I en stad bidrar alla platser (torg, gator och parker) till dess helhet. Olikheterna mellan platserna berikar staden. Men alla platser kan inte vara formade med en egen stark karaktär, då går helheten förlorad. Det finns skäl att tänka efter vilka platser som ska ha en egen solitär karaktär och vilka som ska ges en utformning med stadens enhetligt valda material. Platsernas utformning förklarar staden och dess funktioner. En solitärt utformad plats med stark karaktär signalerar att man kan förvänta sig att platsen erbjuder en för staden unik funktion så som publika målpunkter, handel eller folkliv. Städer är på det sättet läsbara och platsernas utformning bör underlätta förståelsen för den miljö man vistas i.

I dagens Piteå är Storgatan tillsammans med Uddmansgatan gågator och utgör de huvudsakliga platserna för handel och folkliv. En tänkt utveckling av centrumfunktionerna är att Storgatan förlängs med en solitär karaktär både väster och öster ut. Aronsgatan ges också en solitär karaktär och utformas så att gående lätt kan flöda ned till de parallella gatorna.

Dokumentet gör även förslag på framtida utvecklingsmöjligheter som är beroende av hur Piteå centrum kommer att utvecklas. Ett exempel ges för Prästgårdsgatan. Om kvarteret Löjan vid Stadsberget utvecklas till en ny målpunkt med ett nytt torg, kan Prästgårdsgatan ges en solitär utformning i delsträckan mellan Aronsgatan och Uddmansgatan. Sambandet mellan Storgatan och Sundsgatan blir då starkare och visar en centrumutvidgning norr ut.

Material och utformning

Den bygglåda som utgör grunden för stadens golv består av långsiktigt hållbara material, färger och mönster. Materialen kommer att vara möjliga att införskaffa under lång tid. Materialen består av asfalt, betongplattor naturgrå 350x350 mm/350x175 mm, kantstöd av granit, smågatsten och storgatsten av granit. Svensk granit bör användas av hållbarhetsskäl. Ledstråk och valytor vid gatukorsningar/passager ska utgöras av sinus- och kupolplattor av betong 350x350 mm samt munksten av betong naturgrå 105x105 mm. Ledstråken ska utgöra en kontrast mot omkringliggande beläggning. Där ledstråk får en rikningsändring ska valyta anläggas. För tillämpning av material se intilliggande principsektioner och -planer samt typsektioner i kommande kapitel.

För varje enskild gata ska en genomgående rät linjeföring för kantstöd alternativt ränndal användas. I de falla byggnaders socklar är förskjutna i förhållande till gatan så att en genomgående linjeföring för gatans båda kantstöd omöjliggörs ska en genomgående rät linje på gatans ena sida eftersträvas. Gator och trottoarer ska i möjligaste mån utföras med jämna fall. Jämna fall på överkant kantstöd mellan korsningar ska eftersträvas. Ledstråk i gatukorsningar ska där det är möjligt förläggs i fasadlinjens förlängning mot tvärgående gata, se princip.

Material Häggholmen, delar av Övre Norrmalm och kyrkbacken

Cykelbanor och ej separerade gång-/cykelbanor ska beläggas med asfalt. Kantstensparkering i parkeringsficka ska utföras med asfalt. Parkeringsplatser ska markeras med fris av en rad storgatsten mot körbana. Uppdelning av parkeringsplatser i samma ficka ska utföras med fris av en rad storgatsten. Ramper i körbana ska utföras med ytor av smågatsten med nollad kantsten i rampens övre och nedre kant. Möbleringszoner ska beläggas med smågatsten.

Material Norrmalm

Cykelbanor och ej separerade gång-/cykelbanor ska beläggas med asfalt. Ränndalar från stuprör/vattenutkastare ska utföras med tre rader smågatsten.

Gatutyper

Utformningen av en gata hänger ihop med vilken funktion gatan har i trafiksystemet. En gatas funktion påverkas av dess syfte, vem gatan är till för, dess rumsliga relation till andra gator och vilka funktioner som finns lokaliserade längs sträckan (handel, kontor, boende, industri).

Utifrån gatornas funktion ställs olika krav på framkomlighet, tillgänglighet och trygghet. Dimensioneringen av en gata ger flera budskap. Ett gaturum med tilltagna utrymmen för gående och cyklister vittnar om att det är dessa trafikslag som prioriteras och eftersträvas. Körbanan måste dock vara dimensionerad för den funktion den har, exempelvis för gods eller kollektivtrafik, samtidigt som ett allt för överdimensionerat utrymme för biltrafiken kan leda till högre hastigheter. Vid dimensionering av vägbredder bör även hänsyn tas till att drift och underhåll ska kunna genomföras på ett bra sätt.

På liknande sätt ger en gata med kantstöd med visning respektive en gata utan kantstöd med visning olika signaler om vilka trafikslag som är prioriterade. En gata utan kantstöd med visning och med smalare körbana signalerar företräde för gående och cyklister då bilister behöver sänka hastigheten och öka uppmärksamheten på de oskyddade trafikanterna.