Vi som deltagit i forskningsprojektet är tre förskollärare, en förskolepedagog, en förskolechef samt en pedagogista har ingått i projektet från Ängens förskola, Hortlax.
Området för aktionsforskningen
Språk och kommunikation har under några år varit ett av Piteå Kommuns prioriterade områden. För att utmana oss och barnen påbörjade vi våren 2018 ett aktionsforskningsprojekt tillsammans med forskaren Ulrika Bergmark, där vi valde att introducera sokratiska samtal.
Syfte med projektet
Vårt syfte var att ta reda på om sokratiska samtal kunde bidra till att utveckla förutsättningarna för en jämn fördelning av makt och inflytande samt för att motverka stereotypa könsroller. I den sokratiska samtalsmodellen utforskar deltagarna frågor tillsammans, genom eftertänksam dialog, med hjälp av en samtalsledare. Syftet med projektet var även att utveckla och förändra den egna praktiken, genom att kritiskt granska oss själva, varandra och utbildningen. Vi ville utveckla vår samtalskompetens och analysförmåga. Det är våra egna frågor och egna behov kring praktiken som är utgångspunkten i projektet, på samma sätt som i förskolans kvalitetsarbete.
Genomförande
För att vi skulle ha ett rikt material att utgå från vid vår forskning bestämde vi oss för att under en vecka ha 2–4 samtal tillsammans med barnen. Vi har undersökt hur olika förutsättningar påverkat samtalen, t ex möbleringen av rummet, antal barn, tiden för samtal, samtalsledarens roll, hur-och när följdfrågor ställs. Samtalen med barnen har dokumenterats bland annat genom anteckningar och filminspelningar. Vissa samtal har vi tittat på gemensamt för att kunna ge och få feedback/feedforward. Under projektets gång har vi också kontinuerligt skrivit loggbok.
Resultat och lärdomar
Några av utmaningarna vi mött är att vi känt oss hämmade av själva samtalsformen, sokratiska samtal. Det har tagit mycket tid att leta bilder/texter samt värderings-och tolkningsbara frågor som väcker nyfikenhet. Ett annat hinder har varit att hitta tid för reflektion och analys i samband med samtalen. Vi ser också möjligheter med samtalen och det är att barnen har lärt sig att samtala utifrån en modell och de leker samtal i förskolan. Under vår process har vi reflekterat mycket kring vår roll som samtalsledare, enskilt samt vid kollegiala möten. Kollegiesamtalen har verkligen för utvecklingen framåt. Vi kommer att fortsätta att ha samtal, fast inte helt utifrån modellen sokratiska samtal, utan ”halvstyrda” filosofiska samtal med samtalsregler. Vi ser att många läroplansmål kan bearbetas i samtalen och att aktionsforskningen kommer att gynna arbetet med vårt systematiska kvalitetsarbete.