Mål 3 - God hälsa och välbefinnande

KONTAKTA PITEÅ KOMMUN

Piteå kommun
941 85 PITEÅ

Telefon 0911-69 60 00 
Fax 0911-199 28
E-post Piteå kommun

Organisationsnummer 212000-2759

Stadshuset

Besöksadress Svartuddsvägen 1
Öppettider vardagar 8-17, sommartid (15/5-1/9) vardagar 8-16

Verksamheter och ärenden som hanteras i Stadshuset.

Stadsporten

Besöksadress Västergatan 10
Öppettider vardagar 8-16 

Verksamheter och ärenden som hanteras i Stadsporten.


Felanmälan Lämna åsikter och klagomål
Målet är hälsa och välbefinnande för alla.
Målet är hälsa och välbefinnande för alla.  Foto: Getty Images

Mål 3 - God hälsa och välbefinnande

Säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla i alla åldrar.

I Sverige har medellivslängden aldrig varit så hög som de senaste åren. Kvinnor lever längre än män, samtidigt som den långsiktiga utvecklingen visar att skillnaden mellan kvinnor och män minskar. Däremot ökar skillnaden mellan olika utbildningsgrupper. Medellivslängden (2015-2019) för kvinnor och män i Piteå var 82,3 år respektive 79,3 år. Jämfört med riket har befolkningen i Piteå en kortare medellivslängd, bland båda könen.

En mindre andel kvinnor och män i Piteå rapporterar sin hälsa som god jämfört med kvinnor och män i riket. Några folkhälsoutmaningar är stillasittande livsstil och ohälsosam kosthållning. Bland män är några utmaningar att minska sitt riskbeteende kring användning av droger, alkohol, spel samt våld mot kvinnor. Ohälsotalet för kvinnor och män i Piteå är högre än i länet och riket.

I jämförelse med länet och riket är piteborna trygga och har goda levnadsförhållanden. Pitebor litar på varandra, är mindre rädda för att gå ut själv, upplever att de har emotionellt och praktiskt stöd, är mindre drabbade av nedsatt psykiskt välbefinnande, ekonomisk kris och mindre oroliga för att förlora sina jobb.

I en undersökning (Personligt 2019) bland elever i skolår sju och nio i grundskolan samt skolor två i gymnasieskolan visade sig att de allra flesta ungdomar i Piteå har en god självskattad hälsa, tränar regelbundet, nyttjar varken alkohol, tobak eller andra droger och litar på vuxna i sin omgivning. Svaren på frågorna angående vad de unga själva kan göra för att förbättra sin hälsa, vad skolan kan göra och vad vuxna i deras omgivning kan göra, handlar mestadels om förändringar när det gäller kost, motion, sömn, att planera sitt skolarbete bättre och stressa mindre. Ungdomarna vill att skolan och vuxna ska ge dem stöd för att kunna göra dessa förändringar. Fortsatt arbete med att stärka den sociala miljön i skolan är viktigt. Kränkningar och mobbing påverkar såväl de ungas hälsa som skolresultat.

Miljö och hälsosamma val i vardagen

Piteå kommun arbetar för att ge alla pitebor goda förutsättningar för att göra miljövänliga och hälsosamma val i vardagen. Hälsosamma val i vardagen kan bland annat kopplas samman med rekreation och motion. Aktiviteter såsom lek, cykling, promenader och idrott främjar vår hälsa och vårt välbefinnande.

Hållbara resor

Ju fler som väljer att promenera eller cykla, desto bättre för vår miljö. Kommunen arbetar därför bland annat med att bygga ut gång-och cykelvägar i kommunen så att det blir enkelt och tryggt att ta sig fram på cykel eller till fots. Åtgärder för att underlätta vintercykling genomförs också genom att hålla gång-och cykelbanorna skottade och sandade. 

Natur och grönområden

Enligt översiktsplan 2030 och fördjupade översiktsplaner ska natur inom byggda områden tas om hand och utvecklas i hela kommunen. För att främja hälsa och välbefinnande behöver människor närhet till flera utemiljöer med varierande karaktär, något kommunen tar hänsyn till när de planerar nya bostadsområden.

För närvarande pågår ett arbete om utredning av grönområdena kring Nördfjärden. Under sommaren genomfördes en dialog där allmänheten fick komma med synpunkter om fortsatt utveckling.

Läs mer om  Piteå kommun översiktsplanering

Ansvarsfull servering/försäljning av alkohol, tobak och mediciner

Miljö-och hälsoskydd beslutar om vilka som har rätt att servera och sälja alkohol, tobak och receptfria läkemedel. För att minska risken att någon far illa arbetar de även förebyggande med information, råd och anvisningar till de berörda verksamheterna.

Läs om vårt förebyggande arbete

Luftkvalitet

Piteå kommun möter luftkvaliteten regelbundet och genomför också så kallade besvärsundersökningar, med syftet att ge en bild av hur piteborna upplever luftkvalitet och buller samt hur vi mår och trivs i våra bostadsområden.

Läs mer om arbetet med luftkvalitet

Folkhälsoarbete

Kommunens folkhälsoråd driver ett folkhälsoarbete och ett brottsförebyggande arbete tillsamman med andra aktörer i samhället såsom polis och Region Norrbotten.

Läs mer om folkhälsoarbetet

Håll dig på benen

En del i folkhälsoarbetet är att medverka i den nationella satsningen för att minska fallolyckor bland äldre.

Läs mer om Håll dig på benen

Välgörande fritid och kultur

Kommunen samverkar med föreningslivet och civilsamhället för att kunna erbjuda ett så stort utbud av kultur- och fritidsverksamhet som möjligt. I princip allt som förvaltningen Kultur, park och fritid arbetar med kan kopplas till folkhälsa utifrån fysisk, psykisk eller social hälsa. Det gäller såväl utbudet av aktiviteter, verksamheter och lokaler till de parker och rekreationsområden som erbjuds.

Kultur-, idrotts- och andra aktiviteter för barn och unga anordnas, erbjuds eller förmedlas av kommunen. Några exempel är ”Barn målar”, ”Dockteater”, musik-, teater- och dansföreställningar, lovaktiviteter, Kaleido Wokshops – skapande träffar med tema för olika åldrar, ”Kaleido film crew 2020”, öppet uppis på Sjulnäs- och Solanderskolan, elevrådsträffar, ”Sommardäcket” – torget vid Stadsberget, en aktivitetsyta för alla åldrar under sommartid och där feriearbetande ungdomar erbjuds att jobba, samt ”Parkexpeditionen”- uppdrag i kommunens parker, främst riktade till barnfamiljer.

Läs mer om fritid och kultur

Piteås parker och grönområden

Barn och unga

Varje vår arrangeras den nationella utmaningen "Gå och cykla till skolan". Där elever och personal samlar poäng genom att gå och cykla till skolan under två valfria veckor i september och oktober. Förutom nationella pris delas också ett  "Piteåpris" ut till den vinnande skolan i Piteå. Priset är en check på 5 000 kronor och en vandringpokal. Antal deltagande skolor i Piteå variera mellan cirka 6 och 12 skolor. Piteå kommun skickar ut material till skolorna och hittar på utmaningar som barnen kan utföra.

Läs mer om den nationella utmaningen 

Mottagningar och andra samarbeten

Kommunen driver ”Familjens hus”, en familjeförskola med olika aktiviteter för barn och familjer, föräldrastödsutbildningar och extra stöd till särskilt utsatta grupper.

Ungdomsmottagningen bedriver utåtriktad verksamhet i skolorna, exempelvis med teater och samtal kring sexualitet.

I samarbete med kyrkan anordnas familjeläger i Jäckvik och tjej- och killgrupp.

I samarbete med föreningen Lilla hjärtat ordnas matkassar till barnfamiljer till jul.

Fältassistenter

Fältassistenter deltar i flertalet aktiviteter kring barn och unga som anordnas av skolan. De ger information i klasser utifrån behov och anordnar riktade gruppaktiviteter. Samverkar sker också med näringslivet, till exempel med butiker i form av att bidra med information och slussa in ungdomar på praktikplatser.

Förebyggande arbete sker för barn och ungas välmående genom bland annat fältassistenternas arbete och intensivt stöd i hemmet för att undvika tidiga placeringar samt placeringar under utredningstiden.

Donera blod

Att donera blod är en enkel sak du kan göra som kan göra en väldigt stor skillnad för en annan persons hälsa och välmående. Om du kan, försök att se till att donera blod regelbundet

Slappna av i sinnet

Som du säkert vet är det naturligt att andas ytligare och snabbare när du är uppe i varv eller stressad. Andas vi däremot lugnt med diafragman fungerar det som en lugnande signal till hjärnan. På så sätt kan vi minska stressreaktionen.

Så här kan du göra för att träna diafragmaandning:

  1. Börja övningen när du sitter ned. Lägg en hand på bröstkorgen och en på magen och känn vilken av händerna (eller båda) som höjs när du andas in, och sänks när du andas ut. Försök om du kan att lägga andningen i magen och att behålla den där.
  2. Låt andningen komma och gå av sig själv, följ bara med i vågorna av din andning. Känn att magen rör sig utåt när du andas in och sjunker tillbaka när du andas ut. Sitt några minuter med denna övning.Om du känner att du övergår till att andas med bröstkorgen, försök då bara försiktigt att lägga tillbaka andningen i magen igen. Ta inte i när du andas in, utan låt det gå lätt och lugnt och av sig själv. Låt sedan diafragman sjunka tillbaka och märk hur luften släpps ut. Lägg också märke till pausen som uppstår mellan andetagen.
  3. Pröva att resa dig. Kan du behålla andningen i magen? Det här kan vara ett svårt moment, men med övning blir du bättre på det. Pröva att gå några steg. Var finns andningen? Kan du behålla den i magen är det jättebra! Ta dig tid att träna diafragmaandning flera gånger per dag. Ju mer du övar, desto mer naturligt blir det för dig. Och oroa dig inte om andningen är snabb eller ytlig ibland, det är naturligt att andningen växlar.

Umgås mer med familjen

Många föräldrar lever liv där det är svårt att hinna med att leka och umgås regelbundet med barnen. Då blir det lätt att drabbas av dåligt samvete. Samtidigt rekommenderar de flesta forskarna en liten stund varje dag.

Att umgår med familjen kan jämföras med motion: det är bättre med en kvarts gympa om dagen än att springa en mil en gång i månaden. Det har visat sig att föräldrar som dagligen avsatt femton minuter särskild tid för umgänge fått positiva effekter.

De flesta föräldrar umgås förstås mycket med sina barn. Poängen är att släppa allt annat en kort stund varje dag och enbart ägna sig åt barnen, att få ett tillfälle där man faktiskt får kontakt, att man verkligen ser och lyssnar på varandra.

Försök att vara i nuet, i leken och uppmärksamma barnet fullt ut. Din mobiltelefon och dina egna tankar (exempelvis vad du ska laga för middag och så vidare) är lagda åt sidan. Försök att skapa utrymme även de dagar som är fyllda av arbete och stress. Finns det andra saker du kan lägga åt sidan? Kan du exempelvis laga enklare mat, strunta i att städa eller vänta med tvätten? Kan du laga mat tillsammans med ditt barn istället för att göra det själv? Det tar kanske längre tid, men är ett bra tillfälle att umgås.

Låt barnen styra leken. Många föräldrar kan känna press att underhålla barnen när de leker, särskilt om barnen inte kommer med så mycket egna initiativ. Visst kan barn tycka att det är roligt om föräldern leder leken, men i längden är det mer utvecklande och roligt att själv pröva vingarna. Barnet lär sig att ta egna initiativ och kan i längden utforska saker på egen hand utan stöd av vuxna.

Det är också bra att vara lyhörd i leken. Om föräldrar är närvarande och lyhörda blir leken logisk och barnen känner sig sedda och förstådda. Det verkar som att barn blir mindre själviska om de alltid får bestämma hur leken ska vara, tvärtom än vad man kanske tror. Det bästa sättet att lära barn att vara generösa och lyhörda är om föräldern föregår med gott exempel. Barn härmar sina föräldrar och börjar oftast bete sig likadant. Studier har visat att barnstyrd lek leder till bättre samarbete. Det har också visat sig att lyhörd lek leder till utveckling i tänkande och språk hos barnen.

Familjer som umgås har mindre problem. Forskning visar att gemensamma aktiviteter med familjen skyddar barn från att utveckla problem. Tips på bra aktiviteter att göra tillsammans med ditt barn:

  • Högläsning
  • Rita/måla tillsammans
  • Låta barnet berättar historier för dig
  • Berätta historier för ditt barn
  • Räkna saker tillsamman 
  • Låta barnet sjunga för dig 
  • Leka låtsaslekar 
  • Prata om vad vi har sett på TV
  • Leka med modellera/Play-Doh-deg
  • Titta på bilder i böcker
  • Leka utomhus
  • Lägga pussel
  • Bygga  saker med klossar eller lego
  • Göra hushållssysslor tillsammans
  • Hjälpa barnet att skaffa eller umgås med vänner
  • Förklara hur saker och ting fungerar för mitt barn
  • Svara på ditt barns frågor och visa intresse
  • Ställa frågor till ditt barn
  • Uppmuntrar sitt barns egna idéer och initiativ
  • Leka och göra något intressant mint 30 minuter om dagen

(Källa: Forster, M. Fem gånger mer kärlek. Forskning och praktiska råd för ett fungerande familjeliv. En bok till föräldrar med barn mellan 2 och 12 år. Lettland 2015.)

Motion - unna dig själv den bästa "hjärndosen"

Det viktigaste du kan göra för din hjärna är att röra på dig. Hjärnan räknar varje steg! Det är bättre att du rör på dig i 30 minuter än i 5 minuter, men 5 minuter räknas också.

Gör något du tycker är roligt! Om du vill få bra effekt bör du promenera i minst 30 minuter. De allra bästa för hjärnan är att springa minst tre gånger i veckan och i 45 minuter varje gång.

Att få upp pulsen är också viktigt. Fokusera på konditionsträning. Även styrketräning påverkar hjärnan positivt, men konditionsträning ger bäst effekt. Fortsätt, håll i och håll ut! De stora strukturella förändringarna, som innebär att hjärnans arkitektur ritas om, tar tid.

(Källa: Hansen, A. Hjärnstark. Hur motion och träning stärker din hjärna. Litauen 2018.)

Tips till gröna föräldrar

Här kommer några tips för dig som vill vara en grön föräldrer:

Skönt och grönt barnrum
Ett barnrum med nymålade väggar, nytt plastgolv, nya möbler och leksaker är säkert superfint – men kan dessvärre vara fullt av skadliga ämnen. Försök att blanda upp gammalt med nytt och använd gärna naturliga material. Välj Svanen-märkt målarfärg och se till att lägga PVC-fria golv, som trä eller linoleum. Vänta gärna ett par veckor innan barnet flyttar in i ett nyrenoverat barnrum och vädra regelbundet.

Lek i skuggan
Skugga och täckande kläder är det bästa skyddet för solen. När du behöver solkräm är fysikaliskt solskyddsfilter bäst för hälsan, eftersom det lägger sig ovanpå huden istället för att tränga sig in i den. Håll koll efter Svanen.

Vatten bäst för rumpan
Våtservetter innehåller kemikalier som kan ta sig genom huden och in i kroppen. Barn har extra tunn hud, särskilt kring babyrumpan. Tvättlapp med vatten och kanske lite tvål är det bästa för en barnrumpa. (Källa: Naturskyddsföreningen: 

Fler tips för gröna föräldrar på Naturskyddsföreningens webbplats

Gå och cykla till skolan och till kompisar

Försök gå och cykla så ofta du kan när du ska till skolan, kompisar eller aktiviteter. Undantaget är om avståndet är långt, om det saknas gång- och cykelvägar eller om trafilkn är väldigt snabb och otrygg på annat sätt. Det är ett bra bidrag till din dagliga rörelse. Alla barn och ungdomar i åldern 6-17 rekommenderas minst 60 minuters fysisk aktivitet varje dag. Aktiviteten ska helst göra så att pulsen och andningen ökar.

Läs om rekommendationerna om fysisk aktivitet 

Delta i den årliga utmaningen Gå och cykla till skolan

Varje höst genomförs den nationella utmaningen Gå och cykla till skolan. Uppmuntra din klass att delta. Ni kan vinna fina priser och det finns ett speciellt Pitepris att vinna!

Läs mer om utmaningen

Bättre nattsömn

Sömnen är viktig för att vi ska må bra och hålla oss friska. Här bjuder vi på några tips för en god nattsömn.

  • Lägg dig och gå upp vid ungefär samma tider varje dag, då ställer kroppen in sig på när den behöver sova
  • Undvik att sova på dagen
  • Rör på dig under dagen, och var ute i dagsljus
  • Varva ner innan du lägger dig - genom att låta bli TV, dator och mobiltelefon den sista timmen innan du går och lägger dig hjälper du kroppen att ställa in sig på sömn
  • Låt sovrummet vara skärmfritt
  • Prova avslappningsövningar om du känner dig uppvarvad, eller lägg dig lite tidigare och läs en bok
  • Lyssna på musik som gör dig lugn och avslappnad
  • Undvik drycker med koffein i på kvällen, och var lagom mätt när du lägger dig, inte hungrig och inte proppmätt
  • Ha det mörkt och svalt i sovrummet
  • Prova att använda öronproppar om du är känslig för ljud, och ögonmask om du är känslig för ljus

Fler tips för din hälsa finns i "Handbok om hälsa" som du kan ladda ner gratis här:
Handbok för hälsa (pdf) 

Var snäll mot dig själv

Bygg upp dig själv och stärk din självkänsla. Träna på att tänka annorlunda om du ofta har negativa tankar om dig själv. Det allra viktigaste är att du är snäll mot dig själv och inte dömer dig själv. Här är några tips:

  • Du kan inte lyckas jämt. Tänk inte att du är dålig om dagen inte blev som du ville, om du misslyckades med något eller om du tycker att du har gjort bort dig. Tänk i stället: Okej, det blev ingen succé den här gången, men jag är bra ändå. De jobbiga känslorna kommer att gå över.
  • Tänk på hur bra du är. Tänk på saker som är bra med dig. Allt möjligt. Som att du är en bra vän, har tålamod eller kan mycket om fotboll. Skriv de saker du kommer på i mobilen eller i ett block om du vill. Läs listan ofta, och fyll på den.
  • Tänk på sånt som gör dig glad. Försök att inte tänka så mycket på jobbiga saker. Du kan självklart behöva vara ledsen en period, om det har hänt något jobbigt. Det är helt okej. Sen kan du börja tänka på saker som gör dig glad.
  • Följ personer och konton som får dig att må bra. Fundera på vilka du följer i sociala medier. Påverkar de hur du mår, eller hur du tänker om dig själv? Leta upp personer och konton som du tror får dig att känna dig glad och stark. Våga avfölja personer och konton som inte får dig att må bra.
  • Öva på att säga ja och nej. Öva på att våga säga ja till saker du vill göra. Saker som känns bra, härliga, spännande och utmanande. Öva på att våga säga nej till saker du egentligen inte vill göra, eller som blir dåliga för dig.
  • Testa något nytt. Pröva att göra något nytt, även om det kanske känns läskigt först. Kanske en sport eller ett musikinstrument, som du har velat testa. Många känner sig starka och glada av att testa nya saker.
  • Bli bra på något! Det är bra för självkänslan att kunna mycket om något eller vara bra på något särskilt. Som att veta mycket om ett lag, ett land eller en musikstil. Eller att vara bra på en dansstil. Välj något som du verkligen har lust med!
  • Det är okej att vara tyst. Du måste inte vara social och utåtriktad för att duga. Du är lika bra och lika viktig om du inte säger så mycket.
  • Försök vara extra modig och våga lite mer - våga stå för vad du tycker, våga fråga om sånt du inte vet, våga göra bort dig och våga bjuda på dig själv.
  • Självkänslan hör ihop med samvetet. Om du är elak, får du dåligt samvete och mår dåligt. Motsatsen sker om du är en god och snäll människa, då mår du bättre och får också bättre självkänsla. Men kom ihåg att ingen är perfekt och ibland kanske man göra eller säger dumma saker, då kan det kännas skönt att be om ursäkt och också förlåta sig själv och det känns lättare att "gå vidare" med livet.

Fler tips på hur du stärker din självkänsla

Sidan kontrollerad: 2020-10-06 10:42:19