Stilguidens arkitekturstilar

KONTAKTA PITEÅ KOMMUN

Piteå kommun
941 85 PITEÅ

Telefon 0911-69 60 00 
Fax 0911-199 28
E-post Piteå kommun

Organisationsnummer 212000-2759

Stadshuset

Besöksadress Svartuddsvägen 1
Öppettider vardagar 8-17, sommartid (15/5-1/9) vardagar 8-16

Verksamheter och ärenden som hanteras i Stadshuset.

Stadsporten

Besöksadress Västergatan 10
Öppettider vardagar 8-16 

Verksamheter och ärenden som hanteras i Stadsporten.


Felanmälan Lämna åsikter och klagomål

Stilguidens arkitekturstilar

Stilguiden beskriver de vanligaste arkitekturstilarna och hur de kommer till uttryck i Pitebygden. Guiden fungerar som stöd för den som vill stilbestämma sitt hus och få råd kring hur ändringar görs för att harmoniera med husets arkitektur. Stilguiden används i samband med bygglovhandläggning och fungerar som en kvalitetssäkring i tillämpningen av Plan och bygglagens varsamhetsbestämmelser. Ett temaområde behandlar byggnadsvård i allmänhet med svar på var du som fastighetsägare kan vända dig med frågor som rör varsamt underhåll. Stilguiden gäller all bebyggelse, oavsett om det finns höga kulturhistoriska värden eller inte. Stilguiden gäller bebyggelse inom utpekade kulturmiljöer men också vardaglig bebyggelse utanför utpekade områden.

Norrbottensgård - Landsbygdens traditionella hus byggda under 1700- och 1800–talen

Landsbygdens traditionella hus byggda under 1700 - och 1800 – talen.

Den traditionella bebyggelsen i byarna är den vi förknippar med Norrbottensgården eller Pitegården som den ibland kallas. Norrbottensgården hör till böndernas byggnadstradition och timmerhus av samma slag har byggts i stora delar av Sverige sedan hundratals år.

Trästaden - Stadsbebyggelse uppförd under 1700- och 1800–talen

Husen placerades i linje med gatan och byggdes i trä. Det blev med tiden vanligare att brädslå och måla timringarna.

Under 1600-talet tillkom en rad nya svenska städer längs Norrlandskusten. Piteå stad grundades 1621 i Öjebyn och flyttades till sin nuvarande plats på Häggholmen 1667. Enligt tidens rådande stilideal planerades den nya staden enligt en rutnätsplan. Kvarteren bebyggdes efter planen oavsett förutsättningarna på platsen.

Snickarglädje - Typritningar och lövsågade snickerier omkring 1880-1920

Snickarglädjens sirliga trädetaljer såsom tårtpappersmönster kännetecknar den tidiga industrialismens byggnadskonst.

Industrialiseringen under andra hälften av 1800-talet medförde en rad samhällsförändringar. Med den nya tekniken kom också nya typer av byggnader. Järnvägsstationer, hotell och sjukhus byggdes över hela landet. Borgerliga ideal hade blivit tongivande allt eftersom borgarklassen blivit mer inflytelserik.

Jugend - Stilar kring sekelskiftet 1900

Jugendstilen - Brutna tak med svängda former, fönster med småspröjsiga rutor och brokvistar med spröda ribbor.

Den klassicistiska arkitekturen hade dominerat 1800-talet. Arkitekterna arbetade med ett bestämt formmaterial som gick tillbaka till antikens tempel och andra historiska stilar. Arkitekturen kallas vanligtvis för 1800-talets nystilar och blandstilar. I Piteå är läroverket Christinaskolan och Furunäsets sjukhus från 1890-talet bra exempel på nystilsarkitektur.

Egnahem - Egnahemsbyggandet 1904-1948

Husen är uppförda i trä och fasaderna består oftast av locklistpanel av varierade bredder.

Mellan åren 1904 och 1948 uppfördes egnahem finansierade av egnahemslån i Sverige. Inflyttningen till städerna under 1800-talets slut med försämrade bostadsförhållanden som följd bidrog till egnahemsrörelsens framväxt.

Folkhem - Folkhemsbyggandet 1930 -1950

Folkhemmets byggnader bär på många omsorgsfulla detaljer. Fritidshuset tillåter folket att leva i all enkelhet i naturen.

Den svenska modellen skulle bygga ett folkhem grundat på jämlikhet och i centrum stod bostadsfrågan med bra bostäder till alla. Det primära målet var att få bort trångboddheten, men hade även ett inslag av arbetsmarknadspolitik. Bostadslån knutna till kvalitetskrav på utformning och konstruktion inrättades med byggnormer utarbetade av arkitekter. Allmännyttan och kooperativa bostadsföretag som HSB växte fram.

Funktionalism - 1930-talets rationella och icke-dekorativa arkitektur

Sparsmakade former, enkla mittpostfönster utan foder eller andra dekorativa snickerier kännetecknar funkisen.

Funktionalism – i vardagligt tal kallad ”funkis” – fick sitt genombrott i Sverige i och med Stockholmsutställningen 1930. Funktionalismen var vårt lands version av den allmänna modernistiska stilströmningen på kontinenten och i Nordamerika. Den moderna arkitekturen föddes och bebyggelse uppkommen efter 1930 betecknas som ”modern bebyggelse”.

Högmodernism - 1960 - och 1970 -talens storskaliga byggande

Platta tak och rektangulära former kännetecknar modernism. Tegelfasader och träinslag går ofta i bruna nyanser.

Med högmodernismen dras funktionalisternas tidiga tankar till sin spets och får ett absolut och obönhörligt genomslag. Den internationella stil som slog igenom på 1960-talet, var ett byggande som skulle se likadant ut i hela världen. Den var oberoende av platsen och tog inte hänsyn till historia och traditioner.

Postmodernism - Byggnader från 1970-talet och fram till idag

Senaste årtiondenas arkitektur kännetecknas av mångfald och variation. Det är inte längre en arkitekturstil som råder.

Postmodernismen uppstod som en reaktion på modernismens ideal under 1970-talet. Den moderna arkitekturen ansågs för hård och omänsklig. I den nya stil som växte fram tog sig detta uttryck i en stilblandning med moderna inslag blandade med traditionella. Nybyggda hus infogades i gamla kvarter och anpassades till den befintliga stadsplanen.

Byggnadsvård

Varsam renovering av en Norrbottensgård.

Byggnadsvård handlar om att vårda och bevara vår byggda historia. För den enskilde kan det vara att vårda ett hus eller en sammanhållen miljö med uthus eller garage. Som husägare förvaltar du en del av vårt gemensamma kulturarv.

Sidan kontrollerad: 2021-01-11 14:18:09