På 1800-talet var tidningarna den stora förmedlaren av nyheter. Redan 1830 började Aftonbladet ges ut i Stockholm. Många gamla timmerhus i Piteåtrakten har sina väggar tapetserade med denna tidning.
Den lokala pressen i Piteå startade i augusti 1846 med tidningen Nordpolen som dock hade en kort livstid. Redan januari 1847 var den ersatt med tidningen Norrbottens-Posten, som då var ett veckoblad. 1890 började den komma ut varje helgfri måndags- och torsdagsafton. I oktober 1891 kom ytterligare en lokaltidning i Piteå, Norrbottens Allehanda.
För hundra år sedan (1899) kostade Norrbottens-Posten 3 kr/år, 1:67/halvår och lösnummerpriset var 10 öre. Ville man ha tidningen hemburen kostade det extra med 50 öre/år.
I Piteå kommuns Centralarkiv finns Norrbottens-Posten från år 1899 bevarad i sin helhet. Samtliga tidningar inleds med notiser om var de olika medlemmarna av kungahuset befann sig för tillfället. Deras eventuella ohälsa rapporterades också. Andra ständigt återkommande notiser detta år var om den försvunna Polarexpeditionen, Sven Hedins Asienresa, ”Norska frågan” (norrmännens önskan att bli fri från de svenska myndigheterna) och finländarnas problem med den ryska överheten. Man kan även läsa om vädret som varit, vad som tilldrog sig i bygden, länet, stiftet, landet, grannländerna och världen i övrigt. Tidningen innehåller även kungörelser, annonser, kuriosa, medicinska nyheter, skvaller, skämthistorier och en följetong.
Nedan finns att läsa och njuta av ett antal notiser från den gamla formuleringskonsten. Stavningen har följt originalet från tidningen. Den kan variera något, eftersom man just då införde en stavningsreform. Några av orden är ålderdomliga, därför är betydelsen satt i parentes.
Kungen om flygmaskinen.
Då fabrikör Nyberg från Sundbyberg, hwilken som bekant håller på konstruera en flygmaskin, war uppe hos konungen, tog denne med stort intresse del af ritningarna, men då fråga blef om resultatets ekonomiska sida, sade konungen twärt nej.
”Jag har bättre anwändning för mina penningar”, förklarade konungen. ”Wid min ålder ser man saken med klar blick. Och om problemet werkligen blefwe löst hwad nytta skulle man wäntas ha deraf? Uppriktigt sagdt, är jag något skeptisk i denna fråga.”
Af beräknade 100.000 kr har Nyberg blott fått ihop ett par tusen. (19 juni 1899)
Kysst af 16 rallare
Kysst af 16 rallare blef häromdagen en lärarinna i Finnåker. De pusshungriga jernvägsarbetarne gingo in till lärarinnan och fordrade tributen af hennes läppar, hwilken den wärnlösa ej tordes annat än skänka dem. – Fy donc! (usch) (20 april 1899)
Annonsörer observera!
God jord ger goda skördar, men man måste så! En god affär ger vinst, men man måste annonsera! (20 mars 1899)
Kräftbacillen funnen
Enligt franska Figaro skall en läkare i Paris ha lyckats isolera och renodla kräftbacillen. (17 april 1899)
Mot mångläseriet i skolorna
Mot mångläseriet i skolorna, som florerar äfwen i Amerika, yttrade wid ett läraremöte, som nyligen hölls i St. Paul, Minnesota, den nywalde guvenören John Lind, sjelf en praktisk skolman, följande, som förtjenar att beaktas:
”Ändamålet med barnens skolgång är ej att få det unga minnet fullproppadt med ett wisst kvantum bokkunskap, hwilken snart glömmes, utan huwudmålet måste alltid blifwa att wäcka till werksamhet barnets slumrande själskrafter. Som wåra allmänna skolor nu skötas, lägges för stor wigt wid minnesläsning, hwilket kwäfwer snarare än stärker själskrafterna. All wår ungdom kan ej genomgå fullständiga kurser wid statsuniversitetet, och wi måste se till att wi göra äfwen de öfriga till goda medborgare. Låt derför wåra allmänna skolor blifwa bildande i ordets widsträcktaste bemärkelse”. (9 febr 1899)
”Sommarmånaden”
”Sommarmånaden” har hittills ej wisat tendens att göra skäl för namnet. Om nätterna fryser det på rätt dugtigt och om dagarna ha wi blott några wärmegrader. Winden håller sig ständigt på den kalla bogen. Gräsmattorna äro grå och löfsprickningen har knappast börjat. (5 juni 1899)
