsnedsättning har rätt att låna talböcker. Exempel på funktionsnedsättningar är:

• läs- och skrivsvårigheter
• synnedsättning
• andra fysiska funktionsnedsättningar, exempelvis rörelsehinder och hörselskada
• intellektuell funktionsnedsättning
• neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som autism, adhd.
• tillfällig läsnedsättning

Talböcker kommer i många olika format. En del lånar CD-skivor, andra laddar ner boken till sin Daisyspelare eller väljer att ladda hem ljudfiler till sin dator eller telefon. Det är Myndigheten för tillgängliga medier – MTM – som ansvarar för talboksproduktionen. De erbjuder också möjlighet till talbokslån via ett onlinebibliotek - Legimus.

– Legimus erbjuder också en app som är mycket populär. Generellt sett är de yngre väldigt skickliga att ta till sig ny teknik, det är mest den äldre generationen som fortfarande använder Daisy spelare, säger Helén.

Ett bibliotek för alla

Bibliotekets satsning på tillgänglighet är synlig på många sätt. På Äppelhyllan finns anpassad litteratur för barn med funktionshinder och i en annan sektion finns normkreativ barnlitteratur. För ungdomar och vuxna står ett urval av HBTQ-litteraturen att finna i Regnbågshyllan som är en ny sektion av Piteå stadsbibliotek.

– Jag är mycket stolt över att vi har en stor del av vår regnbågslitteratur samlad och synliggjord på det här sättet, den fyller en viktig funktion för många av våra läsare, säger Helén.

Vid entrén till Piteå stadsbibliotek finns taktila stråk som hjälper synskadade med vit käpp att hitta till informationsdisken och talbokshyllorna.

– Varje bibliotek har också en tillgänglighetsguide på sin webbsida som berättar om hur lokalen är anpassad till dig med funktionsnedsättning och vilka hjälpmedel som finns, berättar Desirée Stensdotter, biblioteksassistent och talboksansvarig Sjulnäs bibliotek och Piteå stadsbibliotek, som arbetat med att ta fram guiderna.

Boktips på teckenspråk

Desirée arbetar också med att göra boktips på teckenspråk som hon delar på Facebooksidorna för Piteå stadsbibliotek och Sjulnäs bibliotek.

– Jag har arbetat som teckenspråks- och dövblindtolk sedan 1996. Det är en självklar del av mitt liv att använda teckenspråk eftersom min bror är döv, säger Desirée och fortsätter:

– För den som är döv sedan födseln är modersmålet teckenspråk, svenska är det andra språket. Det är viktigt att få information på sitt första språk så ofta det är möjligt, därför gör jag boktips på teckenspråk för både barn och vuxna ungefär en gång i månaden - det är mycket uppskattat.

Demokratiska rum

Både Desirée och Helén poängterar hur viktigt biblioteket är för demokratin i samhället. Utöver tillgången till skön- och facklitteratur och tidningar finns möjlighet att låna dator för de som inte har en egen eller saknar internet. Här finns också möjlighet att få hjälp med att fylla i blanketter, skriva ut och kopiera. Ett grupprum finns att boka och ett tyst studierum erbjuds den som vill läsa i lugn och ro.

– Här är alla välkomna utan att motprestation. En del kan tillbringa en hel dag här, vi fyller en viktig social funktion i människors vardag.

Text: Helene Markström