Detaljplaneprocessen

För att kunna påbörja ett detaljplanearbete krävs ett separat beslut om planstart av samhällsbyggnadsnämnden. I beslutet anges vilket planförfarande planen ska handläggas med.

Under samrådsskedet ges möjlighet till insyn och påverkan av planförslaget. Samrådet syftar till att få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt. Samrådet kan ske genom utskick, offentliga möten eller möten på den aktuella platsen. Samrådskedet är det bästa tillfället att påverka planutformningen.

Det är också ett bra sätt för planförfattaren att fånga upp kunskap och synpunkter från så många olika håll som möjligt.

Kommunen samråder med de som berörs av planförslaget bland annat länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten, fastighetsägare och boende.

Efter samrådsskedet sammanställs och bemöts inkomna synpunkter i en samrådsredogörelse. Kommunen avväger inkomna synpunkter och gör därefter eventuella justeringar i detaljplaneförslaget.

När detaljplaneförslaget har varit på samråd och kommunen bearbetat det utifrån inkomna synpunkter och information som framkommit ska detaljplanen ställas ut för slutlig granskning.

Syftet med granskningen är att visa det bearbetade planförslaget som kommunen har för avsikt att anta och samtidigt ge berörda intressenter en sista möjlighet att lämna synpunkter.

Efter granskningstiden sammanställs och bemöts inkomna synpunkter i ett granskningsutlåtande. Kommunen avväger inkomna synpunkter och gör därefter eventuella justeringar i detaljplaneförslaget. Om förslaget till detaljplan ändras väsentligt efter granskningen ska det ställas ut på nytt enligt samma förfarande som den första granskningen.

När en detaljplan bedöms vara klar överlämnas den till politiken för antagande. Beroende på förfarande överlämnas detaljplanen till samhällsbyggnadsnämnden för antagande, alternativt överlämnas detaljplanen till samhällsbyggnadsnämnden för godkännande och sedan till kommunfullmäktige för antagande.

När detaljplanen antagits av samhällsbyggnadsnämnden eller kommunfullmäktige ska beslutet om antagande kungöras under tre veckor.

Den som under samråd- och/eller granskningsskedet lämnat skriftliga synpunkter som inte blivit tillgodosedda, har under dessa tre veckor rätt att överklaga kommunens beslut att anta detaljplanen. Överklagandet ska ha inkommit till kommunen senast tre veckor efter att kommunens beslut kungjorts på kommunens anslagstavla. Överklagandet skickas till Piteå kommun som sedan överlämnar ärendet till Mark- och miljödomstolen som prövar ärendet.

Mark- och miljödomstolen prövar om den som överklagat har rätt att klaga, om planen har hanterats på rätt sätt samt själva sakfrågan. Mark- och miljödomstolens beslut vinner laga kraft tre veckor efter det att kommunen och övriga berörda har fått del av beslutet, om ingen överklagar Mark- och miljödomstolens beslut till Mark- och miljööverdomstolen.

Länsstyrelsen kan pröva kommunens beslut att anta detaljplanen utan att det har överklagats, men bara om beslutet innebär påtaglig skada på riksintressen eller behandlar mellankommunala frågor, miljökvalitetsnormer, hälsa och säkerhet och upphävande av strandskyddet på ett otillfredsställande sätt.

Tre veckor efter att antagandet kungjorts vinner detaljplanen laga kraft, förutsatt att inga överklaganden inkommit och att länsstyrelsen inte beslutat överpröva beslutet om antagande. När detaljplanen vunnit laga kraft är den därmed den gällande regleringen av markanvändning och byggande. Planprocessen är då avslutad och genomförandefasen inleds.

I de fall antagandebeslutet överklagas eller länsstyrelsen beslutar att överpröva kommunens antagandebeslut, får beslutet inte laga kraft förrän dessa ärenden är avgjorda och planen inte upphävs. Det vill säga att besluten får laga kraft när möjligheterna att överklaga är uttömda och ärendet är avgjort.