Detaljplaneprocessen kan starta på olika sätt. Det är exempelvis vanligt att exploatörer eller markägare kontaktar kommunen för att kunna genomföra ett byggprojekt. Det kan också vara kommunen själv som initierar ett planarbete för att exempelvis skapa nytt bostadsområde, bevara kulturhistoriskt värdefulla byggnader eller möjliggöra uppförande av skolor.
Planbesked
Om du vill att kommunen ska inleda ett planarbete rekommenderas att du först ansöker om planbesked hos Samhällsbyggnadsnämnden, som beslutar om planarbetet kan inledas eller inte. Blankett för ansökan om planbesked finns att ladda ner under Dokument längre ner på sidan. Kommunen tar ut en avgift för planbesked enligt aktuell plan- och bygglovstaxa.
Genomförandetid
När en ny detaljplan antas ges den en genomförandetid på 5 – 15 år. Under genomförandetiden får detaljplanen inte ändras, ersättas eller upphävas mot fastighetsägarens vilja utom i undantagsfall. Efter genomförandetiden fortsätter detaljplanen med dess byggrätter att gälla, men kommunen kan, utan krav på ersättning för borttagna byggrätter, ändra, ersätta eller upphäva planen.
Planprocess
En detaljplan kan enligt plan- och bygglagen framställas antingen via standardförfarande eller utökat planförfarande. Valet av förfarande är avhängigt detaljplanens komplexitet och dess betydelse för allmänheten. Beslutande organ för detaljplaner som handläggs med standardförfarande är Samhällsbyggnadsnämnden. Beslutande organ för detaljplaner som handläggs med utökat förfarande är kommunfullmäktige.
Vid komplexa planärenden kan kommunen besluta om framtagande av ett planprogram innan själva planläggningen kan påbörjas. Syftet med ett planprogram är att underlätta detaljplanearbetet samt ange utgångspunkter och mål för den kommande detaljplanen.
I planprocessen finns ett antal faser. Under respektive flik nedan beskrivs de olika faserna.
