Piteås utbud av gymnasiala yrkesutbildningar är en viktig fråga för det lokala näringslivets möjligheter att rekrytera – idag och i framtiden. Lika viktigt är det för regionen om vi också blickar ut över den samhällsomvandlingen och de industrietableringar som sker. Under torsdagens möte med Näringslivsrådet belystes frågan i ett samtal och delade perspektiv mellan näringslivet, skolan och kommunens politiker.
Det var ett stort engagemang när Strömbackaskolans utbud av yrkesutbildningar stod på agendan. Trots extramedel i årets budget till samtliga nämnder för inflationsrelaterade kostnadsökningar, tvingas prioriteringar göras även inom skola. Det påverkar till viss del också yrkesutbildningarna: yrkesutgången industrirör inom ventilations- och fastighetsprogrammet erbjuds inte i år och i vissa ämnen blir det fler i klassrummen. Detta väcker oro bland företagen.
- Vi möter mycket oro och åsikter från företagen. Det är därför jätteviktigt att träffas, belysa utmaningar och lyssna på varandras perspektiv i olika frågor. Vi behöver skapa en förståelse mellan företagens behov, skolans uppdrag och politikens roll för att tillsammans göra det bästa för Piteå, säger Nicklas Winblad von Walter, näringslivschef.
Gymnasiechefen Annika Niklasson höll en uppskattad dragning kring skolans utbud, kostnader, styrkor och utmaningar, vilket väckte både insikter och engagemang hos såväl politiker som näringslivets representanter.
- 53 procent av Strömbackas elever studerar vid yrkesutbildningar, medan de högskoleförberedande står för 47 procent. Vi ligger i topp vad gäller andelen elever på yrkesprogram och vi har inget problem med söktrycket. Utmaningen är att de är dyrare än de högskoleförberedande programmen, vilket gör det tuffare att bekosta våra fina yrkesutbildningar och behålla bredden när prioriteringar måste göras, säger Annika Niklasson, gymnasiechef.
Dialog och förståelse viktigt
Kommunens och näringslivet har flera olika forum för dialog kring olika frågor. Även skolan har regelbundna träffar med branscherna för att lyssna in deras behov och skapa ett bra utbud av yrkesutbildningar. Prognosen visar dock att det kommer att bli allt svårare att möta behoven när efterfrågan på arbetskraft ökar i och med nyindustrialiseringen.
- Vi ser redan nu exempel i länet när näringslivet och enskilda företag går in och stöttar gymnasieskolan. Vi är öppna för initiativ och samtal kring hur det skulle kunna vara möjligt även i Piteå, så vi kan fortsätta erbjuda yrkesutbildningar av hög kvalitet som matcher både Piteås och regionens behov, säger Annika Niklasson.
Bland Piteås företagare finns det tankar på olika lösningar för att bidra, eftersom möjligheten att få tag i personal med rätt utbildning är avgörande för företagens fortlevnad och utveckling.
- Vill vi ha en skola i världsklass i Piteå då måste de politiska besluten hänga med hela vägen. Sen förstår vi att det är en utmaning att få pengarna att räcka till och här är dialog mellan näringen, skola och politiken viktig för att se om vi tillsammans kan hitta lösningar framåt, säger Samuel Hellström, representant för Industrirådet.
Strömbackaskolans utbud i linje med statliga rekommendationer
En statlig utredning visar att Strömbackaskolan ligger rätt till i programutbudet, dessutom är samverkan inom fyrkanten positiv för att kunna erbjuda både ett spetsigt och brett utbud av yrkesutbildningar. Statistik visar också att Strömbacka är unik med sitt breda utbud, sina låga kostnader per elev och den höga kvaliteten som gör att Strömbacka placerar sig som nummer ett bland landets gymnasieskolor i SCB:s undersökning 2023 – en position som både kommunledningen och skolan vill behålla.
Inför 2024 så valde kommunledningen att lägga en budget med ett underskott på 116 miljoner för att försöka täcka upp kostnadsökningarna med förhoppningen att vi ska se en ljusning 2025.
- Inflationen påverkar kommunens kostnader och verksamheter på samma sätt som det slår hårt på våran privatekonomi. Skatteintäkterna ökade marginellt och regeringen höjde inte statsbidragen i nivå med inflationen, vilket gör att alla våra förvaltningar måste prioritera i sina internbudgetar, säger Patric Lundström, kommunalråd.
När barn- och utbildningsnämnden fördelar medel mellan de olika verksamheterna utgår de från en resursfördelningsmodell som bygger på antal elever i respektive verksamhet. Den har gällt i tre år och kommer att ses över.
- Det är svåra ställningstagande inom barn- och utbildningsnämnden när många viktiga områden konkurrerar om samma pengar. Vi behöver satsa på tidiga insatser i förskolan, hålla hög kvalitet i grundskolan och samtidigt erbjuda bra utbildningar på gymnasiet. När prioriteringar behöver göras har vi full tillit till respektive verksamhet som har bäst koll och kan fatta de klokaste besluten, säger Hans Öhlund, t.f. ordförande i barn- och utbildningsnämnden.
Fler viktiga frågor på agendan
Under mötet fanns också tjänstemän från förvaltningen samhällsbyggnad på plats för att berätta om viktiga övergripande samhällsbyggnadsprojekt, exempelvis fördjupad översiktsplan Norrfjärden, arbetet med en ny trafikstrategi, nystartade fördjupade översiktsplaner för Munksund och Bergsviken samt den framtidstro de upplever via trycket på planer och bygglov.
- Även vi uppfattar en stark framtidstro bland företagen. Här skiljer vår region sig från övriga landet, där den tuffa konjunkturen skapar dystra beskrivningar av branscher i kris. Många företag i Piteå går på högvarv och vi har mycket förfrågningar kring etableringar, vilket bådar gott för 2024 och framåt, säger näringslivschefen.
Mötet innehöll också information om arbetet med Vision 2050. Ambitionen var att den nya visionen skulle upp för politiskt beslut i mars, men har flyttats fram till juni.
- Det är ett jätteviktigt arbete där framgången hänger på att vi tillsammans kan ställa oss bakom visionen och de strategier som ska ta oss dit. Vi vill därför ge mer tid för förankring och dialoger innan vi fattar ett beslut, säger Patric Lundström.