Flyktingsituationen

Att värna om möjligheten för människor på flykt att söka skydd i Sverige är en viktig del i arbetet för de mänskliga rättigheterna. Piteå kommun medverkar i detta arbete genom att välkomna flyktingar till Piteå. Utöver kommunens mottagande finns också asylboenden i kommunen som Migrationsverket ansvarar för. Läs mer under Boendeformer.

Under 2015 kom ca 110 personer med permanent uppehållstillstånd till Piteå - både vuxna och ensamkommande flyktingbarn. De bor, lever och verkar i Piteå på samma sätt som andra Pitebor. Med samma rättigheter och samma skyldigheter. Dessutom kom ca 105 asylsökande ensamkommande barn hit under samma period.

Sedan gränskontrollerna infördes har antalet minskat markant. Under 2016 tog Piteå kommun emot ca 120 nyanlända med uppehållstillstånd. Vi hade under året även ett hundratal platser för ensamkommande asylsökande flyktingbarn, men under året kom endast elva nya ensamkommande barn och ungdomar hit.

Preliminär siffra för 2017 är ca 180 nyanlända med uppehållstillstånd och ett tiotal ensamkommande flyktingbarn. 

Aktuellt

På grund minskat antal ensamkommande som kommer till Sverie så minskar också behovet av platser i kommunerna. En översyn genomförs för att se över behovet av boende och personal utifrån förändrade förutsättningar.

Det är ett fortsatt behov bostäder för nyanlända, på kort och lång sikt. Kommunen är också i behov av gode män.

Utmaning i dag, möjlighet på sikt

Piteå kommun har fortfarande en låg andel invånare med utländsk bakgrund. Under 2014 hade Piteå en inflyttning från andra länder med 0,44 procent. Motsvarande siffra för Sverige var 1,3 procent. Om Piteå kommun hade legat på landets nivå hade kommunen blivit 358 fler pitebor under 2014.

Vi behöver bli fler för att klara samhällsservicen i framtiden och personer med utländsk härkomst är en viktig grupp i arbetet mot befolkningsmålet. För att dessa nya pitebor ska trivas, stanna kvar och på sikt bidra till Piteås utveckling krävs ett engagemang från kommunen och andra myndigheter likväl som från företag och enskilda pitebor.

Många myndigheter och aktörer är inblandade i flyktingmottagningen. Här beskriver vi kortfattat några av de viktigaste.

Migrationsverket

Migrationsverket ansvarar för att registrera asylsökande och utreda asylansökningar. De står för boende och mat för alla asylsökande fram till beslut om uppehållstillstånd. De ansvarar för olika former av flyktingboenden runt om i landet, i eget regi eller via privata aktörer.

När en flykting fått tillstånd att stanna i Sverige betalar Migrationsverket ut statlig ersättning till kommuner och landsting. De har också ansvar för den ekonomiska ersättningen som går ut till individerna under asylprocessen.
Läs om ekonomisk ersättning till asylsökande

Piteå kommun

Flyktingmottagning
Piteå kommun ska erbjuda ett gott mottagande för personer med uppehållstillstånd som kommunplaceras eller väljer att bosätta sig här. Det är nya pitebor med samma rättigheter och samma skyldigheter som alla andra. Dessa nya pitebor erbjuds stöd kring boende, omsorg, myndighetskontakter, samhällsorientering och vissa insatser från socialtjänsten.

Vuxna med uppehållstillstånd erbjuds svenska för invandrare (SFI), men rätten att gå i skola för barn gäller både barn till asylsökande och de med uppehållstillstånd. Grundskolelever introduceras via Språkslussen och äldre barn läser på Språkintroduktion på Strömbackaskolan.

Verksamheten är finansierad av Migrationsverket.
Läs om statlig ersättning till kommuner

Ersättning till individen
Person med permanent uppehållstillstånd får ersättning av staten under den första tiden i sin nya hemkommun, som en del i etableringsplanen (läs mer under Arbetsförmedling nedan). Ersättningen fungerar ungefär som kommunernas försörjningsstöd och följer tydliga normer (beräknas utifrån exv. var man bor, om man bor själv eller delar hushåll, antal barn etc.).

Ensamkommande flyktingbarn
I Piteå kommun finns ett flertal bemannade gruppbostäder för ensamkommande flyktingbarn, både asylsökande och de som beviljats uppehållstillstånd. Det första boendet öppnade 2008, därefter har flertalet boenden öppnats efter behov.

På boendet får de mat, omsorg och stöd kring hälsa, skola och fritidsaktiviteter. Asylsökande tilldelas en god man, medan de med permanent uppehållstillstånd tilldelas en särskilt tillförordnad vårdnadshavare för att stötta barnen på olika sätt, bland annat i ekonomiska frågor.
Läs mer om hur du kan hjälpa till. 

För de som är 18-21 år och och har beviljats uppehållstillstånd erbjuder Hamnen 18+ ett förlängt stöd, med fokus på självförsörjning och ett självständigt liv. Socialtjänsten bedömer vem som behöver stödet, som innefattar bland annat boende, studier, yrkesvägledning och läxläsning. Verksamheten är finansierat av Migrationsverket.
Läs om statlig ersättning till kommuner

Ensamkommande flyktingbarn som söker asyl har samma ekonomiska ersättning som vuxna asylsökande.
Läs om ekonomisk ersättning till asylsökande

Ensamkommande barn med uppehållstillstånd som går skola har rätt till samma studiestöd som för andra ungdomar.
Läs om studiestöd

Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingen har det samordnade ansvaret för flyktingars etablering i samhället. Tillsammans med flyktingen och kommunen upprättar Arbetsförmedlingen en plan på vägen till jobb (etableringsplan) där SFI och samhällsorientering ingår.
Läs mer om etableringsplan och ekonomisk ersättning under etableringen

Polisen

Under tiden en person är asylsökande ligger ansvaret på Migrationsverket. När en person får avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd övergår ärendet till polisen. När polisen anträffar och kontrollerar personer som saknar uppehållstillstånd och som inte sökt/söker asyl kan polisen fatta beslut om avvisning och förvar.

Norrbottens läns landsting

Alla asylsökande och papperslösa vuxna i Sverige har rätt till sjukvård, tandvård, mödrahälsovård, vård vid abort och preventivmedelsrådgivning som de inte kan vänta med. Barn och unga (under 18 år) har rätt till hälso- och sjukvård samt tandvård. Landstingen har rätt till viss ersättning för verksamheten.

Den senaste tidens flyktingströmmar har lett till en akut bostadsbrist på flera håll. Här beskriver vi Migrationsverkets olika boendeformer och hur de förekommer i Piteå.

Ankomstboenden

Det första boende den asylsökande kommer till. Där ska de stanna en kortare tid tills Migrationsverket har ett mer permanent boende att erbjuda.

Migrationsverket driver ankomstboendet Det är ett ordinarie ankomstboende som ligger i närheten av en ansökningsenhet.

Privat leverantör driver ankomstboendet Det är ett tillfälligt ankomstboende för asylsökande som inte får plats på Migrationsverkets ordinarie ankomstboenden. Avtal på några veckor upp till sex månader tecknas med privata leverantörer som även ansvarar för mat och annat praktiskt på boendet. Det kan vara exempelvis tidigare hotell eller vandrarhem.

Tillfälliga tältboenden i samarbete med MSB I en extraordinär situation då alla Migrationsverkets boendeplatser är slut kan asylsökande få komma att bo tillfälligt i tältboenden. Det är på uppdrag från regeringen som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), tillsammans med Migrationsverket, uppför tillfälliga tältboenden (för boende tre till sju dagar). Det är en del av samhällets gemensamma åtgärder för att ta emot de som söker asyl i Sverige.

Kommunen driver ankomstboendet − evakueringsplatser Om Migrationsverkets och leverantörernas boendeplatser inte räcker till får asylsökande flytta till evakueringsplatser som kommuner ansvarar för. Det kan vara gymnastikhallar, skolor eller anläggningar som tillfälligt möbleras om till sovsalar.

Under oktober/november användes Skoogs Arena som evakueringsboende för ca 200 personer.

Annan myndighet driver ankomstboendet − beredskapsplatser Det är ett ankomstboende att ha i beredskap om platserna tar slut på övriga ankomstboenden. Om behovet finns ställer myndigheten i ordning beredskapsplatserna som exempelvis kan vara i Kriminalvårdens eller Försvarsmaktens anläggningar. Dessa kan användas upp till en månad.

Asylboenden

När asylsökande har registrerat sin ansökan flyttar de vidare till ett asylboende i väntan på asylutredning och beslut om uppehållstillstånd.

Eget boende, EBO Under väntetiden kan en asylsökande välja att ordna boendet på egen hand, till exempel hos släkt eller vänner.

Förekommer i Piteå.

Migrationsverket hyr boende Boendet kan vara en enläggning, delar av en anläggning eller lägenhet som delas med andra asylsökande. Det kan också vara ett kollektivt boende med självhushåll, exempelvis före detta student- eller äldreboende.

Finns i Långträsk, Koler och Pite Havsbad

Privat leverantör driver anläggningsboendet Vanligast idag är boende på en anläggning som drivs av leverantören, exempelvis ett tidigare hotell, vandrarhem eller en stugby, där kost, logi och annat praktiskt sköts av leverantören. Det sker genom ramavtal eller direktupphandlingar.

Finns i Fagervik.

Det finns många olika begrepp och termer som används kring flyktingsituationen. Att förstå innebörden av dessa bidrar till ökad förståelse. Här har vi samlat några av de vanligaste begreppen och orden. (Källa: Migrationsverket)

Flyktingsituationen

Benämning på den aktuella situationen.

Migration

Personers rörelse mellan länder, dvs. in- och utflyttning.

Asylsökande

En utländsk medborgare som tagit sig till Sverige och begärt skydd, men som ännu inte fått sin ansökan slutligt prövad av Migrationsverket.

Dagersättning (DB) En asylsökande som inte har egna pengar kan ansöka om att få dagersättning från Migrationsverket.

Läs om ekonomisk ersättning till asylsökande

Så här går asylprocessen till

Asylprocessen på två minuter  (SVT-film)

Asylskäl

Alternativ skyddsstatusförklaring
En person som:

• riskerar att straffas med döden eller att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning
• civilperson löper stor risk att skadas på grund av väpnad konflikt

Flykting
En person som har ansökt om asyl och fått uppehållstillstånd i Sverige av flyktingskäl. Man är flykting om man har välgrundade skäl att vara rädd för förföljelse på grund av:

• ras
• nationalitet
• religiös
• politisk uppfattning
• könsexuell läggning
• tillhörighet till viss samhällsgrupp

Övriga skyddsbehövande
En person som:

• behöver skydd på grund av yttre eller inre väpnad konflikt
• känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp på grund av andra svåra motsättningar i hemlandet
• inte kan återvända till sitt hemland på grund av miljökatastrof 

Nyanländ person

En nyanländ person är någon som är mottagen i en kommun och har beviljats uppehållstillstånd för bosättning på grund av flyktingskäl eller andra skyddsskäl. En person är nyanländ under tiden som han eller hon omfattas av lagen om etableringsinsatser, det vill säga två till tre år.

Permanent uppehållstillstånd, PUT

En utländsk medborgare som har beviljats ett permanent uppehållstillstånd har tillstånd att bo och arbeta i Sverige under obegränsad tid. Tillståndet gäller så länge utlänningen är bosatt i Sverige.

Tidsbegränsat uppehållstillstånd, TUT

Ett uppehållstillstånd som bara gäller för en viss tid. Jämför med Permanent uppehållstillstånd.

Ensamkommande barn

Asylsökande barn eller ungdomar under 18 år som kommer till Sverige utan föräldrar eller annan vårdnadshavare. Här ingår också de som beviljats uppehållstillstånd.

Ankomstkommun

När ett ensamkommande asylsökande barn anländer till Sverige, erbjuds barnet ett tillfälligt boende i den kommun där barnet först kommer i kontakt med en svensk myndighet. Kommunen blir då ankomstkommun och ansvarar bland annat för att ordna boende för barnet i avvaktan på att Migrationsverket ska anvisa henne eller honom vidare till en anvisningskommun.